I takt med expanderingen av evenemangsturism växer även kraven på säkerhetshanteringen i samband med evenemangen. Hot som huliganism är vanligt förekommande vid vissa evenemang och behöver handskas med för att undvika eventuella påverkningar på besöksnäringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur aktörer arbetar kring säkerhet inför och under evenemang för att säkerställa individens hälsa i omständigheter där huliganism är närvarande och ofredar besöksnäringen. Fortsättningsvis vill vi även komma fram till vilken grad huliganismen påverkar besöksnäringen och i sådana fall, på vilket sätt. För att kunna svara på syftet och våra frågeställningar, har vi använt oss av en kvantitativ undersökning som hjälpt oss att påvisa denna företeelse. Frågorna berör mycket om huliganism och om liknande våldsbrott får individer att välja bort vissa evenemang som en följd av huliganismen. För att kunna komplettera det resterande av syftet har vi även valt att använda oss av en kvalitativ undersökning. Poängen med den kvalitativa undersökningen var att den skulle ge oss en bredare uppfattning om ämnesområdet, samtidigt som den skulle besvara vår andra frågeställning angående evenemangssäkerhet. Insamlingen av samtliga undersökningar, speciellt den kvantitativa, visar på att hot som huliganism har en negativ effekt på evenemangsturismen. Hanteringen håller på att effektiviseras genom nya metoder som förhoppningsvis kan motverka den rädsla som numera finns utpräglad hos besökare. / In pace with the expansion of events tourism, requirements for security management in connection with the events are also increasing. Threat of hooliganism is common at certain events and needs to be dealt with to avoid possible impacts on the tourism industry. The purpose of this paper is to examine how the actors working on security before and during events ensure the health of the individual in circumstances where hooliganism is present and harasses the hospitality industry. Henceforth we want to arrive at the degree of hooliganism affect the tourist industry and in such cases, in which way. In order to respond to the aim and our issues, we have used a quantitative survey that helped us to demonstrate this phenomenon. The questions concern much about hooliganism and similar violent crimes get individuals to opt out of certain events as a result of hooliganism. In order to complete the remainder of the purpose, we have chosen to use a qualitative survey. The point of the qualitative survey was that it would give us a broader understanding of the subject, while it would answer our second question regarding security events. The collection of all of the studies, especially the quantitative, shows that threats like hooliganism have a negative effect on events tourism. The management is being streamlined through new methods that can hopefully counteract the fear that seems to have arisen within certain visitors.

Uppsatsen är en historisk undersökning av svensk medias rapportering om fotbollshuliganism mellan åren 1990-2002. Undersökningen har genomförts genom att studera artiklar från fyra av landets största tidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Metodologin som tillämpats är en blandning av text- och diskursanalys, kompletterat med en kvantitativ texttolkning. Huvudsyftet för uppsatsen har varit att spåra synen på huliganism i pressen och ställer därför frågor kring hur rapporteringen sett ut och på vilket sätt den förändrats över tid. Det teoretis- ka ramverk som undersökningen lutat sig mot är teorier kring begreppshistoria och kategori- sering av huliganismen. Analysen visar ett resultat som tyder på att den svenska pressen rapporterat om ämnet på ett sätt som kan anses vara överdrivet och onyanserat. Huliganerna beskrivs ofta som extremt farliga och värre än djur. Den historiska rapporteringen bär spår av moralpanik och kan tolkas som grovt generaliserande.

Hur ser egentligen berättelserna ut kring åtgärdstrappan och villkorstrappan och hur förhåller sig dessa berättelser till varandra? Denna studie problematiserar och konkretiserar de två berättelserna vi valt att ställa mot varandra - polismyndighetens syn på åtgärdstrappan och fotbollsaktörernas samt supportrarnas syn på samma fenomen. Vi väljer att titta på hur Polisen, fotbollsaktörer och supportrar berättar sina berättelser om ordningsstörningarna. Vidare i studien så beskrivs bakgrunden till studiens framkomst, hur begrepp som huliganism och hur risksupportrar anammas, och skiljs sedan åt i en djupare beskrivning för läsaren. I identifierandet av de två berättelserna så analyseras studien med hjälp av en hermeneutisk textanalys och ett teoretiskt ramverk i form av storytelling, antenarrativ och gränsobjekt. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i att vi ser Polisens berättelse där de använder rättssäkerhet som handlar om ordningsstörningar i form av pyroteknik och våld och därför använder rättssäkerhet som anledningen till sina metoder. Medan det i fotbollsaktörernas samt supportrarnas berättelser framkommer att Polisens metoder inte är proportionerliga mot den grad av ordningsstörningar som förekommer vilket lett till ett gemensamt motstånd som en organisering mot Polisens metoder.

This study was made by two students for their bachelor theses in Tourism Studies at Södertörns högskola in Sweden. The aim of the study was to investigate the social aspects of football tourism from a sustainable perspective. The study investigated what's essential for football travellers when they travel both abroad, but also in Sweden, to see a football game. Another factor that was investigated was how the locals, especially those living near a arena, are influenced by the behavior of the football travelers when a football event is taking place. The problems that may arise with a football trip are that locals and travelers can end up in conflicts that can lead to social consequences at the destination as well as reduce social sustainability. This study investigated this phenomenon and by identifying the problems which arise with a football trip, it can help to increase the social sustainability of the destination.  The method which was used to investigate the phenomenon of this study consisted of interviews with football travelers, the locals around Friends Arena, employees at Friends Arena and a football organizer. This was considered to contribute to a deeper understanding of the phenomenon and also give an understanding from different perspectives. At the same time, an observation was also performed on a football game to increase knowledge and understanding of a football event, but also to gain insight into the behavior of football travelers. The material that was gathered in form of interviews was then combined with theories to get a better perception of the phenomenon. The result of the study showed that the biggest motive for a football trip was to get and feel belonging with other supporters. It was the feeling of identity with other travelers that mattered the most. The result also showed that football travelers end up in a free zone where everything is allowed, which contributed to changing their behavior during the trip. Alcohol turned out to be a big part of this belonging with others and a significant part of the travel, especially in Sweden. This contributed that the local population, especially the older group, felt worried when there was a football event. It also turned out that because of this they had to adapt their personal needs and could not be near the arena when there was a football event. This also contributed to social conflicts among football travelers and locals and reduced social sustainability at the destination.  The problems surrounding football tourism proved to arise among the locals when they felt worried and had to adapt to a football event. Football travelers didn't see this as a problem because they ended up in a free zone and ignored individuals around them. Sustainable tourism should satisfy the needs of the tourist while not having to destroy the need of the local population. This was not achieved in this case, which also makes the social sustainability of football tourism difficult to achieve. / Denna studie genomfördes av två studenter för deras examensarbete inom Turismvetenskap på Södertörns högskola i Sverige. Syftet med studien var att undersöka fotbollsturismens sociala aspekter utifrån ett hållbart perspektiv. Därav undersöktes vad som är väsentligt för fotbollsresenärer när de väljer att resa både utomlands, men även inom Sverige, för att se en fotbollsmatch. En annan faktor som undersöktes var hur lokalbefolkningen, speciellt de som bor nära en arena, blir påverkade av fotbollsresenärernas beteende när det pågår ett fotbollsevent. Problematiken som kan uppstå med en fotbollsresa är att lokalbefolkningen och resenärer kan hamna i konflikter och detta kan leda till sociala konsekvenser på destinationen samt minska den sociala hållbarheten. Studien undersökte fenomenet och genom att identifiera vilka problem som uppstår med en fotbollsresa kan det även leda till att öka den sociala hållbarheten på destinationen.  Metoden som användes för att undersöka fenomenet i studien bestod i form av intervjuer med fotbollsresenärer, bofasta kring Friends Arena, anställda på Friends Arena samt en fotbollsarrangör. Vilket bidrog till en fördjupad förståelse för fenomenet och som kunde bidra till en förståelse utifrån olika perspektiv. Samtidigt utfördes även en observation på en fotbollsmatch för att öka kunskap och förståelse kring hur ett event går till, även för att få en insikt kring fotbollsresenärers beteende. Det materialet som samlades in i form av intervjuer sammanfogades sedan med teorier för att få en bättre uppfattning om fenomenet.  Resultatet i studien visade att det största motivet för en fotbollsresa är att känna en gemenskap med andra supportrar. Resultatet visade även att fotbollsresenärer hamnar i en frizon där allt är tillåtet, vilket bidra till att deras beteende under resan förändras. Alkohol visade sig vara en del av gemenskapen och en väsentlig del av resorna, speciellt inom Sverige. Detta bidrog till att lokalbefolkningen, speciellt den äldre gruppen, kände oroligheter när ett fotbollsevent pågick. Det visade sig även att på grund av detta var de tvungna att anpassa sina personliga behov och inte kunde visa sig inom arenaområdet. Detta bidrog även till att sociala konflikter uppstod bland fotbollsresenärer och lokalbefolkningen och minskade den sociala hållbarheten på destinationen. Problematiken kring fotbollsturism visade sig uppstå bland lokalbefolkningen, då de kände oroligheter och tvingades anpassa sig efter ett fotbollsevent. Fotbollsresenärerna såg inte detta som ett problem då de hamnade i en frizon och förbisåg individer runtomkring sig. Hållbar turism ska tillfredsställa turistens behov samtidigt som behoven inte ska förstöra för lokalbefolkningen. Detta stämmer inte i det här fallet vilket bidrar till att den sociala hållbarheten inom fotbollsturismen blir svår att uppnå.

The purpose of the study was to examine if there been a change of attitude in sports journalism in the reporting on supporter-related issues in Swedish elite football after the new police method that was applied in 2019, called the terms stair. We have analyzed the differences between two football seasons, 2018 and 2019, with a quantitative content analysis on Sportbladet and Sportexpressen, which is the two biggest papers when it comes to sport. he most interesting result we got from our study was that there has been a shifting in the attitude from sport journalist concerning football supporters. Another interesting result was that the word ”hooligan” is rarely used to describe football supporters.

The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur fotbollssupportrar konstrueras språkligt i svensk dagspress. För att göra detta jämförs representationen av olika deltagare i rapporteringen av Villkorstrappan-konflikten. Materialet för analysen består av 15 artiklar ur den rikstäckande dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien tar avstamp i teorier från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken. De textanalytiska metoderna baseras på den ideationella metafunktionen. Analysresultaten ställs i relation till medieanalytisk och sociologisk forskning om supporterskap, ultraskultur och huliganism. Studiens primära slutsatser är att konstruktionen av fotbollssupportrar är ambivalent och formad av motstridiga diskurser. Polisen konstrueras som ett hot mot supportrar, samtidigt som supportrar representeras som en homogen grupp som deltar i illegala aktiviteter på läktarna. Jag argumenterar för att detta i förlängningen kan ha negativa konsekvenser för svensk supporterkultur och allmänhetens förståelse av den. / The purpose of this study is to investigate the linguistic construction of football fans in Swedish daily press. To fulfill this a comparison is carried out between the representation of participants in the news reports on the so-called Condition Stairs conflict (Villkorstrappan). The data consists of 15 news articles from the nationwide daily newspaper Svenska Dagbladet. The study draws upon theories from Critical Discourse Analysis and Systemic Functional Grammar. The analytical methods are based on the ideational metafunction. The results are discussed in relation to media analytical and sociological research on football fandom, ultras culture and hooliganism. The main conclusions drawn from the study are that the linguistic construction of football fans is ambivalent and shaped by conflicting discourses. The police are constructed as a threat to football fans, at the same time the football fans are represented as a homogeneous group participating in illegal activities in the stands. I argue that this could have negative impacts on the Swedish fan culture and the general understanding of it.

The thesis is a contribution to the analysis of media representation through the use of critical discourse analysis of twelve English written articles by Russian and international media sources. The articles were chosen in relation to the unauthorised Pussy Riot protest in the Cathedral in Moscow back in February 2012, and the societal changes that have taken place thereafter. The analysed articles have been written and published between February 2012 and January 2014. The aim with the study is to see how media sources from different geographical backgrounds described the same events and news.