Lojala kunder är eftertraktade för företag, genom deras återkommande köp och positiva attityd till varumärket. Icke vinstdrivande secondhandorganisationer bygger sin verksamhet på att personer skänker gåvor (gåvogivare), varför det är attraktivt att de är lojala (givarlojalitet). Dessa organisationer bedriver biståndsarbete med intäkter från försäljningen av gåvor, samt erbjuder arbetsträning och liknande insatser i sin verksamhet. Detta gör att ökad givarlojalitet leder till minskade sociala klyftor i samhället. Vikten av givarlojalitet ökar också genom ett allt större miljöfokus i samhället, vilket i sin tur ger ökande konkurrens om begagnade varor. Det blir därmed intressant att skapa insikt i hur secondhandorganisationer arbetar för att nå givarlojalitet. Detta är syftet med denna studie. Medan teorier om lojalitet hos kunder är omfattande, har detta bara i begränsad utsträckning studerats i ett sammanhang av gåvogivare. Det finns därför även ett akademiskt intresse av studien.  Fyra icke vinstdrivande secondhandorganisationer har studerats kvalitativt, genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats baserat på befintliga teorier om kundlojalitet, med dess etablerade koncept nöjdhet, engagemang och förtroende. Det är tydligt att organisationerna arbetar medvetet för ökad givarlojalitet och att de tillämpar teorier om kundlojalitet. Nöjdhet hos gåvogivarna eftersträvas i ett positivt gåvotillfälle och att erbjuda en känsla av att göra gott. Engagemang baseras på gåvogivarens vilja att göra gott. Förtroende hos gåvogivarna vill man bygga vid gåvotillfället, genom skriftlig information och en verksamhet som är förtroendefull. En sammanfattande modell för hur secondhandorganisationer arbetar för att skapa givarlojalitet har tagits fram.  Sammantaget visar studien att organisationerna försöker skapa givalojalitet genom kommunikation. Samtidigt har kommunikation kring miljömässigheten med secondhand och om den arbetsträning som erbjuds fått stå tillbaka, till förmån för kommunikation om den nytta som gåvorna generar i biståndsverksamheten. / Customer loyalty is very much desired for companies, based on its implications to reoccurring purchases and positive attitudes to the brand. The operations of non-profit second-hand organisations rely on people (donors) to donate their used goods. It is thus beneficial for them to obtain loyalty among donors (donor loyalty). The overall aim of these organisations is to generate revenues from the sale of second-hand goods, to provide aid to vulnerable people. To provide work training and similar social activities is an important part of their operations as well. These activities imply that high donor loyalty will lead to less social gaps in society. The importance of donor loyalty is enhanced by environmental concerns in society, which leads to more competition for used goods. It is thus of interest to gain insights to the way second-hand organisations are working to obtain donor loyalty. This is the aim of this study. Theories of customer loyalty are vast, but donor loyalty has been scarcely studied before. This implies this study should be of interest for the academic community as well. Four non-profit second-hand organisations were included in this study, utilizing a qualitative method of semi structured interviews. The results were analysed based on established theories within customer loyalty, and the underlying concepts of satisfaction, engagement and trust.  The analysis gave that the organisations are working consciously to obtain donor loyalty, applying theories of customer loyalty. Donor satisfaction is strived for by developing a positive donating occasion. Engagement is based on the donors wish to make a contribution to charity. Trust is aimed for at the donating occasion, through written information and by trustworthy operations of the organisations. A model for donor loyality in the context of non-profit second-hand organisations was generated. In summary the organisations strive to strengthen donor loyalty through communication with the donors. There was a clear focus on communication about charity, but communication about the environmental friendliness of second hand operations and the genuine social focus of the organisations (e.g., work training) was scarce.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

Tidigare forskning: Studien grundas framförallt på teorier om redovisningsval och desspåverkan på ekonomisk ställning, men även forskning om förståelse av finansiell information. Problem: Tidigare forskning har marginellt beforskat hur avskrivningsmetod påverkarekonomisk ställning. Dessutom används vinstdrivande organisationer i större utsträckning änicke vinstdrivande organisationer som empiriska exempel inom forskningen. Studie och syfte: Studien utreder hur sparandet hos bostadsrättsföreningar har påverkats avavskaffandet av progressiv avskrivningsmetod, till följd av införandet av K-regelverken, somledde till en ökning av avskrivningskostnader för föreningar som tidigare tillämpat dennaavskrivningsmetod. Syftet är att undersöka vad ökade avskrivningskostnader till följd av byteav redovisningsprincip får för konsekvenser för bostadsrättsföreningars sparande. Metod: Metoden är kvantitativ där data har samlats in från 70 bostadsrättsföreningarsårsredovisningar, varav 35 stycken tillämpade progressiv avskrivningsmetod innan införandetav K-regelverken och 35 stycken redan tillämpade linjär avskrivningsmetod. Eftersom studienämnar undersöka skillnader i medelvärden för olika grupper lämpar sig en kvantitativ metod. Resultat: Studiens resultat visar att sparandet inte har ökat mer för de bostadsrättsföreningarsom tidigare använde progressiv avskrivningsmetod, vilket även bekräftas av ett robusthetstest. Bidrag: Denna studie bidrar till ett breddat forskningsfält inom byte av redovisningsprincipereftersom den bidrar med hur specifikt avskrivningsmetod påverkar underliggande ekonomiskahändelser och således ekonomisk ställning. Dessutom kan vårt resultat bidra genom huruvidatidigare forskning kan tillämpas på en typ av icke vinstdrivande organisation. Resultatet avdenna studie kan användas av praktiker eftersom det visar att sparande inte ökar på grund avökade avskrivningskostnader, och därmed att andra metoder för sparande kan vara merlämpliga.

Detta är en kvalitativ studie där syftet var att bidra med kunskap kring hur icke-vinstdrivande organisationer konstruerar hållbarhetskommunikation, detta genom att undersöka hur Marine Stewardship Council [MSC] konstruerar sin hållbarhetskommunikation utifrån hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Detta genom en riktad kvalitativ innehållsanalys av MSC:s externa kommunikation från deras hemsida och instagramkonto. Det teoretiska ramverk som applicerats på analysen är de tre hållbarhetsdimensionerna, vilka även utgör temana i analysen. Analysen har utförts utifrån ett kodschema där kategorier, underkategorier och koder har identifierats i materialet. Resultatet av analysen visade att MSC framställt sin kommunikation genom de tre hållbarhetsdimensionerna på flera olika sätt. Deras arbete kan också relateras till det teoretiska ramverket för denna studie. Dock konstateras det att det finns utrymme för vidare diskussion kring huruvida en mer allvarsam ton är en användbar strategi för MSC eller inte. Vidare visar resultatet att MSC beskriver flera av fiskeindustrins problem i relation till samtliga hållbarhetsdimensioner, dock hade kommunikationen upplevts mer trovärdig om en mer nyanserad bild av lösningar framställts.  Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och därefter presenteras slutsats, reflektion samt förslag på vidare forskning. / This is a qualitative study with the purpose of contributing knowledge about how non-profit organizations construct sustainability communication. This has been done through analyzing how MSC construct their sustainability communication in relation to the following dimensions of sustainability: economic-, social-, and environmental sustainability. By doing a directed qualitative content analysis of MSC's external communication from their website and Instagram profile. The theoretical framework that has been applied to the analysis is the three sustainability dimensions, which also forms the themes of the analysis. The analysis was done using a coding scheme where categories, subcategories, and codes were identified in the material. The result of the analysis showed that the MSC portrays their communication through the three dimensions of sustainability in several ways. Additionally, their work is related to the theoretical framework of the study. However, there is room for further discussion on whether the MSC would benefit to use a more serious tone or not. Furthermore, the result shows that the MSC describes several problems that relates to the fishing industry. Although, their communication would be perceived as more believable if a more nuanced image of solutions were presented. Lastly, the result is discussed in relation to previous research followed by the conclusion, a reflection, and suggestions for future research.

<p>Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete. Samtidigt har det för företag blivit allt viktigare att visa på ett socialt ansvarstagande. Sociala allianser är en samarbetsform av marknadsföringskaraktär mellan en icke-vinstdrivande organisation och ett företag. Till grund för samarbetet ligger den icke-vinstdrivande organisationens mission och en social allians präglas av långsiktighet och ömsesidiga förtjänster.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som är väsentliga för ingåendet och vidmakthållandet av en social allians.</p><p>Genomförande: Den empiriska studien är en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med representanter från Hjärt-Lungfonden och deras samarbetspartners Unilever och Choice Hotels som har direkt anknytning till de sociala allianserna.</p><p>Resultat: Studien tyder på att ett gemensamt mål är grundläggande för den sociala alliansens existens. Valet av samarbetspartner är ytterligare en grundläggande faktor vid ingåendet av en social allians. Detta bör ske med hänsyn till en rad matchningsdimensioner med utgångspunkt i parternas mission, mål och värderingar. Därtill är motiv, engagemang och kommunikation väsentliga faktorer för ett förtjänstfullt samarbete. Maktbalansen ger inte upphov till några konkreta förtjänster i sig men är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete.</p> / <p>Background: Today there are several actors that, by preventing and fighting against social issues such as drug addiction, smoking and bad eating habits, are working to create a better society. The different actors try to influence society and their specific target group by communicating social messages. The success of this communication varies depending on the nature and the object of the actor’s operations, but first and foremost it depends on the</p><p>resources available to the organization in question. Non-profit organizations are characterized by an ideal purpose and depend on private gifts and governmental funding. As their external environment has changed, non-profit organizations have been forced to reach beyond traditional sources and modes of funding their activities. At the same time, it has become more common for corporations to become good social citizens by engaging in social</p><p>activities. A social alliance is a type of co-operation that spans the for-profit/non-profit boundary and it is a close, mutually beneficial, long-term partnership designed to accomplish strategic goals for both entities. The objectives of the alliance generally include a mutual marketing objective and a fund-raising objective on the part of the non-profit.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to identify the essential factors for the agreement of entering and the upholding of a social alliance.</p><p>Method: The empirical study is a qualitative investigation. Six interviews have been carried out with representatives from the non-profit Hjärt-Lungfonden, and their collaborators Unilever and Choice Hotels, who all are directly involved in the two social alliances.</p><p>Results: The study indicates that a common goal is fundamental to the existence of the social alliance. The choice of collaborator is another fundamental issue when entering a social alliance. It should take place with consideration taken to an array of matching dimensions starting with the parties’ mission, objectives and values. Motives, commitment and communication are further factors that contribute to a meritorious collaboration. The power balance does not seem to cause any concrete benefits, it is however a significant prerequisite.</p>

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete. Samtidigt har det för företag blivit allt viktigare att visa på ett socialt ansvarstagande. Sociala allianser är en samarbetsform av marknadsföringskaraktär mellan en icke-vinstdrivande organisation och ett företag. Till grund för samarbetet ligger den icke-vinstdrivande organisationens mission och en social allians präglas av långsiktighet och ömsesidiga förtjänster. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som är väsentliga för ingåendet och vidmakthållandet av en social allians. Genomförande: Den empiriska studien är en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med representanter från Hjärt-Lungfonden och deras samarbetspartners Unilever och Choice Hotels som har direkt anknytning till de sociala allianserna. Resultat: Studien tyder på att ett gemensamt mål är grundläggande för den sociala alliansens existens. Valet av samarbetspartner är ytterligare en grundläggande faktor vid ingåendet av en social allians. Detta bör ske med hänsyn till en rad matchningsdimensioner med utgångspunkt i parternas mission, mål och värderingar. Därtill är motiv, engagemang och kommunikation väsentliga faktorer för ett förtjänstfullt samarbete. Maktbalansen ger inte upphov till några konkreta förtjänster i sig men är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete. / Background: Today there are several actors that, by preventing and fighting against social issues such as drug addiction, smoking and bad eating habits, are working to create a better society. The different actors try to influence society and their specific target group by communicating social messages. The success of this communication varies depending on the nature and the object of the actor’s operations, but first and foremost it depends on the resources available to the organization in question. Non-profit organizations are characterized by an ideal purpose and depend on private gifts and governmental funding. As their external environment has changed, non-profit organizations have been forced to reach beyond traditional sources and modes of funding their activities. At the same time, it has become more common for corporations to become good social citizens by engaging in social activities. A social alliance is a type of co-operation that spans the for-profit/non-profit boundary and it is a close, mutually beneficial, long-term partnership designed to accomplish strategic goals for both entities. The objectives of the alliance generally include a mutual marketing objective and a fund-raising objective on the part of the non-profit. Purpose: The purpose of the thesis is to identify the essential factors for the agreement of entering and the upholding of a social alliance. Method: The empirical study is a qualitative investigation. Six interviews have been carried out with representatives from the non-profit Hjärt-Lungfonden, and their collaborators Unilever and Choice Hotels, who all are directly involved in the two social alliances. Results: The study indicates that a common goal is fundamental to the existence of the social alliance. The choice of collaborator is another fundamental issue when entering a social alliance. It should take place with consideration taken to an array of matching dimensions starting with the parties’ mission, objectives and values. Motives, commitment and communication are further factors that contribute to a meritorious collaboration. The power balance does not seem to cause any concrete benefits, it is however a significant prerequisite.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

The aim of this bachelor’s thesis is to reach a deepened understanding on the effects of increased communication within the public library sector. Few studies in the field of library and information science and social sciences focus on strategic communication in a library context. Thus contributing to knowledge on non-profitorganizations adapting to increased entropy and need for change. The study is based on three collaborative marketing projects in Sweden taking place independently during the time period of 2005–2013. In the region of Norrbotten 25 public libraries were involved in the one year Maracasprojektet. The 37 public libraries of Halland participated during two years in Synliggörprojektet. The four year project Futurum.Kom involved 400 library employees from 23 libraries in the region of Blekinge and southeastern Småland. The source material of the comparative study consisted of four sector reports regarded as trace of public practice. Through descriptive text analysis the phraseology, representations and culturally dependent patterns in the change projects was studied and discussed. Insights and reflections within the organizations provided by the end reports contained the effects of increased communication. Using the theoretical framework Communicative Constitution of Organization (CCO) the two creative processes of the retrospect and the reconstruction of the organizations was examined. In all three projects the recurrent phrase the image of the library functioned as an umbrella concept. When decontextualizing the core value words and graphic symbols chosen by library staff and marketing agencies, the desired image of the library appeared. The text analysis results show a clear tendency towards the trend of experiential marketing in the early 2000s. The results also reveal an increased awareness of the organizational effects created through strategic communication.