I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.

Denna uppsats är en idéhistorisk undersökning av libertarianismens utveckling i Sverige 1983–2000. Utgångspunkten för undersökningen är en ny forskningsdiskussion som rest frågor om libertarianismens många former i transnationella kontexter, i synnerhet den nordiska, som ett svar på en tidigare amerikaniserad förståelse av ideologins utveckling. Jag ansluter mig till denna diskussion och med min undersökning ifrågasätter jag dels tidigare forsknings inskrivande av libertarianismen i den så kallade ”högervågen” och nyliberalismens historia i Sverige, dels de svenska libertarianernas skrivande av sin egen historia.  Jag kartlägger i undersökningen ett specifikt aktörsnätverk som i en svensk kontext haft en central betydelse för ideologins utveckling. I centrum för detta nätverk stod tidningen Nyliberalen och organisationen Frihetsfronten. I min analys förstår jag ideologin som en föränderlig samverkan mellan detta nätverks materiella praktiker och en uppsättning idéer, vilken givit upphov till först en kanonisering av idéerna, sedan en popularisering av dem och slutligen en fragmentering av ideologin. Min undersökning visar hur aktörernas användning av populärkultur och artefakter samt deras strategiska bruk av medietekniker, som tidningen Nyliberalen, och särskilda platser, som Frihetsfrontens svartklubb Tritnaha, var viktiga i denna samverkan. Vidare pekar jag på hur denna samverkan karaktäriserades av ständig intern splittring inom nätverket som också formade ideologins utveckling. Kanoniseringen bestod i att en uppsättning idéer från framför allt Ayn Rand introducerades inom nätverket under 1980-talet och därinom tillskrevs ett radikalt språk om individens naturgivna rätt till frihet. Populariseringen innebar att dessa idéer knöts till en populistisk retorik och performativ aktivism med drag av ungdoms- och motkultur under 1990-talets första hälft. Ideologins fragmentering innebar tentativt en ny form för denna samverkan i samband med nätverkets digitalisering vid 1990-talets slut. Digitaliseringen medförde ett förändrat medietekniskt bruk hos aktörerna, men också en ny nätverksstruktur i en pluralisering av knutpunkterna för svenska libertarianer. I min diskussion om ideologins fragmentering uppmärksammar jag också vissa libertarianers engagemang i miljöer som senare kommit att förknippas med den så kallade alternativhögern. Min tolkning av ideologins utveckling mot en fragmenterad form visar på ett annat händelseförlopp än det tidigare forskning presenterat. Denna forskning har i stället förklarat libertarianismens utveckling i Sverige antingen som en del av eller som upplöst i ett nyliberalt och marknadsekonomiskt projekt, något som jag visar inte var fallet.

Storbritannien präglades på 1990-talet av politiskt och kulturellt nytänkande med New Labour och kulturfenomenet Cool Britannia samtidigt som IKEA försökte etablera sig i landet. Min diskurshistoriska analys undersöker hur IKEAs reklamkampanjer “Chuck out your chintz” och “Stop being so English” anpassades till framväxande föreställningar om ett nytt Storbritannien. Studien motiveras av att det finns ett forskningsgap när det gäller IKEAs reklamanpassning i nationella marknader och utgår från Douglas B. Holts kulturella varumärkesteori om hur varumärken blir ikoniska genom identitetsmyter som riktar sig till kulturella motsättningar. Resultaten pekar på interdiskursivitet i New Labours och IKEAs kommunikation med ett ideologiskt narrativ om ett modernt och klasslöst samhälle. I “Stop being so English” framträder även en ideologi om sexuell liberalism som kopplas ihop med IKEAs svenska betoning i sin marknadsföring. Analysen indikerar att IKEA konstruerade en identitetsmyt som jämnade ut kulturella motsättningar om social klass och nationell identitet där människor kunde delta i det nya Storbritannien som konsumenter. Då företag som IKEA använder kulturell marknadsföring kan reklam tillämpas i idéhistoriska undersökningar för att belysa samhällsförändringar. Reklam kan vara ett kulturellt uttryck som är bärare av föreställningar och genom att identifiera identitetsmyter i reklamen kan man urskilja de ideologier som verkar i en kultur.

Syftet med denna studie är att identifiera politiska ideologier och se hur de påverkar diskussioner och beslutsfattande relaterade till vårdgarantin i region Västerbotten. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: - Vilka politiska ideologier går att identifiera i debatten om vårdgarantin i regionfullmäktige Västerbotten? - Hur ser diskussionen och beslutsfattande ut angående vårdgarantin i regionfullmäktige Västerbotten? Studien har genomförts i from av en idéanalys med beskrivande inslag och analysen är genomförd med idealtyper som analysverktyg. Materialet som använts till studien har utgjorts av motioner, frågor och interpellationer från regionfullmäktige i region Västerbotten under perioden 2019-02-26 till 2022-11-29. Resultatet visar på att oppositionen i regionfullmäktige för den främsta diskussionen och beslutsfattande bland interpellationerna, frågorna och motionerna. Kategorier som framgick under insamlandet av materialet var vårdplatser, vårdköer och väntetider och tillgänglighet. Av dessa var tillgänglighet den mest diskuterade kategorin med Moderaterna som mest aktivast parti med en sammanslagning av interpellationer, frågor och motioner på 13st. Den ideologi som tolkades förekomma mer utöver de andra ideologierna var modern liberalism.

The present study is an interview study with the aim of investigating how the interpretation of the interviewed pastors, from Pentecostal congregations, correlates to their biblical ideologyand biblical practice in relation to parts of the Bible which have to do with homosexuality. That is to say, how their expectations of the Bible, and the ways in which knowledge can be drawn from the texts therein, as well as the methods they use to reach their interpretation, impact their interpretation. The material consists of eight semi-structured interviews based on the method developed by Nyström (2021) which she has named bible-reading interviews and is analysed through the lens of James Bielo and Brian Malley’s theories of evangelical bible-readings.  Previous research on the fields of biblical interpretations in a Swedish context, and of the interpretation process in relation to homosexuality in Sweden is lacking. This indicates a research gap that this study aims to fill. The result of this study shows that there is variety in how the pastors interpret the texts, as well as, what they focus on in their readings and that most differences can be traced back to a difference in biblical ideology. Their interpretations are shown to be heavily based on their understanding of how authority is attributed, both to the Bible as a whole, and between the different texts therein. Since the Bible contains contradicting statements, some texts are granted more authority by the pastors. How this authority is attributed has to do with the pastors understanding of the Bible and the ways in which they can draw knowledge from it. The result of the study also goes to show that even within what, in a Swedish context, is a relatively conservative religious tradition, there are varying interpretations of what the Bible preaches on the subject of homosexuality. This highlights the importance of trying to stay clear of generalisations while teaching the subject Religion, as well as, focusing not only on what the different religious traditions preach but how they reach their interpretations

Sweden is currently a country in which a large amount of children’s time has changed to be spent within institutions, for small children these institutions are preschools. These are places where notions are created regarding what children are, what’s good for children, what’s normal and desirable regarding children. The purpose of this study has been to decipher what’s considered desirable and what notions or ideas regarding children are prevalent in preschools with an I Ur och Skur profile. Preschools with this profile are characterized by a focus on spending time outside all year round and learning by experiencing. An analysis of the homepage of Friluftsfrämjandet has been made, a site representative of I Ur och Skur, in order to discover what notions regarding children could be found and what they meant. The results were that the children of I Ur och Skur are viewed as competent, natural beings and that outdoor learning is seen as very beneficial to children. Notions regarding children spending time outside were that it corresponded to children’s natural ways. It’s seen as good for the children right here and now and it’s thought to lead to that the children when grown up would be knowledgeable in environmental issues and that they would have developed an interest in outdoor activities and the health benefits of it. The focus on nature and being a part of it should aid the children in distancing themselves from what’s seen as corrupt in modern society and effect of it which are seen as bad for children. A great trust seems to be placed in children’s competence and their competence is viewed in relation to the focus on the outdoor activities. It is seen as desirable that the children are active and knowledgeable in the outdoors, that they display an interest in learning in nature and carry their acquired values into their adult life. Nature and children’s relations to the outdoors hold a great cultural meaning in Sweden and that reflects on the preschools of Sweden, especially those with an I Ur och Skur profile.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats. Vidare kan man även notera en inte obetydlig ideologisk förskjutning åt höger. Det är troligt att de ekonomiska kriserna under 1970- och 1990-talet inverkade på denna förskjutning av den ideologiska hegemonin.

Min utgångspunkt för den här undersökningen var att de sociokulturella förändringar som samhället genomgår påverkar litteraturen och vår läsning av den. Eftersom jag utbildar svensklärare så var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklärare har för erfarenheter av litteratur och läsning och hur de ser på sin läsning. Jag var också intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om värdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen håller på att marginaliseras i förhållande till andra medier. Mitt material bestod av två delar, dels läshistorier som 22 blivande svensklärare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet. Den första var en innehållsanalys av alla läshistorierna utifrån sju teman. Den andra var en narrativ analys av sex läshistorier som skrevs av de studenter som jag sedan intervjuade. Den tredje analysen var en innehållsanalys utifrån samma sju teman som i den första analysen men av de sex intervjuerna. Analyserna av det empiriska materialet visade att de här blivande svensklärarna hade mycket positiva attityder till litteratur och läsning och denna attityd tycktes ha grundlagts tidigt i livet i familjen. Skolan tillmättes ingen större betydelse för deras litteraturläsning. De gjorde en markant polarisering av nyttoläsning och lustläsning. När det gällde värdehierarkier hade de en klar uppfattning om att högt och lågt existerar men deras uppfattning om vad som är högt och lågt skilde sig åt. De hade ingen klar uppfattning i frågan om litteraturen håller på att marginaliseras av andra medier. Resultatet av den här undersökningen är framför allt intressant i diskussionen av en svensklärarutbildnings innehåll och upplägg men också för framtida undersökningar av litteraturundervisningen i skolan.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning. / This study examines the strategies four organizations from the voluntary sector uses to manage its cooperation with the State. The study takes its starting point in Staffan Johansson's theory of how imposing a non-profit sector with a homogenization pressure. By investigating various characteristics of the voluntary sector, such as ideology, economic conditions and the possibility of criticism, explores how organizations perceive their role in co-operation. The study shows that ideology and the economic environment plays key role in how organizations can structure themselves both as a organization and their work. In relation to the state, it seems important that resource dependence is not too one-sided for organizations to retain its character, ideology and control over their activities.

In this analysis I compare two Swedish crime novels through a Marxist literary perspective. I compare how the policeman Viktor Adolphson and the social researcher Rickard Ulmestig chooses to describe the same line of work, namely police work, in their books Götgatsbacken and Schackspelet. With the theoretical framework of Marxism, I will explore the ideologies behind the texts by gathering information on the authors, the history of policing and the crime genre in a Swedish context. This will culminate in a comparative analysis of relevant scenes. The goal is to understand what ideological framework the authors have knowingly or unknowingly infused in their text.