The aim of this thesis is to describe and analyse pupils’ and teachers’ views on pupils’ responsibility for their schoolwork and how this relates to a more comprehensive ideology of school and today’s high modern society. The analysis is inspired by Anthony Giddens’ structuration theory and the concepts of discursive consciousness, practical consciousness, rules, routines and resources. At school level pupils’ and teachers’ views of pupils’ responsibility is shown in their practical and discursive consciousness. To capture this consciousness, observations were made during fifteen lessons in school year 9 (15-16 years of age). These lessons - “study times” - were introduced to increase freedom of choice, flexibility and responsibility. Sixty-eight pupils and twenty-two teachers were interviewed. The ideology expressed in pupils’ and teachers’ views on pupils’ responsibility was related to the official school ideology expressed in the national curriculum. Finally, an analysis was carried out inspired by Anthony Giddens’ and Ulrich Beck´s concepts used in their descriptions of the high modern society, individualism and value-relativism. The results showed a discursive consensus between teachers and pupils concerning their views pupils’ responsibility for their schoolwork. The meaning of responsibility was taken for granted and implied doing the school tasks and to complete them in time. Both teachers and pupils expressed that many pupils’ have difficulties in taking this responsibility. A discrepancy between the pupils’ discursive and practical consciousness was found. Rules and routines were created by the teachers to control the freedom of space offered during the “study times”. The pupils legitimated the teachers’ controlling function but in practice they offer resistance against the demand for responsibility. The overall analysis identified three issues that are important for further discussions in research and educational practice. Responsibility and learning: Responsibility was observed as a part of a “culture of doing” separated from learning as such. Also, responsibility was linked to individual work. The freedom offered during the “study times” was used by both pupils, and teachers, to build relationships. This means that relationships were not created through work but rather despite it. Responsibility and the view of the pupils’: In pupils’ and teachers’ view of responsibility pupils were easy going, ruled by lust and/or responsible but not always according to the conditions stipulated by the school. The pupils were offered a freedom to choose but they were also held responsible for the consequences. While they could make the choice not to work, this would influence the evaluation of the achievements, and in reality make it a “non-choice”. The freedom was limited and conditioned. Responsibility as a democratic principle: The connection between responsibility and pupil participation expressed in the national curriculum was not to be found in pupils’ and teachers’ views of responsibility. While the pupils were offered participation in relation to which assignments to choose to work with during the “study times”. They were not invited to shape the rules and the routines for the schoolwork or to have influence on the contents of the work or the working environment. The pupils’ did not ask for more participation, but rather feared it would lead to chaos. The separation between participation and responsibility indicated in the study is suggested to weaken the idea of responsibility as one of the democratic principles. In conclusion: The view of pupils’ responsibility for their schoolwork was built upon an individualistic ideology. known from Giddens and Becks description of high modernity. In contrast to their description, however my results show no signs of value-relativism

The aim of this essay is trying to understand the ideological changing process over the last decades and the ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education? In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system.

During the last two decades, the elementary, - secondary-, and upper secondary schools of especially Europe and USA have gone through a change. From being formed in the post war time and, in Europe, very influenced by the ideas of social democracy, the school today has more and more come under the influences of neo liberalism, entrepreneurship and the political and economical situations during the late 1980´s. This undergraduate work brings up the changed discourses of education and knowledge in relation to the traditional free school system for adults in Sweden, the popular education, and especially in relation to folk high schools (folkhögskolor). By using, first and foremost, the idea of Norman Faircloughs critical discourse analysis (CDA) the rules and documents concerning the folk high schools are analyzed. The purpose of the paper is to identify and recognize the movement in the discourse to reach an understanding about the political situation for folk high schools in Sweden. In the end you can see that it is possible to define a similar development in discourse surrounding the popular education, as has been in the case with the elementary, - secondary-, and upper secondary schools.

Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks värderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek är en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. Frågeställningarna behandlar om det finns politiskt relaterade värderingar framställda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar värderingarna i serien, och om det går att tolka det som om Star Trek har en ideologisk värdegrund. Med hjälp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehåll. De politiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism har valts för att kunna jämföras med analysmaterialet. Sex avsnitt från originalserien analyserades med hjälp av en hermeneutik och kvalitativ metod för att bäst kunna få insikt i materialet. Den faktiska analysen har skett med den narratologiska aktantmodellen samt närläsning baserad på kritisk medieteori, där citat bryts ut och tolkas. Resultaten har delats in i tre kategorier, nämligen ekonomi, människosyn och samhällsstruktur för att underlätta sammanställandet. Undersökningen visar att det finns både positivt och negativt framställda värderingar i Star Trek.Ingen politisk ideologi framställs som denenda rätta, men tendensen är att konservatism är minst propagerat för, medan den demokratiska varianten av socialism verkar förespråkas mest. Att resultatet blev splittrat kan härledas till att medieföretagen har stort inflytande över innehållet och att det är svårt att konsekvent framhäva en politisk ideologi i en TV-serie som Star Trek. Detta till följd av formatet på serierna och att de amerikanska TV-bolagen sätter speciella kommersiella krav på produktionen. Det reflekteras också över att politiska värderingar i ett underhållningmedium kan vara effektiva eftersom de politiska budskapen inte har fokus utan intas indirekt. / This thesis examines the values in the TV-series called Star Trek from a political perspective. Star Trek is an American science fiction-series that was created byGene Roddenberry during the mid-1960s. The queries are about whether or not political values are expressed in Star Trek, what political ideology is coherent with those, and if it is possible to interpret this as if Star Trek has an actual politically ideological fundament. Media power over content has been discussed, and because of this there has been made use of critical media theories together with theory of agenda setting and message. The political ideologies of conservatism, liberalism and socialism have been chosen to be compared with the material of analysis.Seven episodes of the original series have been chosen to get a good view of the material by the use of hermeneutic and qualitative research methodology.The analysis was done with the narratological actant model plus a method based on critical media theory, where quotes are being extracted and interpreted. The results have been categorised as either relating to economics, view of mankind or structure of society. The examination shows that there are both positively and negatively described values in Star Trek. No distinct political ideology is being clearly advocated, but there are tendencies for negative views of conservative values aswell as a positive coherence with democratic socialism. The results were difficult to conclude, and this could point towards that the media companies have big influence over their transmitted contents, and that it is difficult to consistently highlight politically ideological values in a television series like Star Trek. This is because the format of TV-series set by american commercial interests puts certain demands on productions. There are reflections about that political values in a medium of entertainment could be effective since the political messages are not in focus but received indirectly.

<p>Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård.</p><p>The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård. The conclusion that I draw from my analysis is that the informers discussions often base upon a discussion of those who have and those who don´t have.</p>

Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård. The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård. The conclusion that I draw from my analysis is that the informers discussions often base upon a discussion of those who have and those who don´t have.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats. För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum. Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier. Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats. Slutsatserna från detta har varit en skiss på en ny kärleksform som vi har valt att nämna de bemötandes kärleksform. I de bemötandes kärleksform handlar det inte om en tillägnelsepraktik som i de bemyndigandes kärleksform eller en omsorgspraktik som i de bekräftandes kärleksform utan här kan vi argumentera för en kompromisspraktik. Den tredje och sista slutsatsen handlar om att vi inte kan påvisa någon livsformsspecifik krisbearbetning av HIV utan det verkar vara något som ligger utanför ramen för den realistiska livsformsanalysen och grundar sig helt på individuella egenskaper.

I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.   Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.   Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.   Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.

Syftet med denna studie är att belysa den senmoderna skolans värdegrund och urskilja dess samhälleliga funktion. Ideologi kommer således att vara ett centralt begrepp för att ringa in värdegrundens funktion varpå det metodologiska avstampet har gjorts i den ideologikritiska traditionen. Vidare baserar sig studien på ett teoretiskt ramverk som diskuterar såväl individualismens som kapitalismens inflytande på skolan i relation till dess syfte som fostrare och förmedlare. Ideologikritiken och teorin appliceras sedan på material från Skolverket, Skolinspektionen och likabehandlingplaner från olika svenska gymnasieskolor med intentionen att belysa relationen mellan det fostrande anspråket och kunskapsförmedling. Studiens resultat tyder på en skola och en värdegrund som befinner sig i förändring, vilken kan härledas till en brist på ett verkligt anspråk gentemot sitt syfte, eller en ”brist på en meningsfull helhet”. Utifrån studiens tes och Skolverkets material kan sålunda ett moralistiskt uttryck skönjas. Värdegrunden fyller därigenom en ideologisk funktion då den tillhandahåller en illusion som ger upphov till en snedvriden världssyn vari anspråket på godhet fortsatt kan uppfyllas utan något egentligt innehåll utanför fantasins sfär.

Denna studie har behandlat fri mjukvara ur ideologanalytiskt perspektiv. Studien bygger på en analys av Free Software Foundation, mjukvaruplattformen GNU samt ett forum som främst diskuterar fri mjukvara. Studien har först och främst behandlat ämnet som en social rörelse, och sökt att förstå de ideologiska resonemangen som görs inom rörelsen, för att kunna se vad rörelsen ställer för krav och hur de önskar att världen ”borde vara”. Genom att använda en så kallad ”diskursiv ideologianalys”, så har materialet sållat fram värden, tankar och idéer. Genom materialet har det funnits en idé att undersöka hur de olika delarna tolkar varandra, och hur ideologin har samspelat mellan dem. Dessa har sedan försökts att förstås och problematiserats genom olika ideologiska texter och teorier, i hoppet om att förstå vad för världsbild som faktiskt konstrueras. Men det har också varit av vikt att undersöka om det faktiskt råder en konsensus i det som har funnits, eller om det istället har handlat om ideologiska krockar inom rörelsen.