Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen. Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts. Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.

Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin. De kriterier som en ideologi måste ha svar på är förklaring, värdering, identifikation, program, människans natur och frihet. Genom att ha analyserat KDPs och PUKs partiprogram med teorin som glasögon har jag kommit fram till att dessa två politiska partier har mer likheter än skillnader. Båda partierna förklarar sig under den socialistiska ideologin. De skillnader som kan återfinnas är att KDP kan även röra sig åt konservatismen och nationalismen till viss grad.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser.

The Swedish magazine Åter, which offers a forum for people with an interest in making a self-sufficient household, constitutes the material for this study. The magazine is exemined with an interest in finding outspoken and unspoken ideological values that may be considered as the motivation to actively choose an alternative lifestyle such as the one a self-sufficient household represents. The main interest for doing so is to elucidate any views on modernity from the many voices in the magazine. Previous studies of similar lifestyle choices have had a focus on them being a part of a social movement or a result of an enviromental awareness. This study increases the understanding of this lifestyle as being a reaction against a modernity that does not agree with their individual experiences of a meaningful existence. Several complementary theoretical perspectives have been regarded in order to examine the ample material, with main emphasis on Ulrich Beck and his notion of subpolitics and reflexive modernity. As a result, the study suggests that the magazine offers an intellectural fellowship for people interested in creating a self-sufficient household. Within that community spirit several issues are raised against the industrial modernity, as well as numerous suggestions for how to create a new, reflexive, modernity.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen. Avpixlats artikel utmärker sig genom att spegla tydligt ideologiska perspektiv. Sannolikheten är större att artiklarna i Dagens Nyheter och Avpixlat kan bidra till en förändring av den sociala världen.

Vad är det hos berättelser om mord och brott som fascinerar oss människor? I den här uppsatsen undersöks hur brott, gärningsmän och brottsoffer samt rättssystem porträtteras inom en true crime-text. I denna studie är det poddsändningen Sword and Scale som står i fokus. Vidare undersöks true crime-genren utifrån ett retorisk perspektiv för att utröna hur texten kommunicerar med och övertygar sin mottagare.  Uppsatsen tar sina teoretiska utgångspunkter i Kenneth Burkes teori om identifikation och Edwin Blacks teori om the second persona för att kunna utröna ideologiska implikationer hos true crime-narrativet.  Resultaten visar att mördare konsekvent porträtteras som onda och fördömda gentemot offret som istället beskrivs som oskyldigt och rättfärdigt, och poddsändningen kan därmed ses konstruera ett etablerat förhållande mellan gott och ont på individnivå. Vidare har analysen visat att rättssystemet beskrivs som en beskyddande, bestraffande och auktoritär makt. Trots detta uppvisas en potential hos anklagande true crime att kritisera rättssystemet, där kritiken riktas mot att rättssystemets beskyddande makt inte utövas tillräckligt eller korrekt. Anklagande true crime fyller därmed även en legitimerande funktion genom att inte att kritisera systemets grundläggande strukturer.

Denna uppsats är en fallstudie av den Brittiska medierapporteringen runt och av rättsfallet Bell v. Tavistock mellan Oktober 2019 och Januari 2021. Uppsatsen består av en kritisk diskursanalys av de insamlade artiklarna som berörde ämnet under denna tidsperiod. Den utgår ifrån Foucaults diskursteorier samt Miranda Frickers ideer om epistemisk orättvisa för att undersöka hur de olika aktörerna, med fokus på transpersoner har porträtterats i denna rapportering. Uppsatsen har också tittat på den ideologiska vinkling som den brittiska rapporteringen har haft och hur de har valt att porträttera rättsfallet. / This paper is a case study of the British news media reporting surrounding the high court case Bell v. Tavistock with articles ranging from October 2019 to January 2021. The paper consists of a critical discourse analysis of the collected articles that discussed the case during this period. It’s based on Foucaults theories about discourse and Miranda Frickers concept of epistemic injustice to study how the different actors in the case, with a focus on transgendered individuals, have been portrayed in the media discourse. The paper has also looked at the ideological angles the british news media have had in their reporting and how they’ve chosen to portray the case.

This essay seeks to explore Roland Barthes’ critique of ideology and the two notions with which ‘ideology’ is interconnected throughout his works: mythology and doxa. The primary importance of this critique, within the field of contemporary rhetoric, as I argue in this text, is to be found in its dissemination of ideological critique. Given the complex nature of the theories of Barthes, the question of his ideological critique must be asked in a twofold shape: first, the functions of the critique itself, as it unfolds throughout Barthes’ oeuvre, must be unravelled. Secondly – and this question is shown to be justified by the results of the first – the mythological structure of Barthes’ works themselves must be drawn up.  Contrary to the common understanding of Barthes (the doxa, if you will), according to which his works should be split in two – early/late Barthes or structuralist/poststructuralist Barthes – I argue instead that the most informative way to understand him is by seeing his writings as always structured around a kernel: namely ideology and its critique. The splitting of Barthes oeuvre hides in part the perennial nature of this kernel. In my reading, I seek instead to show that this kernel informs the major works of Barthes (sometimes in a complex way) by two modi: the agonistic and the anti-agonistic. In turn, these modi can be understood as nodes in the mythological system that makes up Barthes’ works, which in this essay is named barthescity.  For Barthes, mythologies function as second order linguistic systems, exchanging the expressed meaning of the first order systems (visible, audible) for their own. This is also the case with barthescity. This second meaning is shown to express a system of perspectives and properties that is described here as different parts of a single virtue. The virtuous aspect of barthescity, I argue, might be of use to the general public in their everyday being in our ideologically permeated world. Thus, the dissemination of ideological critique found in Barthes’ works, is consequently not to be understood foremost as the direct critique or theory used or propagated by Barthes himself, but rather as the indirect, mythological and rhetorical effect of his texts.

I denna uppsats har undersökts debatten kring tiggeri. Syftet med studien är att se hur de åtta riksdagspartierna arbetar med sakfrågan samt att generera mer kunskap och förståelse kring fenomenet tiggeri. I uppsatsen undersöks hur diskursen förhåller sig inom svenska staten och inom tidigare forskning. Studien använder sig av Reidar Larssons Politikska ideologier i vår tid som teroretiskt ramverk för socialismen, liberalismen och konservatismen. Forskningsdesignen som är används är beskrivande idéanalys och metoden kvalitativ analys samt kvalitativ textanalys. Materialet är hämtat från riksdagen och från partiernas hemsidor. I studiens resultat konstateras att det skiljer sig i debatten, och meningsskiljaktigheter finns, vilket framkommer av argument för ståndpunkterna mellan den traditionella socialistiska och borgerliga sidan i riksdagen. Detta syns genom vilka personer som för retoriken i debatten. Debatten har pågått i över ett sekel och intensifierats på senare tid av tiggare hitresta genom fri rörlighet. Debatten går mer åt att det handlar om problematiken i samhället. Uppsatsen kompletterar luckorna i tidigare forskning men i övrigt överensstämmer resultaten till delar med tidigare forskning om tiggeri och riksdagen. Studien utgår således ett bidrag till att stärka och skapa en grund för vidare forskning inom ämnet.