Background - Swedish sports organizations often struggle to gain financial income, due to reasons such as the 51% rule within Swedish sport, not obtaining enough financial income internally through the organization and the loss of earnings from the Covid-19 pandemic and other economic fluctuations. Therefore this study was conducted to analyze and describe how Swedish sport organizations seek financial help externally to be able to finance their organizations. Where the organizations network status was examined to see the potential external help they could benefit from and how the usage of crowdfunding could be an alternative for the organizations to gather financial help.   Purpose - The purpose of this study is to analyze and describe how sports organizations finance themselves.  Method - The way in which the study was performed, was through a qualitative method with an abductive approach. Through six semi structured interviews with representatives from the Swedish sports organizations the empirical data was collected. Then analyzed in relation to theories and previous research by a thematic analysis.  Findings - The findings of this study suggest that Swedish sports organizations tend to prioritize their internally generated financial amounts of capital to finance their organizations through traditional financial methods such as: membership fees, sponsorship income, ticket sales, public support and in addition some organizations earned capital through player sales. Rather than reaching out to external financial investors, where crowdfunding was seen as a potential financial method to gather financial support. The Swedish sports organizations considered it to be important to engage and maintain their networks for this type of financial gathering method to be functionable.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Begrepp som tjänster och kvalitet har blivit allt viktigare de senaste decennierna vilket gör att tjänstekvalitet i dagens samhälle är av stor vikt. Det är en förutsättning att inom alla olika branscher ha en god tjänstekvalitet bland företag för att vara konkurrenskraftiga. Detta väcker frågor om hur andra verksamheter som exempelvis olika former av organisationer arbetar och försöker utveckla kvaliteten på sina tjänster.</p><p>Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever. En mätning behöver därmed innefatta sökandet efter kundernas förväntningar och det finns åtskilliga modeller och verktyg för företag att använda.</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera och beskriva hur tjänstekvalitet uppfattas inom en idrottsorganisation. Genom en undersökning av en organisation och dess föreningar har jag, för att mäta kvalitet på levererade tjänster, skapat en enkät utifrån ett mätinstrument. Syftet med studien är även att analysera fram vilka skillnader och likheter som finns mellan föreningarnas och organisationens egna uppfattningar för att generera kunskap inom området. Vidare ska resultatet av studien även kunna fungera som underlag för organisationens vidare utvecklings- och kvalitetsarbete. Dessutom ska uppsatsen ge svar på om de variabler för tjänster och kvalitet som ligger till grund för undersökningen är relevanta och applicerbara för att mäta tjänstekvalitet.</p><p>Uppsatsens syfte kunde uppfyllas genom att jag för idrottsorganisationen kunde visa föreningarnas och organisationens egna uppfattningar utifrån teorins förutbestämda variabler. Resultatet och analysen ger slutsatsen att både föreningarna och förbundet är nöjda och på vissa variabler mycket nöjda med kvaliteten på de tjänster som förbundet erbjuder.</p><p>Slutsatsen är också den att vissa skillnader, men mestadels likheter, kunde urskiljas. Generellt för de tre variablerna inom tjänster och de fyra variablerna inom kvalitet är att båda parters uppfattning är väldigt lika varandra. De finns dock några påståenden i undersökningen som tyder på skilda uppfattningar. Syftet med att urskilja skillnader och likheter uppfylldes genom att resultatet av undersökningen visade att det kunde urskiljas och exemplifieras vilket ger organisationen ett underlag och en ökad kunskap för ett fortsatt utvecklings- och kvalitetsarbete inom området.</p><p>Resultatet visar och slutsatsen är att variablerna från teorin är relevanta och applicerbara i verkligheten för att mäta tjänstekvalitet. Både föreningarnas och organisationens värden påvisar tydligt variablernas användbarhet vid bedömning av såväl tjänster som kvalitet.</p>

SAMMANFATTNING Begrepp som tjänster och kvalitet har blivit allt viktigare de senaste decennierna vilket gör att tjänstekvalitet i dagens samhälle är av stor vikt. Det är en förutsättning att inom alla olika branscher ha en god tjänstekvalitet bland företag för att vara konkurrenskraftiga. Detta väcker frågor om hur andra verksamheter som exempelvis olika former av organisationer arbetar och försöker utveckla kvaliteten på sina tjänster. Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever. En mätning behöver därmed innefatta sökandet efter kundernas förväntningar och det finns åtskilliga modeller och verktyg för företag att använda. Syftet med denna uppsats är att analysera och beskriva hur tjänstekvalitet uppfattas inom en idrottsorganisation. Genom en undersökning av en organisation och dess föreningar har jag, för att mäta kvalitet på levererade tjänster, skapat en enkät utifrån ett mätinstrument. Syftet med studien är även att analysera fram vilka skillnader och likheter som finns mellan föreningarnas och organisationens egna uppfattningar för att generera kunskap inom området. Vidare ska resultatet av studien även kunna fungera som underlag för organisationens vidare utvecklings- och kvalitetsarbete. Dessutom ska uppsatsen ge svar på om de variabler för tjänster och kvalitet som ligger till grund för undersökningen är relevanta och applicerbara för att mäta tjänstekvalitet. Uppsatsens syfte kunde uppfyllas genom att jag för idrottsorganisationen kunde visa föreningarnas och organisationens egna uppfattningar utifrån teorins förutbestämda variabler. Resultatet och analysen ger slutsatsen att både föreningarna och förbundet är nöjda och på vissa variabler mycket nöjda med kvaliteten på de tjänster som förbundet erbjuder. Slutsatsen är också den att vissa skillnader, men mestadels likheter, kunde urskiljas. Generellt för de tre variablerna inom tjänster och de fyra variablerna inom kvalitet är att båda parters uppfattning är väldigt lika varandra. De finns dock några påståenden i undersökningen som tyder på skilda uppfattningar. Syftet med att urskilja skillnader och likheter uppfylldes genom att resultatet av undersökningen visade att det kunde urskiljas och exemplifieras vilket ger organisationen ett underlag och en ökad kunskap för ett fortsatt utvecklings- och kvalitetsarbete inom området. Resultatet visar och slutsatsen är att variablerna från teorin är relevanta och applicerbara i verkligheten för att mäta tjänstekvalitet. Både föreningarnas och organisationens värden påvisar tydligt variablernas användbarhet vid bedömning av såväl tjänster som kvalitet.

Change is a recurring element in society and for sports clubs. When there is a change in society, this change may have an impact and change the condition for sports clubs and its leaders. Changes can be degraded into trends. This study has been delimited to study four social trends that research shows may have an impact on sports club, which are; Increased commercialization, changing demographics, changing communication patterns and increased individualization. To help sports clubs in their development it is of value to find out how these changes are perceived. This study aimed to investigate the perceptions that sports club leaders have about social change and its impact on their leadership and their clubs development. More specifically the study examined which social trends that have impact, how leadership develop and change from social trends, opportunities and obstacles that social trends brings, and how changes in society are received. This was done by eight interviews with the chairman from eight different voluntary sports clubs. The results show that parts of all four trends has an impact. It also shows that leadership develops to some extent. There are both opportunities and obstacles with social trends for sports clubs and their leaders and certain trends in society have more barriers and obstacles for the sports clubs than others. When a change in society is perceived to have meaning and impact, it also causes some type of active receiving by the sports club.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesrollen sportchef i svensk elitfotboll och rollens arbetsbeskrivning. Dessutom avser studien skapa en överblick över hur professionalisering har påverkat sportchefen. I och med att det saknas specifika svenska studier kring yrkesrollen är målsättningen att skapa en förståelse kring frågeställningen och en tydligare vetenskaplig inblick. Studien utgår ifrån tidigare forskning i ämnet och hänvisar till flertalet vetenskapliga artiklar, detta för att få en så överskådlig bild som möjligt. Av den tidigare forskningen har sex analytiska verktyg skapats som sedan appliceras i analysen för att avgöra på vilket sätt professionaliseringen har påverkat sportchefsrollen. För att skapa dessa verktyg har kännetecken för byråkratisering och kommersialisering även använts då det finns likheter med professionaliseringen. För att genomföra studien har tolv intervjuer gjorts, varav sex respondenter är/har varit verksamma sportchefer på elitnivå medan de övriga sex är anknutna till sportchefsrollen. Analysen har resulterat i slutsatsen att sportchefsrollen innefattar vissa återkommande uppgifter men att rollen skiljer sig beroende på organisation och förutsättningar. Professionalisering har bl.a. bidragit med specialisering, större utrymme för externa aktörer samt större krav på utbildning för sportchefen.

Syftet med det här arbetet var att få en större inblick i tennis -och fotbolls föreningarnas kännedom kring Strategi 2025 i Småland. Riksidrottsförbundets mål med hjälp av Strategi 2025 är att få idrottsrörelsen i Sverige att gå från triangel till rektangel, vilket i praktiken innebär att få barn och ungdomar till att idrotta så länge som möjligt.   Varför den här studien gjordes var för att det vi som läser på Coaching och Sports management programmet i Växjö har under alla år fått lära oss om Strategi 2025. Vi i forskningsgruppen ville därför fördjupa oss i hur föreningarna i Småland, specifikt tennis och fotboll, ser på strategin och hur de jobbar utefter den. Det skrivs att barn och ungdomar slutar allt tidigare i åldrarna, men gör de verkligen det?  I enkätstudien medverkade totalt 52 föreningar, både tennis -och fotbollsföreningar i Småland. Resultatet visar att Strategi 2025 inte har någon större påverkan på när ungdomar slutar i föreningarna. Det går inte att se strategins effekt på hur föreningarna arbetar med att behålla samt rekrytera barn och ungdomar. Med det sagt arbetar föreningarna på likande sätt oavsett om de känner till Strategi 2025 eller inte. Slutsasen av arbetet är att det finns kommunikationsbrist mellan Riksidrottsförbundet och föreningarna.

Historiskt sett har idrotten i Sverige utövats dels efter ett amatörideal i syfte att bekämpa ohälsa, dels efter eget idrottsintresse. Idrotten har sedan den etablerade sig, följt samhällsutvecklingen och anpassat sig därefter. När amatörregeln togs bort på 60-talet genomgick idrotten en förändring mot professionalisering vilket bland annat innebär att anställda inom professionella idrottsorganisationer erhåller ekonomisk ersättning för deras arbete och utövarna kunde tjäna pengar på sin idrott. Idrotten utvecklades i samhället och kommersialisering blev ett fenomen som har gett bestående inslag inom idrottsvärlden, där det nu återfinns flera kulturella värdegrunder som består av ideell, professionell och kommersiell idrott. Syftet med studien är att undersöka om de olika kulturella värdegrunderna kan förenas inom en idrottsorganisation och om det då uppstår några problematiska situationer, spänningar, när de förenas. Studien är en kvalitativ fallstudie där tre semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet utgick ifrån Schein’s organisationskultursmodell samt de kulturella värdegrundernas identiteter och visade på att organisationskulturen formas och integreras av ideell, professionell och kommersiell idrott samt att det uppstår spänningar när dem förenas i en organisation. I detta fall blir den professionella och kommersiella verksamheten mer dominerande i organisationskulturen. / Historically, sports in Sweden have been practiced either according to an amateur ideal for the purpose of combating ill-health or and in accordance with the athletes own sports interest. Since its establishment, sport has followed social development and adapted accordingly. When the amateur rule was removed in 1967, the sport underwent a change towards professionalization. It is primarily sports organizations that compete at the highest level and with a focus on team sports that have embraced this professionalization. The professionalization meant that employees in sports organizations were paid a salary and that the athletes could make money from their sports. Development in sport has since continued in line with society and commercialization has become a phenomenon as well as a lasting element that has taken over parts of the power in the sports world. This has created different cultural values ​​in sports.  We now talk about non-profit -, professional - and commercial sports. This study investigates whether these values ​​can work together within an elite organization and what tensions may arise between them. The study is a qualitative case study in which three semi-structured interviews have been conducted. The analysis was based on Schein's organizational culture model, which focuses on the levels of artifacts, espoused beliefs and values ​​and basic underlying assumptions. The result showed that organizational culture is shaped and integrated by the different cultural values.

As it has become increasingly important in the sports world for organizations to try to raise capital, sponsorship has become more significant. As a result, the sports associations receive the financial assets they need from the companies and in exchange, the companies receive exposure in return for example. There has been a discussion as to whether this exposure really affects companies and whether it is really possible to measure its effect. The purpose of the study is to identify how companies proceed when evaluating the effect of sponsorship and what their goals and requirements are for the sports clubs or sporting events they sponsor. The study will also identify whether there are certain factors that affect companies when choosing a sports organization that they choose to sponsor. The essay is limited in such a way that the sponsorship will be seen from the companies' perspective and not take into account how the sponsorship object views this marketing tool. Another limitation is that the study will only deal with companies that sponsor sports organizations or sporting events because sport is something that represents unique values. These unique values are explained in the essay. A qualitative research strategy has been applied in the form of qualitative semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the theoretical frame of reference consists of the A-ERIC model, the SMART-model and Brand Equity. Evaluating the effect of sponsorship proved to be complex for companies. Although companies set clear goals and used different evaluation models, it could only be measured to a certain extent. There was a small difference between the companies' goals and requirements with sponsorship, where some focused more on the sports organizations taking social responsibility, like the companies themselves. Others claimed that relationship building within the sports network was of the utmost importance. One factor in choosing a sports organization was that some companies wanted to feel an added value with the sponsorship, and some wanted a local connection to the sports association.

Syfte: Denna studie ämnar beskriva och analysera organisationsformer och ledarskap inom svensk golfverksamhet. Svensk golf är speciell eftersom den både finns i ideell form inom Riksidrottsförbundets ramar, i kombination med ett aktiebolag och som rent kommersiell verksamhet. Svensk idrottsverksamhet lägger högt fokus på samhällsvärde, samtidigt som organisationer behöver hantera en komplex ekonomisk verksamhet. Oavsett verksamhetsform kan friktion uppstå och organisationer med multipla institutionella logiker behöver hantera de krav som skapas.   Metod: Studien utfördes genom intervjuer med nio klubbchefer inom tre olika organisationsformer. Klubbchefer valdes för att de antogs ha insyn i verksamheten. Urvalet var strategiskt för att få så stor bredd som möjligt beträffande verksamhetsform, geografi, ålder och kön. Analysen genomfördes tematiskt och utgår ifrån analysprocessen ”Big Q” (Braun, Clarke &amp; Weate, 2016) för att studera intervjupersonernas livsvärld i den svenska idrottskontexten.   Analys: Med hjälp av ny-institutionell organisationsteori diskuteras utmaningar och strategier för de olika organisationerna och för klubbcheferna som leder dem. Ett organisationsschema över golfverksamhet i Sverige presenteras för att ge en beskrivning av den kontext studien analyserar. Här beskrivs klubbchefen som ”spindeln i nätet” vilket representerar den övergripande arbetsroll hen besitter, oavsett organisationsform. Vidare presenteras en tillämpbar praktisk modell för att sammanställa och jämföra organisationsformerna.   Slutsats: De konkurrerande logikerna visar sig kunna hanteras väl inom golfen i Sverige. Verksamheterna i denna studie arbetar med ett integrerat ledningsorgan som tar hänsyn till både den samhällsfrämjande logiken och den finansiella logiken. Klubbchefen är den hybrida individen som håller samman organisationen. En återkommande utmaning är dock hög arbetsbelastning på klubbchef på grund av bristfälliga resurser, både ekonomiska möjligheter och stöd från ideellt arbetande inom organisationen. Golfaren som medlem eller kund är en central fråga för framtiden. / Purpose: This study means to describe and analyze organizational forms and management in Swedish golf organizations. Swedish golf stands out because it governs in associations within the Swedish Sport Confederations framework, in combination with an incorporated company and as a commercialized business. Swedish sports prioritize societal value and simultaneously needs to manage a complex financial business. Regardless organizational form can tension arise and organizations with multiple institutional logics needs to manage the challenges created.   Method: The study conducted interviews with nine general managers in three different organizational forms. General managers were chosen because they assumed to have insight in the organization. The sample was made strategically to get a wide population regarding organizational form, location, age, and gender. The analyze process performed thematically was inspired by the strategy “Big Q” (Braun, Clarke &amp; Weate, 2016) to study the interviewees workday in the Swedish sport context.   Analysis: With aid from new institutionalized theory discusses challenges and strategies for the differentialized organizations and for the general manager who leads them. A club structure is presented to describe the Swedish context. The general manager describes as “the spider in the web” which represents the comprehensive work role possessed, regardless organizational form. The study also presents a practical model is to summarize and compare the organizational forms.   Conclusion: The competing logics is shown to be handled well in Swedish golf organizations. The organizations in this study govern through an integrated management which considers both social value logic and the financial logic. The general manager is the hybrid individual which holds the organization together. A recurrent challenge is a high workload on the general manager created by inadequate resources, both economic resources and lack of support from voluntary workforce. The golfer as a member or a customer is a central question for the future.