Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) – för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng. Författaren har prövat olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera illustrationernas betydelse för ikonotexten. I uppsatsen visar författaren att en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Författaren beskriver och visar i uppsatsen hur illustrationerna på flertalet sätt expanderat texten i ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng från 1959 till Sunnanäng 2003 och därmed skapat helt nya betydelser för ikonotexten.

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén & Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.

Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.

The aim of this essay is to distinguish power-relations between children and adult characters in five different pictures books. The main part of the books has been selected from the Stockholm’s stadsbibliotek list over the most frequently checked out pictures books during the years 2014- 2016. The pictures books have a range between the years 1910 to 2011, and they have all been read on their original language - Swedish. All books except for one has been written and illustrated by the same person – to use consistency in the analysis. Foucault’s discourse theory has been used to search for prominent power-discourse within the picture books iconotext. The results and analyse of this study are presented in themes: “Children reproducing”, “Adults give lecture” and “Children’s fantasies”. These themes are produced to give answers to this essays purpose and research questions. When it comes to study power-relations, the results show certain recurrent consistency within the main parts of the pictures books. The adult figuration in the pictures books, shows significance to the story’s plot, as well as the character development of the fictive children.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Först genomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån det valdes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier om barndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker. Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner och pedagogiska syften som ”lättas upp” med hjälp av förströelse i form av glada och lättsamma bilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art. Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier för barn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturen kan sägas leva upp till dessa båda kriterier. Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen om det oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetenta barnet. Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxt samt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur.