Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag. Utifrån respondenternas svar kommer vi lyfta fram de fakta som vi anser relevant för att förklara belöningssystemet och hur personalen motiveras. Vi har lagt motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Vi diskuterar intervjuerna från empirin i analys avsnittet. Efter vår undersökning anser vi att vi har fått en bra bild av hur belöningssystemen fungerar i respektive företag. Vi ser att säljarna i Call-Up motiveras främst av finansiella belöningar medan säjarna på Länsförsäkringar motiveras mer av icke-finansiella belöningar. Varför säljarna i de olika företagen ser så annorlunda på belöning tror vi beror på att de har olika mål i sitt arbete.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott. Vi har träffat elever som går emot statistiken och faktiskt fortsätter sina studier.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som motiverat elever som studerat på detIndividuella programmet att ta sig vidare in på ett nationellt program på gymnasiet. Enkvalitativ undersökning gjordes, där sex elever på två orter intervjuades. Av våra respondentervar fem av sex obehöriga till gymnasiestudier. Samtligas mål var att komma in på en vissutbildning, vilket de också hade lyckats med. Hälften av respondenterna upplevde att de undersin tid på IV motiverats av skolfaktorer, så som lärare. En av eleverna upplevde att IV inte varen plats för henne. Samtliga har motiverats av andra faktorer, främst av sina egna uppsatta mål,att de klarade av studierna på IV samt påverkan av vänner och familj. / Education gets more and more important. For those who don’t have an education at uppersecondary school it has become harder to get a job. During the school year 2009/2010 88,2percent of the students were qualified to the national programs at the upper secondary school.For those who don’t are qualified, the Individual programme is an alternative, where the studentduring a year can study to get the qualification. By those who study a year at the Individualprogramme (IV) and then continue at a national programme, more students drop out fromschool. We have met students who as an opposite to the statistics actually continue their studiesall the way. The purpose with this paper was to view what it is that motivates students from anIndividual programme and then continue at a national programme. A qualitative research wasmade where we met six students in two cities for an interview. Five of the six students were notqualified to studies at a national programme. Everybody had a goal, to get qualified and startstudy at a certain national programme, which they also succeeded. Three of the studentsexperienced that they during their time at the Individual programme was motivated by theschool from the teachers. One experienced that the Individual programme wasn’t a place forher. All of the students were motivated by other factors, mostly by their own goals, that they didwell with their studies and influences by their friends and family.

Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S. Weiss theory about provisions of different social relationships, and T. J.Scheff argumentation concerning the balance between closeness and distance when it comes to social bonds. This study showed that each one had or did experience loneliness. Although it also shows that the experience of loneliness as well as fellowship is divided. Loneliness is divided into voluntarily and satisfying or involontarily and awful. It also came to my understandning that intercourse provides with goodness but also comes with strenuous requirements as roleexpectations. The individuals though shared a wish for possibilities to socialize without requirements. / Det förekommer en motsägelse beträffande att inte vilja vara ensam, med en längtan efter gemenskap, men samtidigt inte vilja umgås med vem som helst. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka individers upplevelse av ensamhet och gemenskap samt spänningen mellan individuella- och social behov. Materialet består av fem genomförda semistrukturerade intervjuer med ett blandat urval individer med en gemensam faktor; de var alla återkommande besökare på mötesplatsen Nyfiket i Helsingborg under sommaren 2011. Intervjueresultatet tolkades utifrån E.Goffmans rollbegrepp, E.Fromms tankar om indidivdens flykt till- eller flykt från något. Samt utifrån Robert S. Weiss teori om sex förnödenheter av social tillförsel och T.J.Scheffs resonemang kring balansen mellan närhet och distans vilka fordras för individens fulla3välbefinnande.Studien visar att var och en har upplevt- eller upplever en känsla ensamhet. Dock visar det sig att ensamhetens- såväl som gemenskapens påverkan är tvåsidig. Ensamhet som delas upp i två kategorier av informanterna kan vara ofrivillig och avskyvärd alternativt tillfredställande då den är självvald. Gemenskap har likaså antingen en positiv inverkan eller en negativ, om det senare alternativet innebär påfrestande rollförväntningar. En önskan om utökad gemenskap samt möjligheter till kravlöst umgänge uttrycks hos samtliga.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på. De sociala banden mellan skolledning och elever kommer även att belysas, och undersökas. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med rektorn, två lärare, fem elever på skolan i studien samt på två stycken deltagande observationer på skolan. Resultatets utfall visar att skolan i studien är bättre lämpad för de elever som studerar där tack vare den stödjande kulturen, förekomsten av vänner samt en trygghet på skolan till skillnad mot elevernas tidigare erfarenheter från skolor de studerat på. På grund av sina speciella karaktärer (samtliga elever i studien har koncentrationssvårigheter eller har en problematisk bakgrund av något slag) kräver eleverna mer uppmärksamhet av och nära relationer till lärarna på skolan, vilket, som resultatet visar, existerar på skolan i studien - till skillnad från tidigare skolor eleverna studerat på. / The individual program is a program in high schools, or secondary schools, intended for students who do not study any of the national programs. The purpose of this study is to illustrate the pedagogical work of the Individual Action Plan and its importance for students who can not get into any of the secondary school national programs. In order to find an answer to the purpose, the culture of the selected school will be illuminated, what impact has the culture on pupils' schooling? We also want to investigate how students perceive their education at the studied school and compare the experiences of the student’s experiences at previous schools. Based on an assumption that students may perceive themselves as deviants based on individual difficulties in school, we will examine how students define themselves at the school in question and previous schools they studied. The social bonds between school administration and students will also be discussed, and examined. The study is based on qualitative interviews with the principal, two teachers, five students and two participant observations at the school. The result shows that the school in the study is better suited for the students who study there, thanks to a supportive, supportive culture and the presence of friends, in comparison to their previous school experience. Because of the students' special characters, (most students in the research have difficulty concentrating or have a problematic background of some kind), they require more attention and close relationships with teachers at the school. This kind of relationship does, according to the results, exist at the school in the study compared to any previous schools that the student’s have attended.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people’s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences. Method: A sample of 362 patients with unstable coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months. The EQ-5D question form and also the Time Trade-off method (TTO), a direct method of valuing health was used. A regression technique managing panel data had to be used in estimating TTO by the EQ-5D and other variables like gender and age. Result: Different regression techniques vary in estimating parameters and standard errors. A Generalized Estimating Equation approach with empirical correlation structure is the most suitable regression technique for the data material. A model based on the EQ-5D question form and a continuous age variable proves to be the best model for an index derived by individuals. The difference between heart patients own opinion of health and the public preferences differs a great amount in the severe health conditions, but are rather small for healthy patients. Of the total 243 health conditions, only eight of the conditions were estimated higher by the public index. Conclusions: As the differences between the approaches are significantly large the choice of index could affect the decision making in a health economic study.

Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.  Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen. För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts. Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet. Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.