Syftet med denna rapport har varit att redogöra för och analysera gällande rätt på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå och att undersöka de styrmedel som verkar för att motverka överfiske. Uppsatsens utgångspunkt har varit att den biologiska mångfalden ska främjas i enlighet med CBD. Det övergripande syftet har varit att undersöka om det förekommer sådana brister som motverkar att konventionens mål uppfylls och att identifiera vilka styrmedel som saknas i dagsläget. En rättsvetenskaplig och jämförande metod har använts. Materialet har främst införskaffats från rättskällor såsom författningar, förarbeten, doktrin samt praxis när detta varit relevant, men även webbaserad information från relevanta myndigheter och organisationer. Havet är en unik resurs genom att dess tillgångar typiskt sett är allmänna, vilket kräver styrmedel som skapar incitament till att vårda havets resurser väl och därmed förhindra att allmänningarnas tragedi uppstår. Resultatet visade att förbättringar har skett sedan EU:s gemensamma fiskeripolitik reformerades 2014, men att det ännu finns förbättringsområden.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet. Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade. Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.

Abstract Purpose. The study investigates how individual and structural factors affect children's mental illness in rural municipalities, and how schooling acts as a protective factor against mental illness. The report is based on reports from Barnombudsmannen (2018) and Bris (2018), which says that increased mental illness increases for children and schools have an unequal education where the children in rural municipalities have poorer school results than the national average. The theoretical reference frame of the study is Bronfenbrenner's ecological system theory. Method. One quantitative method is the basis for the study, which is based on surveys where respondents are children in rural municipalities. The data is collected by LoRDIA research projects and a stratification of the material is made to reach the appropriate population. Selected factors are hyperactivity, behavioural problems, relationships to peers, emotional symptoms, experiences of trauma and prosocial behaviour, school conditions, well-being in the residential area, the child's experience of family finances. Results. The study shows significant relationship between all of the above-mentioned factors and mental health. The mental illness of children can be understood as 43% of the studies examined factors. The results of the study can be seen to help increase understanding of the relationship between mental illness and risk and protection-factors for children living in rural municipalities. Conclusion. The results show that mental illness in the child is not only found as the child's individual characteristics but is linked to living conditions and the environment's ability to provide a safe home environment, good school and prosocial conditions. The significance of school and social authorities offering individualized efforts to prevent the increasing mental illness of children in rural municipalities is apparent from the results of the study. Keywords. Children, mental illness, rural, school, individual and structural factors, segregation

Projektet "Individuella Koppar" - som jag sammanfattar i denna rapport - är uppbyggd kring ett antal teman, dessa är: teknik, användarbehov, co-creation och gestaltning.   Mitt arbete grundar sig i hur majoriteten av massproducerade produkter i dagens samhälle inte tar hänsyn till de olikheter, begränsningar och möjligheter som våra kroppar har. Jag valde utifrån detta att arbeta med olika funktionsvariationer och fokusera på användarens händer och deras relation till koppen och handtaget. Handen är den mest anpassningsbara kroppsdelen vi människor har, men också drycken som grunden för vår överlevnad. Syftet var att koppens och handtagens former mer effektivt ska kunna ge stöd och utgå från användarens olika behov. Min metod är den additiva produktionsmetoden - 3D printning i porslinslera - där jag har utforskat möjligheten till att fler produkter anpassas med och utifrån individen.

Kompetensutveckling har blivit ett viktigt verktyg för dagens organisationer, både för verksamhetens framgång och för medarbetarens prestation. Rollen som mellanchef har fått en större betydelse och har blivit allt mer komplex och central i en organisation. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden mellanchefer uppfattar att de har behov av kompetensutveckling, för att sedan jämföra om det finns olika behov inom offentlig och privat sektor. Det empiriska materialet samlades in via intervjuer med jämn fördelning av respondenter från vardera sektor. En tematisk analysmetod med inspiration från hermeneutiken har använts vid analysering av materialet. Som teoretisk referensram har Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att det fanns ett stort behov för mellanchefer att utvecklas inom ledarskap och att de samtidigt bör utveckla och praktisera det individuella ledarskapet. Det kunde inte påvisas några större skillnader utan desto fler likheter av kompetensutvecklingsbehov mellan offentlig och privat sektor. Studien visar att verksamheter, både inom offentlig och privat sektor, är i behov av ledarskapsutbildningar.

Denna studie har gällt två tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talspråk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en människas identitet, register och anpassningen den gör till världen runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig från varandra på alla tre plan. Båda har ett ordförråd med hög stilnivå, även om Evas är mer akademiskt än Idas, vilket kan bero på att Evas studier är huvudsakligen på svenska medan Idas är på engelska. Eva är mer säker i sina uttalanden även om hon ofta påpekar att det hon säger är hennes åsikt. Ida garderar sig mer genom användning av försvagande adverb och tvekljud. Resultaten visar också att Eva pratar mer än vad Ida gör, vilket kan kopplas till vilka samtalsstilar de är vana vid samt hur de förhåller sig till att tala mycket eller lite. De är helt enkelt två olika språkvarelser med olika sätt att förstå språk och använda sina språk, vilket leder till att de gör olika val, olika tolkningar, att de använder olika ord och olika mängd ord. Hur lika deras register än är gör deras identiteter och anpassningssätt att de ändå skiljer sig stort från varandra.

Denna studie är en kvalitativ studie, som syftar till att få syn på lärandet och skolutvecklingens betydelse, för lärandet i grundsärskolans inriktning mot träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program. Studiens empiri är insamlad genom fokusgruppsdiskussioner i grundsärskolan med inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Undersökningsgruppen består av personal som är verksamma i de båda skolformerna. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats i relation till bakgrundslitteraturen för att därefter presenteras i temaområden utifrån studiens två frågeställningar: Hur diskuterar respondenterna runt olika perspektiv på lärandet och hur diskuterar respondenterna runt skolutvecklingens betydelse för lärandet?   Resultatet visar att respondenterna menar att allt är ett lärande och det sker ett lärande i alla situationer under hela dagen. Lärandet sker individuellt och det handlar om att personalen har ett förhållningssätt som utgår från individuella anpassningar eftersom elevernas förutsättningar är så olika där behovet av stöd kan vara varierande. En annan aspekt på lärandet är att det handlar om den enskilde personalens kunskapssyn. Att skapa ett lärande handlar om att skapa relationer och detta kan ske genom att ge grupptillhörighet för eleven. Kommunikation framträder som en viktig grund för lärandet och det anses därför viktigt att personalen har kunskap om alternativ, kompletterande kommunikation samt kommunikationsstödjande IT-teknik. Ovanstående medför en specialpedagogisk konsekvens på grund av att det kan vara av ekonomiska eller organisatoriska skäl som ger förutsättningar för vilka elever som ska få tillgång till IT och olika hjälpmedel som stödjer kommunikationen. Respondenterna framhåller att trygga och långvariga relationer mellan elev och personal är viktigt vilket leder till att gruppsammansättningar bör vara över tid.   När det gäller skolutvecklingens betydelse för lärandet visar resultatet att samverkan och samtal är i fokus.  I studiens resultat ser vi att förutsättningar för möjligheter till samtal är beroende av vilken syn och struktur som ledning och rektorer skapar. Samtal som syftar till att skapa samsyn anses viktigt både inom arbetslaget och mellan olika verksamheter, enligt respondenterna. Samsyn kan ses som en grund för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och metoder för att ge eleverna möjlighet till goda förutsättningar för kunskapsbildning.

Polisen ar den organisation som i fredstider har mandat att uppratthalla ordningen i samhallet. Vad som paverkar tilliten till polisen ar viktigt att veta eftersom okad tillit ger polisen okade mojligheter att bekampa brott. Den okade globaliseringen och ett mer transnationellt samhalle kraver samarbete mellan olika landers polis for bekampning av brott. Denna studie ar kvantitativ och undersoker individuella, sociala och institutionella faktorer som paverkar tilliten till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander. Studien visar att tillit till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander till stor del paverkas av de politiska systemfaktorerna ”grad av demokrati” och ”det politiska systemets mojligheter till effektiva och tillforlitliga statliga institutioner”. De nordiska landerna och EU’s medlemslander bor darfor varna om den demokratiska utvecklingen samt se till att det politiska systemet mojliggor att statliga institutioner bedrivs effektivt och tillforlitligt for att oka tilliten till polisen.

I denna kvalitativ fallstudie studeras individuella och kollektiva estetiska skapandeprocesseroch upplevelsen av ägande i relation till dem. Med ägande menas känslan av att ett verk duhar skapat tillhör dig, i likhet med termen psychological ownership. Syftet medundersökningen är att synliggöra och problematisera detta ägande och att se vilketförhållningssätt en grupp på tio personer, specifikt ihopsatt för denna undersökning, har tillkollektivt och individuellt skapande i samband med det.Detta har undersökts genom att dessa tio personer tillsammans skapat en bilderbok där varjeperson skrivit en text som sedan illustreras av någon annan i gruppen, i en sluten cirkel.Parallellt har jag skapat en bilderbok på egen hand för att ur ett förstahandsperspektivreflektera kring det gemensamma och enskilda skapandet. För att få svar på undersökningensfrågeställningar rörande skapandeprocesser och ägande har gruppen i enkät och samtaldiskuterat ämnet. Resultatet blev att vissa ord utkristalliserade sig som särskilt viktiga inomgruppens diskurs.I den gestaltande delen har de två bilderböckerna omskapats och förstärkts för att synliggöramina egna och gruppens föreställningar om kollektivt och individuellt skapande. De bådaböckerna ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2017.

Denna uppsats söker ett samband mellan tiden för publicering av kvartalsrapporter och lönsamheten för samma period för svenska börsnoterade företag. Då den tidigare forskningen till stor del fokuserat på kvalitativa analyser och eventstudier ämnar den här uppsatsen att göra en ansats för att kvantitativ forskning kan leda till generaliserbarhet av kunskap som kan användas av den individuella investeraren. Med utgångspunkt i en av Sveriges internationella handelsplatser, Stockholmsbörsen, studeras om ett begrepp som författarna valt att kalla AIAP – accelererande informationsasymmetrisk period kan vara ett mått som investerare på ett lättillgängligt och demokratiskt sätt kan använda sig av för att värdera sina investeringar.Det teoretiska ramverket besår av intressentmodellen, principal-agentteorin, den effektiva marknadshypotesen, beteendeekonomi och finansiell kunskap. Studien tar en deduktiv kvantitativ forskningsansats och baseras på de 374 unika bolag som i november 2020 fanns listade på Stockholmsbörsen. Analysen består av redovisade resultat från bolagens kvartalsrapporter, både avkastning på totalt kapital samt vinst per aktie ställs tillsammans i regressionsanalyser med AIAP som beroende variabel. Resultatet visade en stegrande AIAP utifrån omsättning men fann inget samband mellan studiens variabler då använda nyckeltal för att visa graden av lönsamhet inte visade något samband med bolagens publiceringsdatum.