I samband med ökade förväntningar på hållbart företagande har fler företag valt att fastställa hållbarhetsmål som överensstämmer med vetenskapliga riktlinjer. Detta gäller inte minst inom industrisektorn, vars stora klimatavtryck har väckt debatt i media. Denna studie undersökte två svenska industriföretag tillvägagångssätt och utmaningar i arbetet med att uppnå sina Science Based Targets (SBT). Studien tillämpade en kvalitativ metod, där representanter från SKF och SSAB intervjuades om deras arbete för att nå SBT. Vidare utfördes en dataanalys av sekundärdata för att ge en nyanserad bild av företagens arbete med SBT. Studien utgick från teorin om organisationsförändring som behandlar företags tillvägagångssätt för att förändra verksamheten. För att kategorisera företagens förändringsprocess och utmaningar tillämpade studien Huong Has förändringsmodell.  Studien fann såväl skillnader som likheter i företagens tillvägagångssätt och utmaningar i arbetet med SBT. I synnerhet identifierades den påverkan som intressenters agerande har på förändringsprocessen. Effektiv kommunikation och samarbete mellan organisationer och aktörer framträdde därför som centralt för att minska företagens klimatavtryck.

Trots en ökad efterfrågan i samhället på insatser för att stötta nyanlända i språkutveckling, och därmed även att ta sig in på arbetsmarknaden, finns i Sverige begränsad forskning kring handledning av nyanlända inom industrisektorn. Syftet med denna studie är att bringa kunskap i förutsättningar för arbetsplatslärande hos nyanlända inom industrisektorn, med fokus på språkinlärning. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Hur föreskrivs yrkesintroduktion gå till? Hur förhåller sig handledare till processer för nyanländas språkinlärning? Hur förhåller sig handledare till processer för inkludering av nyanlända? Vilka förutsättningar ger yrkesintroduktioner för nyanländas arbetsplatslärande inom företagen?Metoderna för att undersöka fenomenet är dels kvalitativa intervjuer av sex handledare för nyanlända på yrkesintroduktioner på tre olika företag inom industrisektorn, samt en text- och dokumentanalys av fyra stöddokument som har tagits fram av Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen) kring handledning av nyanlända.   Genom ett teoretiskt ramverk baserat på Etienne Wengers teori om gränsland och mäklarskap inom ”Communities of Practices” (2000) tolkas resultaten från undersökningarna. Några av de slutsatser som dras är att handledarna på företagen främst arbetar med praktisk upplärning av arbetsuppgifter och språkinlärning som fokuserar på inlärning av enskilda yrkesbegrepp. Djupare diskussioner kring normer och värderingar samt ”mjuka värden” hindras på grund av bristande språkkunskaper hos de nyanlända. Bristande kunskap i hur gemensamma aktiviteter för kunskapsutbyten kan ske utmärker även handledarskapet, och förslag på sådana aktiviteter saknas även i stöddokumenten. En sista slutsats är att om varken staten eller företagen själva kan stötta handledare i hur olika människors kunskaper kan tas tillvara på och hur mångfald ska utnyttjas så blir språket inom industrier inte bara en säkerhetsfråga, utan en samhällsfråga. / Despite an increased demand in society for effortsto support newly arrived immigrants in language development, and getting a way in to the labor market, there is a limited research in Sweden on mentorship of immigrants in the industrial sector. The aim of this study is to bring knowledge into the prerequisites for workplace learning among immigrants in the industrial sector, with a focus on language learning. This is done by examining the following questions;How are professional introductions precribed to be implemented? How do supervisors relate to processes for language learning of the immigrants? How do supervisors relate to processes for inclusion of immigrants? What are the prerequisites for professional introductions for immigrant´s workplace learning within the companies?The methods for examining this phenomenon are partly qualitative interviews of six mentors of immigrants at professional introductions at three different companies in the industrial sector, as well as a document analysis on four steering documents that have been provided by the YA-delegation.   The results of the study are interpreted through a theoretical framework based on Etienne Wenger's (2000) theory of boarders and broakers within the theory of ”Communities of Practice”. Some of the conclusions that are drawn are that the mentors at the companies mostly work with practical training of tasks, and language learning that focuses on separate technical terms. Deeper discussions on norms and values​ ​​are hindered by the lack of broader language skills of the immigrants. Lack of knowledge in how joint activities for knowledge sharing can be taken place characterizes the mentorships, and this aspect is also lacking in the state’s governance documents. One final conclusion is that if neither the state nor the companies themselves can support mentors in how different people's knowledge can be utilized and how diversity should be utilized, the language within industries will not only be a security issue, but a social issue.

Syfte: Hållbarhetsredovisning blir vanligare vilket innebär att inte enbart finansiellt resultatredovisas, utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. Hållbarhetsarbetet kan mätasgenom ESG-betyg som baseras på arbetet gällande miljö, socialt ansvar samt bolagsstyrning. Det finns fler studier som undersöker hur denna redovisning påverkar finansiella resultat,medan färre har undersökt effekten på marknadsbaserade mått. Denna studie ämnar visa vilketsamband som finns samt bidra med mer förståelse gällande detta område. Studiens syfte ärdärmed att undersöka effekten av ESG på marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och har genomförts med hjälp av enkvantitativ metod. Studien har utgått ifrån sekundärdata, vilken är hämtad från databasenRefinitiv Eikon. I denna databas har data från 367 företag inom industrisektorn i USAhämtats, från år 2022. Därefter har statistikprogrammet SPSS använts för att genomföra enunivariat, bivariat och multivariat analys. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan ESG och marknadsvärdet inom industrisektorn i USA. Det visade sig däremot vara ettsvagt positivt samband. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer kunskap och förståelse angåendesambandet mellan ESG och marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Resultatet kan varaintressant för investerare och andra intressenter då det svaga positiva sambandet tyder på attdet kan finnas flera faktorer som påverkar marknadsvärdet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att inkludera flerkontrollvariabler för att se om förklaringsgraden ökar. Det vore även intressant att jämföraolika sektorer och flera år. Ett annat förslag är att tillämpa ESG-betygets delkomponenter föratt undersöka om effekten på marknadsvärdet skiljer sig.

Bakgrund: Allt fler arbetsgivare inför individbaserad lönesättning för att kunna attrahera, knyta an och utveckla rätt kompetens och därigenom hantera de alltmer komplexa produktionsprocesserna och den växande konkurrenssituationen. Individuell lönesättning antas stimulera medarbetarnas arbetsmotivation vilket i sin tur bidrar till ökad arbetsprestation och förbättrat resultat för företaget. Systemet förutsätter dock att medarbetarna upplever lönesättningen som rättvis för att den individbaserade lönen ska få den avsedda effekten. Motivation och rättvisa är emellertid subjektivt, inrymmer flera element och tenderar ge lönen en relativ betydelse vilket gör utformningen av ett individbaserat lönesystem komplext. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera förhållningssätt hos aktörerna: företag, fack och medarbetare gällande individuell lönesättning, rättvisa och motivation. För att därigenom kunna jämföra och koppla samman aktörernas förhållningssätt och peka ut faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning som ska fungera motiverande, upplevas rättvis och bidra till ökad prestation. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom intervjuer, enkäter samt analys av sekundärdata. Studien har ett fallföretag som utgångspunkt där informanter och respondenter har utgjorts av representanter från fack och företag samt anställda inom företaget. Datainsamlingsmetoderna och datainsamlingskällorna hanterades genom triangulering. Slutsatser: Studien visar att alla aktörer har ett positivt förhållningssätt till individbaserad lönesättning samt att det finns ett flertal gemensamma nämnare aktörerna emellan. Bland annat tycker alla aktörer att kompetens ska utgöra den främsta bedömningsgrunden, att högre lön är motiverande samt att ett transparent och tydligt lönesystem med lönekriterier som alla känner till och förstår är en förutsättning för att lönesättningen ska upplevas som rättvis och motiverande. Därtill pekas den lönesättande chefen ut som central för upplevelsen av rättvisa vid lönesättning samt att alla medarbetare ska få inflytande och likvärdiga förutsättningar att kompetensutvecklas och därigenom kunna höja lönen. / Background: More and more employers are introducing performance-based wage-setting in order toattract, connect and develop competence and in addition handle the increasingly complex production processes and the growing competitive situation. Performance-based setting is assumed to stimulate employees´ work motivation, which in turn contributes to increased work performance and improved results for the company. However, the system presupposes that employees perceive wage setting as fair in order for the performance-based salary to have the intended effect. Motivation and justice are subjective, contain several elements and tend to give the salary a relative significance, which makes the design of an performance-based salary system complex. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyse the attitudes of the actors: companies, unions and employees regarding performance-based wage setting, justice and motivation. In order to thereby be able to compare and connect the actors' attitudes and point out factors that can promote the work of designing a wage setting system with elements of performance-based wage setting that must function motivatingly, be perceived as fair and contribute to increased performance. Method: The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through interviews, questionnaires and analysis of secondary data. The study has a case company as a starting point where informants and respondents have consisted of representatives from the union and the company as well as employees within the company. The data collection methods and data collection sources were handled by triangulation. Conclusions: The study shows that all actors have a positive approach to performance-based wage setting and that there are several common denominators between the actors. Among other things, all actors think that competence should be the main basis for assessment, that higher pay is motivating and that a transparent and clear salary system with defined criteria that everyone have knowledge about and understand is a prerequisite for a salary setting to be perceived as fair and motivating. In addition, the payroll manager is pointed out as central to the experience of justice in wage setting and that all employees should have influence and equal opportunities to develop skills and thereby be able to raise salaries.

Bakgrund: Allt fler arbetsgivare inför individbaserad lönesättning för att kunna attrahera, knyta an och utveckla rätt kompetens och därigenom hantera de alltmer komplexa produktionsprocesserna och den växande konkurrenssituationen. Individuell lönesättning antas stimulera medarbetarnas arbetsmotivation vilket i sin tur bidrar till ökad arbetsprestation och förbättrat resultat för företaget. Systemet förutsätter dock att medarbetarna upplever lönesättningen som rättvis för att den individbaserade lönen ska få den avsedda effekten. Motivation och rättvisa är emellertid subjektivt, inrymmer flera element och tenderar ge lönen en relativ betydelse vilket gör utformningen av ett individbaserat lönesystem komplext. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera förhållningssätt hos aktörerna: företag, fack och medarbetare gällande individuell lönesättning, rättvisa och motivation. För att därigenom kunna jämföra och koppla samman aktörernas förhållningssätt och peka ut faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning som ska fungera motiverande, upplevas rättvis och bidra till ökad prestation. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom intervjuer, enkäter samt analys av sekundärdata. Studien har ett fallföretag som utgångspunkt där informanter och respondenter har utgjorts av representanter från fack och företag samt anställda inom företaget. Datainsamlingsmetoderna och datainsamlingskällorna hanterades genom triangulering. Slutsatser: Studien visar att alla aktörer har ett positivt förhållningssätt till individbaserad lönesättning samt att det finns ett flertal gemensamma nämnare aktörerna emellan. Bland annat tycker alla aktörer att kompetens ska utgöra den främsta bedömningsgrunden, att högre lön är motiverande samt att ett transparent och tydligt lönesystem med lönekriterier som alla känner till och förstår är en förutsättning för att lönesättningen ska upplevas som rättvis och motiverande. Därtill pekas den lönesättande chefen ut som central för upplevelsen av rättvisa vid lönesättning samt att alla medarbetare ska få inflytande och likvärdiga förutsättningar att kompetensutvecklas och därigenom kunna höja lönen. / Background: More and more employers are introducing performance-based wage-setting in order to attract, connect and develop competence and in addition handle the increasingly complex production processes and the growing competitive situation. Performance-based setting is assumed to stimulate employees´ work motivation, which in turn contributes to increased work performance and improved results for the company. However, the system presupposes that employees perceive wage setting as fair in order for the performance-based salary to have the intended effect. Motivation and justice are subjective, contain several elements and tend to give the salary a relative significance, which makes the design of an performance-based salary system complex. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyse the attitudes of the actors: companies, unions and employees regarding performance-based wage setting, justice and motivation. In order to thereby be able to compare and connect the actors' attitudes and point out factors that can promote the work of designing a wage setting system with elements of performance-based wage setting that must function motivatingly, be perceived as fair and contribute to increased performance. Method: The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through interviews, questionnaires and analysis of secondary data. The study has a case company as a starting point where informants and respondents have consisted of representatives from the union and the company as well as employees within the company. The data collection methods and data collection sources were handled by triangulation. Conclusions: The study shows that all actors have a positive approach to performance-based wage setting and that there are several common denominators between the actors. Among other things, all actors think that competence should be the main basis for assessment, that higher pay is motivating and that a transparent and clear salary system with defined criteria that everyone have knowledge about and understand is a prerequisite for a salary setting to be perceived as fair and motivating. In addition, the payroll manager is pointed out as central to the experience of justice in wage setting and that all employees should have influence and equal opportunities to develop skills and thereby be able to raise salaries. / <p>Examensarbete och metod i företagsekonomi: Management G2E 22,5 hp FÖ541G</p>

<p><em>Background:</em> The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.</p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss.</p><p><em>Method:</em> We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression.</p><p><em>Result/conclusion:</em> For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.</p>

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.