This study examines how users experience the usability of two design techniques, task-orienteddesign and conventional responsive design and how they compare on a mobile e-commerce website. Furthermore, this thesis examines how usersexperience usability in terms of learnability, efficiency, memorability, satisfaction, and information overload on both design techniques. It also examines the advantages and disadvantages of both techniques when it comes to the userexperience and information overload and to what extent the two designs could lead to a successful conversion. Two functional prototypes were created, one with a conventional responsive design and one with a task-oriented design. To collect data we used a repeated usability test, scenarios, a think-aloudmethod and a semi-structured interview. The results showed that there is only a slight difference between the two designs in terms of usability and time needed to complete a task. Overall, there were more positive attitudes towards the task-oriented designelements that were developed. In the conventional responsive design, information overload was experienced more than double the amount of times than in the task-oriented design.

Den studerade enheten, Trafikledning Öst Stockholm, lider av en stor personalbrist som medfört att medarbetarna har problem med att hinna inhämta och ta till sig information samt att enhetens chefer behöver ägna mycket tid åt att lösa bemanningsfrågor. Det största problemet anses vara mängden mail som gör det svårt att sålla i informationen. Syftet med den här studien är att undersöka den interna kommunikationen på enheten med målet att ta fram en implementeringsplan för att förbättra den interna kommunikationen. Studien avser att besvara följande frågeställningar: (1) Vad är grundorsaken till kommunikationsproblemet? (2) Hur påverkar ledarskapet den interna kommunikationen? (3) Hur påverkas medarbetarna av den interna kommunikationen? (4) Hur kan den interna kommunikationen förbättras?   Det teoretiska ramverket bygger på teori om kommunikation och intern kommunikation och behandlar bland annat synsätt på kommunikation och vägar till en effektiv intern kommunikation.   Studien är en fallstudie och har sin utgångspunkt i ett kvalitativt angreppssätt. Insamling av data skedde dels genom en workshop med utvalda organisationsmedlemmar samt via enkäter som skickades ut till samtliga medarbetare och chefer på enheten.   Resultatet visar att organisationen präglas av ett transmissionssynsätt på kommunikation där kommunikation ses som överföring av information uppifrån och ner, från ledning till medarbetare och där medarbetaren utgör en passiv mottagare. Medarbetarna upplever att de tar emot för mycket information medan cheferna anser att de skickar iväg en lagom mängd. Tidsbristen tycks påverka båda parter där cheferna kämpar med att få ut informationen och medarbetarna med att hinna ta till sig av den.   Studiens slutsatser visar följande: (1) Transmissionssynsättet på kommunikation bedöms vara problemets grundorsak. (2) Ledningen har en avgörande roll för den interna kommunikationen och bör fokusera mer på att anpassa kommunikationen efter mottagaren. (3) Medarbetarna påverkas negativt av bristerna i den interna kommunikationen genom bland annat stress och minskad trivsel. (4) Ett förändrat synsätt på kommunikationen från överföring till delning av information tros kunna förbättra den interna kommunikationen tillsammans med förbättringsåtgärderna i den framtagna implementeringsplanen. / The studied unit at the Swedish Transport Administration, Trafikledning Öst Stockholm, suffers from a substantial personnel shortage, which meant that employees have problems with obtaining and absorbing information. Also the managers need to spend a lot of time solving staffing issues. The biggest problem is considered to be the large amount of mail that makes it difficult to screen the information. The purpose of this study is to investigate the internal communication at the unit with the aim of developing an implementation plan to improve the internal communication. The study intends to answer the following questions: (1) What is the root cause of the communication problem? (2) How does leadership affect the internal communication? (3) How are the employees affected by the internal communication? (4) How can the internal communication be improved?The theoretical framework is based on theory of communication and internal communication and for instance deals with approaches to communication and pathways to effective internal communication. The study is a case study based on a qualitative approach. Data collection was done partly through a workshop with selected organisational members and through surveys sent to all employees and managers at the unit.The result shows that the organisation is characterised by a transmission approach to communication where communication is seen as the transfer of information from top to bottom, from management to employees and where the employee is a passive recipient. The employees feel that they receive too much information while the managers believe that they send out a reasonable amount. The lack of time seems to affect both parties where the managers are struggling to get the information out and the employees are struggling with having time to comprehend the information received.The conclusions shows the following: (1) The transmission approach to communication is considered to be the root cause of the problem. (2) The management has a vital role in internal communication and should focus more on adapting communication to the recipient. (3) The employees are adversely affected by the deficiencies in internal communication through, among other things, stress and reduced well-being. (4) An altered approach to communication from transmission to sharing of information is believed to be able to improve the internal communication along with the improvements in the developed implementation plan.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information. Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation. Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker. Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad. Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder. / The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied. Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information. Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts. Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed. Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.

Background: Competition in the market for non-profit actors has increased significantly. More channels to reach potential donors have been designed, and ways to help has been extended. The industry is scrutinized with critical eyes because of the scandals that have emerged in recent years. It has contributed to making it possible to distinguish a negative trend regarding public trust in the sector. The market has therefore changed and the conditions for obtaining donations are different. Aim: The purpose of this thesis is to create a better understanding of how non-profit actors motivate individuals to donate money to their business. An additional purpose is to analyze what non-profit actors have to consider, in a competitive market, in order to influence individuals’ donor process. Method: The study is qualitative in nature, where interviews were conducted with seven non-profit actors in Sweden. When using this method, a deeper understanding is created for the phenomenon we want to highlight. Conclusions: Non–profit actors use motivations strategies to a large extent for obtaining donations from individuals. Because of today’s competitive market, there are several factors non–profit actors need to consider in order to retaining their position and to grow. They must relate to elements such as the external environment, internal environment and their stakeholders. Stakeholders require trust and transparency, where problems of information overload and cost may be incurred. / Bakgrund: Konkurrensen på marknaden för insamlingsverksamheter har ökat betydligt. Fler kanaler för att nå potentiella givare har utformats och sätten att bidra har utökats. Vidare granskas branschen med kritiska ögon, på grund av skandalerna som har uppstått de senaste åren. Det har bidragit till att det går att urskilja en negativ trend rörande allmänhetens förtroende för sektorn. Marknaden har således förändrats och förutsättningarna för att erhålla bidrag till sitt ändamål är inte desamma. Syfte: Syftet med det här examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur insamlingsverksamheter motiverar privatpersoner att skänka pengar till deras verksamhet. Vidare är syftet att analysera vad insamlingsverksamheterna behöver ta hänsyn till på en konkurrensutsatt marknad för att påverka individers givarprocess. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, där intervjuer har genomförs med sju ideella aktörer i Sverige. Vid användande av den här metoden kan en djupare förståelse skapas för det fenomen vi vill belysa. Slutsats: Insamlingsverksamheterna använder i stor utsträckning motiveringsstrategier för att erhålla givande från privatpersoner. På grund av dagens konkurrensutsatta marknad finns det ett flertal faktorer verksamheterna behöver ta hänsyn till för att kvarhålla sin position och växa på marknaden. De måste förhålla sig till element såsom den externa miljön, den interna miljön och deras intressenter. Intressenter kräver i sin tur förtroende och transparens där problem med informationsöverflöd och kostnader kan uppstå.

Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet. En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte. Intervjupersonerna har valts ut i samspråk med en kontaktperson på den berörda arbetsplatsen. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts, med hjälp av en intervjuguide och röstinspelningsutrustning vid samtliga intervjutillfällen. Flera intervjupersoner uppgav att en viss stress gällande e-posten existerade men att de ansåg sig ha både stöd och kunskap att kunna hantera situationen. Som främsta orsak till stress angavs mängden oläst e-post i inkorgen tillsammans med mottagandet av epost innehållandes oväsentlig information för läsaren. Överlag ansåg intervjupersonerna att kunna logga in från andra ställen än arbetsplatsen innebar en möjlighet och att e-posten fyllde en viktig funktion i arbetet. / The usage of e-mail handling has increased during the last decades. Previous studies have shown that too much information may cause loss of job satisfaction and feelings of stress. Managers in particular have reported the most difficulties with this phenomenon called information overload. The aim of this study was to examine departmental managers’ experiences from e-mail handling in their work.  The study has had a qualitative approach due to the individual differences in perceiving. The interviewees were strategically selected in conversation with a contact person at the work place. The selection included three men and two women. No gender comparisons can be made out of such a small selection of interviewees. Data was collected by using interviews, an interview guide and a voice recorder. Several interviewees reported a certain sense of stress in their handling of e-mail but also having the skills and support to manage the situation. The amount of unread messages along with the reception of nonessential mail was reported as the primary causes of stress. The interviewees were mainly satisfied with the possibility of logging in from other places than the work place and believed that e-mail handling was an important function in their daily work.

<p>En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation.</p><p>Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker.</p><p>Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad.</p><p>Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder.</p> / <p>The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied.</p><p>Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information.</p><p>Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts.</p><p>Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed.</p><p>Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.</p>

Behovet av högkvalitativ information är något som finns i alla organisationer. Tack vare teknikutvecklingen kan information flöda allt fortare, och genom alltfler kanaler. Informationsmängden har idag blivit så pass omfattande att vi människor många gånger har svårt att hantera informationen på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan leda till upplevt informationsöverflöd. Denna studies syfte var att undersöka hur aspekter av informationsöverflöd upplevs i perspektiv av informationskvalitet och belysa dessa utifrån distans- och kontorsarbete.   Wang &amp; Strong (1996) har tagit fram en modell för att mäta informationskvalitet. Informationskvalitet är ett komplext begrepp och kan enligt författarna (1996) brytas ner i fyra aspekter vilka är tillförlitlighet, relevant, tillgänglighet och representativ information. Deras modell över informationskvalitet har varit denna studies utgångspunkt för analys av resultatet.  Undersökningen genomfördes enligt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom fem stycken semi-strukturerade individuella telefonintervjuer. Studiens deltagande informanter arbetar alla både på distans och på kontor.     Studiens resultat visar att det främst är bristen på relevant information som bidrar till upplevt informationsöverflöd. Eppler &amp; Mengis (2004) presenterar fem stycken orsaker till informationsöverflöd, vilka är information, IT, arbetsuppgift och tid, individ samt organisation. Resultatet visar att bristen på relevant information bidrar till alla dessa fem orsaker. Informationsöverflöd upplevs som något mer märkbar på kontor där även den fysiska muntliga kommunikationen kan bidra till för mycket information. Inför genomförandet av denna studie var det inte förväntat att distansarbete kan väljas för att minska informationsöverflöd. Resultatet visar dock att informanterna många gånger väljer distansarbete för att kunna koppla bort sig från digitala och fysiska informationskanaler. Detta upplevs särskilt effektivt då mer komplexa arbetsuppgifter ska utföras.    Slutsatser som kan dras från den genomförda studien är att öppna kontorslandskap kan bidra med mer irrelevant information som en följd av den fysiska muntliga kommunikationen. Även kan slutsatsen dras att informationskvalitet och informationsöverflöd är två nära relaterade begrepp, men att bristen på informationskvalitet är det som bidrar med informationsöverflöd. I de fall när informationen i sig inte uppfyller kvalitetsaspekterna kan detta bidra till att individer upplever informationsöverflöd. / The amount of information has increased as a result of the technological development and it has become common to perceive information overload. This area is researched in office environments, however, we found no research in telecommuting. Low quality of information has been found through previous research as being one of the main reasons why we are experiencing information overload. In previous research, students were able to conclude that there was no research on the office and telecommuting experienced information overload. This study's problem is based on a scientific problem, were the students intended to examine how work in offices are perceived compared to teleworking in aspects of information quality and information overload. To illustrate the problem a qualitative method was selected. The study is based on semi-structured telephone interviews with five participating informants. This study's found that office environments contributed with more irrelevant information because of verbal communication. The students also came to the conclusion that the concepts of information quality and information overload are related to each other, but information quality is the overlying concept. Lack of information quality contributes to experienced information overload.

Kommunikation innebär överföring från sändare till mottagare och kan vara en väldigt komplex process då mottagaren kan tolka informationen både rätt och fel. När mängden information blir så pass stor så den inte längre blir hanterbar leder det till informationsöverflöd hos mottagaren. Svensk Byggtjänst anordnadeen temadag för byggbranschen där ämnet kommunikation togs upp. VD:n för Svensk Byggtjänst, Erik Hellqvist, slutsats var att det går att spara omkring 4,5 miljard kronor på förbättrad kommunikation inom byggbranschen.   Syftet med rapporten är att ge förslag till en kommunikationsplan med mål att i slutändan kunna minska kostnader och leda till tidsbesparingar. Rapporten bygger på undersökningar och studier om hur de anställda upplever kommunikationen i praktiken mot hur det själva föredrar att kommunicera med varandra.   Studien visar bland annat att 100 % av yrkesarbetarna föredrar att kommunicera person till person och att arbetsledningen anser att 25 % av de mailen de får in under en arbetsvecka är överflödiga.   En slutsats efter att ha genomfört undersökningar och enkäter är att ungefär 90 % föredrar att kommunicera person till person. Det finns även en del anställda som känner att de saknar tillgång till kommunikationsmedel som hade underlättat i arbetet, så som en ipad eller en arbetstelefon. Det förekommer även informationsöverflöd via mail ute på byggarbetsplatser, arbetsledningen upplever att de hade klarat sig utan 25 % av de inkomna mailen i dagsläget. En slutsats efter att ha deltagit i möten på byggarbetsplatsen är att de ofta är väldigt tidsineffektiva och lite oorganiserade, då det 10 gånger av 11 saknas dagordning. Slutsatserna och resultaten från enkäter och undersökningar leder vidare till ett förslag till en kommunikationsplan. / Communication means conduction from a transmitter to a receiver and can be a very complex process where the recipient may interpret the information both correctly and incorrectly. When the amount of information reaches a level that is unmanageable it leads to an information overload in the receiver. Svensk Byggtjänst arranged a theme day for the construction industry where the subject of communication was discussed. The CEO for Svensk Byggtjänst, Erik Hellqvist, conclusion was that it is possible to save around 4,5 billion Swedish crones in improved communication within the construction industry.   The purpose of the report is to propose a communication plan with the goal to ultimately reduce costs and time. The report is based on examinations and studies on how the employees are experiencing the communication in practice versus how they would prefer to communicate with each other.   The study shows, among other things, that 100 % of the workers prefer to communicate man‐to‐man and that the staff management believes that 25 % of the e-mails they receive during a workweek is redundant.    A conclusion to the surveys and questionnaire is that roughly 90 % prefer to speak man-to-man. There are also a significant part of the employees that feels they lack certain means of communication, such as ipad and mobile phone. There is also information overload through email on the construction site. The staff management feel that they had managed without 25% of the incoming e-mails in the current situation. An other conclusion after participating in meetings on the construction site is that’s its often time inefficient and unorganized due too the lack of agendas in 10 out of 11 meeting. Conclusions and the results from the surveys and questionnaires leads to a proposed communications plan.

Användargränssnitt har under de senaste decennierna utvecklats i flera olika riktningar och genomgått konstant förändring. De första användargränssnitten bestod av enkla men effektiva textbaserade kommandoradsgränssnitt. Utvecklingen har flyttat mer fokus mot användbarhet och idag är ikonbaserade grafiska användargränssnitt vanligt förekommande i många människors vardag [1]. Samtidigt använder många fortfarande mer klassiska textbaserade kommandoradsgränssnitt, inte minst i sina arbeten då dessa i vissa sammanhang anses vara effektivare att arbeta i. Intelligenta grafiska användargränssnitt har föreslagits som ett potentiellt nästa steg i utvecklingen av gränssnitt där användarvänliga principer bakom grafiska gränssnitt tillsammans med intelligenta funktioner kan minska informationsöverflöd, interaktionskostnad och effektivera gränssnittet. På andra sidan har tidigare implementationer och forskning kring intelligenta användargränssnitt pekar på flera hinder och användbarhetsproblem med tekniken [2].Affärssystemet Bison är ett exempel på ett informationssystem som har både ett grafiskt och ett textbaserat användargränssnitt implementerat [3]. Genom att studera dessa användarens åsikter och tanker kring det nuvarande gränssnittet, samt deras inställning jämtemot tekniken kring intelligenta grafiska gränssnitt, syftar denna studie till att ta reda på om det finns ett behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt bland dagens användare. Enkätdata insamlad från användare av Bison system påvisar att acceptansen för ett intelligent grafiskt användargränssnitt är högt. Vidare finns det indikationer på behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt för att förbättra dagens felhantering samt informationsfiltrering. För att en implementation ska lyckas måste man dock ta hänsyn till tidigare forskning och implementationer av intelligenta användargränssnitt samt utvecklarna och problematiken med att underhålla ett adaptivt gränssnitt. / During the last decades user interfaces have evolved in several different directions and experienced constant change. The first user interfaces consisted of simple, yet effective, text-based command line interfaces. Since then, focus has shifted to usability and icon-based, graphical user interfaces are today a common element in many people's everyday lives [1]. At the same time, the use of classic text-based command-line interfaces is still significant in peoples professional lives as they are in some contexts considered to be more effective. Intelligent graphical user interfaces have been proposed as a potential next step in the development of interfaces. This technique combines user-friendly principles behind graphical interfaces with intelligent functionalities which may reduce information overflow, interaction cost, and streamline the interface. On the other hand, previous implementations and research on intelligent user interfaces point to several obstacles and usability issues surrounding the technology [2].The ERP system Bison is one example of an information system that has implemented both a graphical and a text-based user interface [3]. By studying the users and their opinions and thoughts concerning the current interface, as well as their attitude towards the technology of intelligent graphical interfaces, the intent of this study is to find out if there is a need for an intelligent graphical user interface among today's users of an information system.Survey data collected from the users of Bison indicates that the acceptance of an intelligent graphical user interface is strong amongst the users. Furthermore, there are indications of a need for an intelligent graphical user interface to improve the current error handling and information filtering. In order to successfully implement an intelligent user interface, one must consider previous implementation attempts, previous research as well as the problems related to maintaining an adaptive user interface.

This study set off in a notion, rather than insight; there seems to be a lot of talk about how innovation should thrive and how the environment should be scanned, but not so much about the relationship in between. While the usefulness of sharing information about the environment is seldom questioned, how the information sharing comes to play is as seldom a topic for debate. This sparked our curiosity and to explore the phenomena deeper we conducted interviews with nine out of the ten co-workers within the unit for Research &amp; Innovation at LFV. The result indicates that while environmental scanning was believed to be an important part of their work, they had no strategic guidelines on how it should be exerted and it was viewed to be more of a passive part in their practical work. Furthermore, their work situation was highly individualized and autonomous, which made them very motivated to scan the environment, but also caused a certain discrepancy in how they perceived it. This combination of disparate perspectives, high motivation and lack of unanimity resulted in a rather narrow monitoring of the environment and an imbalance between the interest and the actual use of information. While information was greatly sought after by everyone, the information shared was not perceived as meaningful in the same extent. Some co-workers meant this induced an overload of information and therefore became more restrictive in their information sharing, but others became frustrated that the information they shared never seemed to be used and thus shared even more as a response. Hence, the effect was not only self-fulfilling and reflexive, but also inhibited the environmental scanning from becoming a significant element in the innovation process. / Denna studie tog avstamp i en uppfattning, snarare än en insikt; det verkar talas gott om hur innovation ska frodas och hur omvärlden ska bevakas, men desto mindre om relationen däremellan. Medan nyttan med att dela information om omvärlden sällan blir ifrågasatt, verkar det lika sällan fokuseras på hur den informationsdelningen går till i praktiken. Detta väckte vår nyfikenhet och för att utforska fenomenet djupare utförde vi intervjuer med nio av de tio medarbetarna på enheten för Forskning &amp; Innovation på LFV. Resultatet indikerar att omvärldsbevakning ansågs vara en viktig del av verksamheten, men att det fanns få strategiska riktlinjer om hur det ska utföras och att det var en mer passiv del av arbetet. Vidare var arbetssituationen högst individuell och autonom, vilket gjorde dem mycket motiverade att scanna sin omgivning, men också skapade en viss diskrepans i hur de uppfattade den. Denna kombination av olikartade perspektiv, hög motivation och brist på samstämmighet resulterade i en något snäv bevakning av omvärlden och en obalans mellan intresset och användningen av information. Samtidigt som information var mycket eftertraktat så blev inte informationen som delades uppfattad som meningsfull i samma utsträckning. Vissa medarbetare upplevde att detta genererade ett överflöd av information och blev därför mer restriktiva i sin informationsdelning, men andra blev frustrerade över hur informationen de delade aldrig verkade komma till användning och reagerade med att dela ännu mer som följd. Därav blev effekten inte bara självuppfyllande och reflexiv, utan hämmade också omvärldsbevakningen från att bli ett betydelsefullt element i innovationsprocessen.