<p>Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.</p>

Bakgrund Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring de senaste femton åren på grund av informationsteknologins framväxt och utveckling. Tidigare forskning visar att det är pedagogens kunskap och inlärningssyn som påverkar hur Informations-och Kommunikationsteknik kan tas till vara på och hur dess kapacitet används. Forskning visar också att när aktiviteterna vid pekplatta kommer in utan syfte missar barnen möjligheten till meningskapande och allt det som tekniken har att erbjuda. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger själva och barnen i verksamheten använder pekplattor samt varför. De forskningsfrågor jag vill ha svar på är: Hur och varför använder pedagoger pekplattor i verksamheten? Hur och varför använder barnen pekplattor i verksamheten? Metod Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod med en kvantitativ ansats. Jag har använt mig av en enkätstudie med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Resultat Resultatet visar att pekplattan används av pedagoger i interaktion med barnen. Pekplattan används som ett komplement, ett verktyg som bidrag till barnens lärande. Samtliga pedagoger i undersökningen använder pekplattan i sin yrkesroll som informationsverktyg och dokumentationsverktyg i arbetet med barnen och föräldrarna.

E-demokrati är ett väl använt begrepp inom den offentliga sektorn. Begreppet dyker ofta upp i sammanhangen med utförandet av offentliga uppgifter med hjälp av IT. Föreliggande studie behandlar begreppet e-demokrati i syfte att undersöka hur e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn på lokal nivå. Studiens syfte grundas i olika forskningsbehov av begreppet e-demokrati.I studien görs en kvalitativ analys med utgångspunkt i Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap. Det empiriska materialet utgörs framför allt av svaren ställt till 290 kommuner i Sverige. Resultatet visar att på att e-demokrati ska uppfattas som helt demokratisk är delvis problematiskt dåbristen påsamtal gör att medborgarna inte kan påverka det slutgiltiga avgörandet eller vad som tas upp på dagordningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att e-vägledning fungerar i syfte att öka elevernas valkompetens. Studien utgick från frågeställningar kring hur studieoch yrkesvägledare upplever e-vägledning samt vilka utmaningar och möjligheter det finns med evägledning jämfört med traditionell face-to-face vägledning. I studien ingick nio studie- och yrkesvägledare med erfarenhet från e-vägledning och som är yrkesverksamma från grundskola upp till universitet. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa analyserade med en kvalitativ ansats till en tematisk analys. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av CIPteorin. CIP-teorin är relevant för studiens syfte och frågeställningar eftersom den beskriver beslutsprocessen och hur valkompetensen utvecklas under denna process. Resultatet visar att evägledning ses som ett komplement till traditionell face-to-face vägledning, och att e-vägledning används till allt från att dela information till individuella vägledningssamtal. Den stora möjligheten med e-vägledning är den ökade tillgängligheten, vilket innebär att fler kan få tillgång till vägledning. Resultaten visar även på att utmaningen med e-vägledning är tekniken och bristande kompetens inom teknikområdet och inte själva vägledningen, även om det är en viss utmaning att möta den vägledningssökande och läsa av den icke verbala kommunikationen framförallt i de medier som saknar bild eller endast är skriftliga.

Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar om arbetet med digitala verktyg. Utgångspunkten var att undersöka hur vägledaren uppfattar styrdokumenten, verksamhetens interna styrning och individer i behov av vägledning och deras förväntningar om digitalisering. Åtta intervjuer genomfördes med sju vägledare inom vuxenutbildningen och en vägledare inom upphandlad aktör till arbetsförmedlingen. Studien bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i tidigare forskning, aktuella styrdokument och teoribildning. Resultatet visade att vägledarna arbetar med digitala verktyg som främst bestod av mejl och administrativa system. Styrdokumenten uppfattades av vägledarna som delvis otydliga och utan mål och tidsangivelse. Förväntningarna från verksamheten var skiftande och majoriteten av vägledarna beskrev den som att det fanns en vilja att gå mot digitalisering men inga konkreta planer om genomförande. Resultatet visade också att kollegialt lärande var viktigt i avsaknad av formell kompetensutveckling. Olika aspekter som lyftes fram av vägledarna om digitaliseringen var en oro för att förlora kontakten med dem vägledarna finns till för. Det framkom också tankar om att digitaliseringen kan underlätta det administrativa arbetet och ge mer tid över till vägledarnas främsta kompetens - vägledningssamtal.

Trafikverkets IP-nät består idag av 26345 nätverkskomponenter och växer allt mer på grund av samhällets tekniska framsteg. Det är därför viktigt att överväga kostnaderna för tillväxten årligen för att sätta rätt budgetar. Telekominfrastruktur saknar idag en modell för beräkning av livscykelkostnader, vilket gör det svårt att särskilja de olika investeringsalternativen då framtida kostnader inte ingår. Enligt svensk lag ska upphandlingar ske efter minsta möjliga investeringskostnad, som inte tar hänsyn till kostnader som drift och underhåll. Det kan i sin tur leda till att oväntade dyra kostnader dyker upp, vilket leder till att skattebetalarnas pengar inte används effektivt. Studiens resultat presenteras som en beräkningsmodell vars livscykelkostnad för enskilda produkter kan beräknas, vilket kan läggas till grund för framtida investeringar. Sammanfattningsvis har detta arbete uppnått sitt mål och syfte trots osäkerheten kring skattning av indata.

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden.

The purpose of this study was to investigate guidance counsellors’ conceptions and experiences of information and communication technologies (ICT) in career guidance. The study has also investigated if counsellors, after graduation from the Bachelor of Arts in Study and Career Guidance program, consider themselves equipped to meet a digitized society. Qualitative interviews were made with eight professional guidance counsellors in primary and secondary schools. The collected data has been analyzed inspired by thematic analysis. The results of the study showed that ICT in guidance is perceived as a positive complement with a great potential. Based on our study we can conclude that ICT in guidance is seen as something positive with a great potential. Based on the results of our study, we conclude that the counsellors agree that the study program needs to be changed and expanded to reflect the needs of a changing society. / Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar och erfarenheter av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning samt undersöka om vägledare, efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen, känner sig rustade att möta ett digitaliserat samhälle. Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod. Totalt åtta yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola intervjuades. Den insamlade empirin analyserades med inspiration utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visade på att IKT i vägledning uppfattas som ett positivt komplement med en stor potential. Utifrån resultatet av vår studie kan vi konstatera att IKT i vägledning upplevs som något positivt med en stor potential samt att studie- och yrkesvägledarna är eniga om att utbildningen behöver förändras och kompletteras utifrån samhällets förändrade behov.

<p>Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5).</p><p>I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden <em>attityder, didaktisk problematik och<em> kognitiv kommunikation. </em></em>I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.</p>

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators. Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school. Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible. The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children. The children use ICT tools as Smartboards, computers and Ipads. With these tools, they listen to music, play games and use various utility programs, which are helping them to develop in different knowledge topics. They also developed in interaction with each other as they learn to work together, take into account and listen to each other and to wait for their turn. The educators see benefits of ICT as it doubles as a great and practical support, both for the children and for themselves. The drawbacks they see with ICT are that the activities are mostly sedentary, and that schools have poor access to equipment.