This thesis investigates ICT diffusion in the context of developing countries, morespecifically in the case of Mobile Money in the Asian country Nepal. Mobile Moneyhas recently emerged in Nepal and has the potential to improve the lives of millions.The aim of the thesis was to examine the dominant business models in Nepal and thebarriers and drivers for the future diffusion of Mobile Money in Nepal. This was donethrough a case study consisting of a field study in Nepal and an extensive literaturereview in the field of ICT diffusion and Mobile Money. Interviews with stakeholdersin the Mobile Money business ecosystem, observations and databases fromorganizations such as the World Bank were used as data sources. The results showthat there are both barriers and drivers for Mobile Money and that the attitudes ofinstitutions, in this case the central bank, have a high impact on diffusion. The introduction of a technology into a new context was affirmed to be a complex,multi-dimensional process. However, in the case of Nepal, one of the solutions couldbe to improve institutional attitudes and make the regulations more accommodating. / Detta examensarbete undersöker spridningen av informations- och kommunikationsteknik(ICT) i utvecklingsländer. Fallet som undersöks är ‘Mobile Money’ i Nepal.‘Mobile Money’ har nyligen introducerats i Nepal och har potentialen att förbättralivet för miljontals människor. Syftet med denna uppsats är att undersöka dedominerande affärsmodellerna i Nepal samt vilka drivkrafter och hinder det finns föratt ‘Mobile Money’ ska spridas inom landet. För att möta syftet genomfördes enfältstudie i Nepal tillsammans med en omfattande litteraturstudie inom ICT spridningoch ‘Mobile Money’. Intervjuer med intressenter inom ‘Mobile Money’,observationer samt information från databaser från t.ex. Världsbanken har använtssom datakällor. Resultaten av studien visar att det finns både hinder och drivkrafterför ‘Mobile Money’ i Nepal och att inställningen hos landets institutioner, i detta fallCentralbanken, har en stor påverkan på spridningen. Införandet av teknik i en ny kontext, eller land i detta fall, visade sig vara en komplex,multidimensionell process. En lösning i Nepal skulle dock kunna vara att förbättraden institutionella attityden och göra regleringarna mer tillmötesgående.

Den vetenskapliga diskussionen rörande ledarskap och motivation kan anses rik och väldimensionerad då dessa områden studerats omfattande. Trots detta finns fortfarande outforskade områden att undersöka, däribland inom en skandinavisk kontext. Denna uppsats angriper fenomenen utifrån ett underarbetat område i form av en supportavdelning på ensvenskt ICT-bolag där försäljning belyses som en av de centrala arbetsuppgifterna. Studiens syfte utgjordes av att undersöka (1) ledarskapet inom avdelningen och (2) medarbetarens förutsättningar att motiveras och ledarskapets betydelse för dessa. Vidare undersöktes (3) vilka motivationstyper som kan identifieras bland medarbetarna och implikationerna av ledarskapet och förutsättningarna för dessa. Slutligen studerades (4) implikationer av samtliga tidigare nämnda aspekter för medarbetarnas prestation och trivsel på arbetsplatsen.För att besvara dessa frågor utgår studien i huvudsak från en deduktiv forskningsansats, varav den teoretiska referensramen utgörs av Leader Autonomy Support (LAS), utvecklande ledarskap och självbestämmandeteori (SDT). I studiens utförande har en kombination av en kvantitativ- och kvalitativ metod tillämpats till följd av att både en enkätundersökning och kompletterande, semistrukturerade intervjuer genomförts. Enkäten som skickats ut till de anställda inom avdelningen har sedan analyserats genom faktoranalys, multipel- och bivariat regressionsanalys. De semistrukturerade intervjuerna, där respondenterna var ledare inom avdelningen, sammanställdes sedan utifrån en tematisk analys. Resultaten tyder på att en kombination av både utvecklande- och konventionellt ledarskap finns på arbetsplatsen, medan medarbetarnas känsla av kompetens är mest framträdande på avdelningen. Ledarskapet uttrycks vidare ha en påverkan på upplevelsen av autonomi och kompetens. Kontrollerade former av motivation dominerar på avdelningen, medan både förutsättningar och ledarskap bevisas ha betydande effekter för den motivationstyp som råder. Däribland åskådliggörs ett positivt samband mellan utövandet av ett utvecklande ledarskap och autonom motivation. Till sist presenteras att samtliga led har en påverkan på medarbetarens trivsel och prestation. Medarbetarna presterar bäst gentemot övriga mål relativt uppnåendet av försäljningsmål, varav den kontrollerade motivationstypen kopplas till prestationshöjning gentemot mål som inte omfattar försäljning medan den autonoma snarare relateras till utökad trivsel. Medarbetarnas upplevda trivsel tyds i sin tur ha positiva implikationer för uppnåendet av försäljningsmål. Resultaten bekräftar och belyser både teoretiska- och praktiska insikter om ledarskapets betydelse. / The scientific discourse surrounding leadership and motivation can be considered rich and multidimensional as these areas have been studied extensively. However, there are still unexplored areas to investigate, including a Scandinavian context. This thesis addresses these phenomena within an underexplored domain, more specifically the support department of a Swedish ICT company, in which sales are highlighted as one of the main tasks. The purpose of the study was to examine (1) the leadership within the department and (2) the employees' conditions to be motivated and the importance of leadership for these conditions. Furthermore, (3) the prevailing types of motivation among the employees and the implications of leadership and the conditions on the motivation were studied. Lastly, (4) the implications of all the previously mentioned aspects on the employees' performance and well-being in the workplace were examined. To address these inquiries, the study predominantlyadopts a deductive research approach with the theoretical framework anchored in Leader Autonomy Support (LAS), developmental leadership, and Self-Determination Theory (SDT). The methodology of the study consisted of a combination of quantitative and qualitative methods as both a survey and complementary, semi-structured interviews were conducted. The survey, which was distributed to the employees within the department, was analyzed through factor analysis, multiple- and bivariate regression analysis. The results from the semi-structured interviews, in which the respondents were leaders within the department, were compiled and analyzed through a thematic analysis. The results of the study indicate that a combination of both developmental and conventional leadership exists in the workplace, whereas the employees' perceived competence is most prominent within the department. Furthermore, leadership is shown to have an impact on the employees’ perceived level of autonomy and competence. Controlled forms of motivation are predominant among the employees of the department, while both the conditions for motivation and leadership are found to have significant effects on the prevailing type of motivation. A positive correlation between developmental leadership and autonomous motivation is highlighted. Finally, leadership, conditions and motivation are shown to have an impact on employee well-being and performance. Employees are better at achieving other goals than those regarding sales, whereas the controlled motivation type is associated with improved performance towards non-sales related targets, while the autonomous motivation rather is related to increased well-being. The employees’ well-being, in turn, has been shown to positively affect their performance related to sales targets. The results confirm and highlight both theoretical and practical insights regarding the significance of leadership.

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID. / I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka vilken påverkan digitaliseringen har på servicemöten inom turismrelaterade verksamheter och vilken betydelse eventuella förändringar av digitalisering har för besökares upplevelser av service. Studien ämnar också att få svar på hur servicemöten har förändrats i takt med digitaliseringen, vilka digitala verktyg som används inom turismverksamheter samt hur förändringar som en följd av digitaliseringen har påverkat besökares upplevelser av servicemöten. En tematik har byggts upp i problemformulering, syfte och frågeställningar som sedan följer samma riktning i det teoretiska ramverket. Temana är digitaliseringens utveckling, digitala verktyg  och  servicemöten. Med utgångspunkt i teorin och dessa teman förklaras digitaliseringens framväxt, hur digitala verktyg används inom turismverksamheter, hur besökare blir medskapare av upplevelser samt ges en förklaring av huvudämnet servicemöte.  Avsikten är att skapa en uppfattning om upplevelsen av servicemöten och hur de har förändrats i och med den digitala utvecklingen, som nämnts ovan. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer  använts  som  datainsamling  för  studien.  Studien  tar  utgångspunkt  i  ett konsumentperspektiv, men delvis också ett producentperspektiv där intervjuer med både turister och hotellaktörer har genomförts. Genom intervjuer har intervjupersonerna tillhandahållit sina upplevelser av digitalisering inom turismverksamheter  och dess inverkan på servicemöten. Empirin som sedan har analyserats visar att utvecklingen av digitaliseringen har medfört att digitala verktyg införts på de intervjuade hotellverksamheterna och hur turister bokar vistelser och tar del av recensioner online. Vidare indikerar empirin att turisters upplevelser av hur digitala förändringar har påverkat besökares upplevelser av servicemöten och betydelsen av det fysiska mötet. Sammandraget visar denna studie på att digitala verktyg har implementerats till viss del på turismverksamheter, men de digitala verktygen har inte orsakat några större förändringar för själva servicemötet. Mänskliga servicemöten har en betydande roll för turisters upplevelser och är något som önskas kvarstå. / This following essay addresses the digitization and its impact on service encounters that occur at various touristic facilities. In addition, the importance any possible digital changes have for tourists’ experiences of service is also emphasized. The aim is to obtain an idea about experiences of service encounters, how they change as a result of the digital development in society, and what kind of digital tools are used by tourism organizations. Consequently, the way the potential digital changes have affected tourists’ experiences of service encounters is furthermore studied. A thematization has been defined in relation to the problem statement, purpose of the study, and research questions, which follow the same direction into the theoretical background. The themes are the development of digitization, digital tools, and the service encounter. With the theory and these themes as a starting point, the digital development, along with the usage of digital tools within tourism organizations and how visitors become co-creators of experiences, explain the main subject service encounter.  The intention is to attain comprehension about experiences of service encounters, as stated above. In order to examine this, qualitative interviews have been applied as a method. This essay studies the phenomena from a consumer perspective, as well as a producer perspective. By interviewing both tourists and hotel businesses, the informants have shared their experiences of, and views on, digitization at touristic facilities, as well as how it impacts service encounters. The analyzed results from the collected data indicate that the development of the digitization has resulted in adopted digital tools at the interviewed hotel businesses, and that tourists book and engage in reviews online. Moreover, the empirical results highlight the interviewed tourists’ perceptions of how digital changes have affected visitors’ experiences of service encounters, and the significance of the physical encounter. In conclusion, this study suggests that digital tools have been partially implemented at touristic facilities, however, the digital tools have not caused any major changes for the  service encounter.  Human service encounters have a remarkable role for tourists’ experiences and is something they wish would remain.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till. / The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.

The purpose of this study was to investigate how high school students felt that the computer helped or hindered participation and self-esteem in the learning situation and if the students experienced any differences between when they had been relatively alone in using a computer compared to when everyone had their own computer. The starting point was the national one-to-one projects made to give every student access to a personal computer and how it affected students in special educational needs and previous research. The theoretical approach was based on socioculture/activity theory and theories of self-esteem. Ten high school students in grade one at a senior high school that previously had started up a one-to-one project was interviewed. The results showed that the students primarily used the computer to write and to search the Internet, but even as a alternative or compensatory tool. Students felt that the computer contributed to increased motivation and self-esteem and better results both in secondary and senior high school. Several students stressed the teacher's importance for if and how the computer was used as a learning tool. The main difference between the computer utilization was seen between the high school programs. Students in the individual program felt the education more individualized and customized compared to secondary school, while students in the vocational program used the computer less as a special education tool than in secondary school. Therefore, any conclusion re-garding one-to-one and its impact could not be drawn. / Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplevde att datorn bidrog till eller hindrade delaktighet och självkänsla i lärsituationen samt om eleverna upplevde någon skillnad mellan då de var relativt ensamma om att ha en egen dator jämfört med då alla elever hade en egen dator. Utgångspunkten var de nationella en-till-en-satsningar som gjorts för att ge varje elev tillgång till en egen dator och på vilket sätt det påverkade elever i behov av särskilt stöd samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig i sociokulturell teori/verksamhetsteori och teorier om självbild. Tio gymnasieelever i årskurs 1 på en gymnasieskola som precis startat upp en en-till-en-satsning intervjuades. Resultatet visade att eleverna i första hand använde datorn till att skriva och till informationssökning i skolan, men även som alternativt eller kompenserande lärverktyg. Eleverna upplevde att datorn bidrog till ökad motivation och självkänsla samt bättre resultat i skolarbetet både i grundskolan och på gymnasiet. Flera elever framhöll lärarens betydelse för om och hur datorn nyttjades som lärverktyg. Den största skillnaden mellan hur datorn nyttjades kunde man se mellan gymnasieprogrammen. Eleverna på det individuella programmet upplevde att de fick mer individualiserad och datoranpassad undervisning jämfört med i grundskolan, medan eleverna på det yrkesförberedande programmet använde datorn som specialpedagogisk verktyg mer sällan jämfört med i grundskolan. Någon slutsats angående en-till-en och dess påverkan kunde därför inte dras.

Syftet med studien är att undersöka hur sju olika kommuner i Sverige utvecklar och anpassar sin besöksservice i allt mer digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetodik bestående av sju semi-strukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Det empiriska materialet bygger huvudsakligen på respondenternas svar kring ämnet, men även sekundärdata från respektive destinations webbplats som kompletterande material till studien. Resultatet indikerar att den traditionella turistbyråns roll har förändrats i takt med teknikutveckling. Turistorganisationernas utvecklingen av besöksservicen är därmed en anpassning till samhället och hur besökare söker information idag. Vidare visar resultatet att kombinationen av det digitala och personliga värdskapet är avgörande faktorer för att skapa mervärde till besökare. Det digitala värdskapet handlar främst om att vara tillgänglig på olika digitala kanaler för att möta besökarna före besöket och det personliga mötet handlar främst om att finnas på plats där besökaren befinner sig. / The purpose of this study is to investigate how seven different municipalities in Sweden develop and adapt their visitor services in an increasingly digitized society. The study is based on a qualitative research methodology consisting of seven semi-structured interviews. The empirical data is based mainly on the respondents' responses to the subject, secondary data from the respective destinations website as complementary material to the study has also been used. Results indicate that the role of the traditional tourist information centers has changed due to technological development. The tourism organizations' development of visiting services is thus an adaptation to society and how visitors seek information today. Furthermore, the result shows that the combination of digital- and personal interaction is a crucial factor in creating added value to visitors. The digital hosting is primarily about being available on different digital channels with the purpose of reaching out to visitors before their visit and the personal meeting is mainly about being in place where the visitor is located.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

The aim of this study was to examine guidance counselors' experience of the transition to digital guidance counseling during the covid-19 pandemic. The guidance counselors attitude towards change, as well as contributing challenges are studied. Through semi-structured interviews and a thematic analysis the limitations and opportunities that the change entailed, are studied both on the basis of the guidance counselors' own perception, as well as the impact they feel it had on the students. The results were analyzed by using Cognitive information processing theory (CIP) and Pierre Bourdieu Theory of capital. The study shows that certain groups of students have been negatively affected by the change, and that body language and facial expressions are often lost during digital guidance counseling. The attitude has been important for the perceived challenges, and views on opportunities and limitations. The study shows that flexibility has been important during the transition to the use of ICT in guidance counseling. Guidance counselors have been forced to learn new digital tools during the pandemic and they can see the future benefits of using them. A combination of traditional and digital guidance counseling, so-called hybrid- guidance, is highlighted as a future way of working.