Information and communications technology (ICT) is an important part in teaching English. In this respect, teachers’ need to know how they can benefit from the opportunities that ICT has to offer in language teaching. Previous research has described aspects of problems around teachers’ ICT skills, relate to the use of ICT in teaching. The aim of this study is to examine how teachers’ use ICT in their English lesson based on Svenssons (2008) three areas in which ICT can be used, “ICT as a tutor”, “ICT as a tool” and “ICT as an arena”. By studying how teachers’ use ICT in their English lesson, this study also aims to find out what factors teachers’ claim affects their work with ICT, based on Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. For collecting data a mixed method with observations and interviews was used. This study attempts to answer, the concern of why ICT is rarely used in teaching English. Therefore this study is focusing on which other factors than teachers’ ICT skills that have an impact on the use of ICT in the teaching process. From the outcomes of the observation it was noticed that multiple uses of ICT occur in English teaching. It also appears that there are opportunities and limitations in teachers’ work with ICT. From the outcomes of the interviews, the majority of teachers’ claim that the time is a factor that most limit the use of ICT in their English lessons.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet. Datainsamlingen skedde genom observation, intervju och fotodokumentation av elevernas produkter. Urvalsgruppen omfattade 18 elever i årskurs två och tre. Det genomfördes tre observationspass med grupper om sex elever och nio intervjuer där eleverna frågades parvis.ResultatArbetet visar att det är möjligt för elever med svenska som andraspråk att utveckla färdig-hetskunskaper i knytandet av ett vänskapsarmband med hjälp av en instruktionsfilm om denna teknik. Eleverna bekräftade att filmen underlättade förståelsen av det svenska språket. De visade en hög grad av aktivitet och engagemang under observationerna. Interaktionen med datorn och eleverna emellan var dock mindre utpräglad. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förändrade kunskapsbehov som samhället nu genomgår och hur lärare i skolans verksamhet hanterar och förhåller sig till detta. Kritiskt förhållningssätt, elevernasmedieanvändning och begränsningar som kan förekomma är andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte är att undersöka om lärarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förändra deras undervisning, och i så fall påvilket sätt.METOD: Metoderna som använts i studien är self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lämna ut våra self reports först för att låta respondenterna associera fritt angående begreppet digitalkompetens utan påverkan från oss. När vi samlat in svaren formulerade vi individuella frågor utifrån dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att få en fördjupad kunskap om lärarnas åsikter.RESULTAT: Studien visar att lärare är positivt inställda till att integrera digitala medier i undervisningen. Samtliga respondenter i studien arbetarredan med detta, dock i olika stor utsträckning. Lärarna uttrycker även att de anser att digital kompetens är något som behövs i dagens samhälle och därför är viktigt att ta upp i undervisningen. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med detta konsumtionsarbete var att undersöka hur utomhuspedagogik används i matematikundervisning. Denna undersökning har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta utvald litteratur för att försöka besvara arbetets syfte. Insamling av data genom vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet av litteraturstudien visar på två exempel på hur utomhuspedagogik kan användas i matematikundervisning. Det första är hur lärare använder digital teknik som verktyg för att tillämpa metoder och koppla undervisningen med vardagliga situationer. Det andra visar att utomhuspedagogik i matematikundervisning kan användas för att motivera elever och stötta kunskapsutvecklingen.

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5). I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden attityder, didaktisk problematik och kognitiv kommunikation. I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.

No description available.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet. Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna. Hur vida chatten kan stödja kommunikation i termer av dess potential att stimulera eleverna till att kommunicera matematik och reflektera över sina egna, men även över andras strategier och lösningar. Det ingick även att undersöka hur eleverna upplever själva chattprogrammet ”TodaysMeet”, som verktyg.   Resultatet: Studien visar att chattens främsta egenskap var att skapa tystnad och fokus på en enskild fråga, när en gemensam dator används. Därmed skapade chatten en förutsättning för en pedagogisk diskussion i klassrummet. Elevernas upplevelse av att använda ”TodaysMeet” var att det var krångligt, onödigt och opersonligt. I samband med införandet av chatten, framkom fem kritiska aspekter: användarvänlighet, behovet, digital identitet, gruppdynamik och chattens mervärde. Det finns även en antydan till ett samband mellan elever som känner eller inte känner sig övervakade, vad det gäller att hålla på med annat på datorn. Detta kan även tolkas som att eleverna behöver lära sig att samarbeta via sociala medier. / Magisteruppsatsen har inriktingen matematikdidaktik.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0. Detta för att undersöka lärares uppfattning om IKT som redskap i undervisningen och överensstämmelsen med läroplanens övergripande riktlinjer samt utröna relationen till den postmoderna samhällsutvecklingen och dess anpassning till skolans verksamhet. Studiens genomförande bygger på en webbaserad kvantitativ enkätundersökning bland verksamma lärare på sju gymnasieskolor. Resultatet pekar på att den äldre tekniken webb 1.0 används mer frekvent än den mer utvecklade webb 2.0-tekniken och att lärarna oftare använder sig av traditionella arbetssättet med informationsöverföring även om den nya tekniken tillåter ett större elevdeltagande. Lärarna ser positivt på den nya webb 2.0-tekniken men motsätter sig tekniken i undervisningen främst då den även medför en distraktion som för många elever kan påverka deras lärande negativt. Att gymnasieskolan har påbörjat en anpassning mot nya arbetssätt blir tydligt men trots detta existerar det fortfarande många utmaningar. En ökad anpassning av skolans verksamhet till ett utvecklande webb 2.0-arbetssätt skulle kunna bidra till ökade tillfällen för mötet med elever i dess egna digitala verklighet samtidigt som ökade möjligheter till interaktion kring lärandet skulle skapas.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna har formuleras på följande vis: Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning? Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen? Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades. Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande. Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT. De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen. / Aim: The aim with the report is to examen to which extent, in which ways and for what reasons ICT is being used or not used by newly graduated teachers in physical education. The questions have been formulated as follows Is ICT included in newly-educated teachers' lessons in physical education? In such case how and to what extent? What are the views of newly graduated teachers on using ICT in teaching? Method: The report is built on two methods. One method is a qualitative semistructured interview done on four different newly graduated teachers where the teacher has been working for a maximum of three years. The other method is a observational study done on twelve lessons led by the four teachers in the interviews. Results: The results showed that the use of ICT among the four teachers varied between almost no use of ICT up to almost half of the lessons. The most occuring ICT useage were in the shape of music, video recordings, video playbacks and different presentation tools. The advantages of ICT were a good helper, variation and time savings when used continuously. The drawbacks of ICT that were mentioned were accessibility and initially timeconsuming. Conclusions: ICT use in physical education varies for different teachers at different schools. Factors that affect the teachers from above are for example unclear curricula, the schools guidelines, resources and the resources availability. The teachers capital and habitus will affect how susceptible the teacher are towards the introduction of ICT. New graduates are positive about ICT but they don't take advantage of the oppertunities as much as the would like. Mainly because of the school resources, availability, lack of time and/or the guidelines. A possible solution that is being debated for is a state or municipal resource bank that makes it easier for teachers to save time and helps easing the introduction of ICT in teaching.

Vägledning är viktigt både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Trots detta visar statistik att varje vägledare inom skolväsendet ansvarar för flera hundra elever och Skolinspektionen fastställer att vägledningen är undermålig. Regeringen har tillsatt en utredning för att komma med förslag på hur studie- och yrkesvägledning kan utvecklas, däribland den nätbaserade och interaktiva vägledningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Frågeställningen är: Hur använder studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning? En kvalitativ metod har använts och sex studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT har intervjuats om deras tankar kring att använda digitala verktyg i vägledning. Resultatet har analyserats med stöd av begreppen komplexitet, slump, förändring, stängt och öppet system samt strange attractor ur the Chaos Theory of Careers (CTC). Slutsatser som redovisas är att IKT integreras av vägledare genom att de innehar ett öppet förhållningssätt samt agerar kreativt genom att se möjligheter i osäkerheten. Detta leder till en inkludering av fler sökande samt en effektivisering och tillgänglighet som inte är bunden till en specifik plats.