Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart.

The overall development of the digitalization of workplaces has led to an increase in telework. Additionally, the recent Covid-19 pandemic along with following societal lockdowns and social distancing rules has led to a significant escalation of teleworking since workers had to relocate from their offices to their homes. However, this study examines a team working distributed even before the start of the pandemic, and who will continue working remotely following the pandemic. The team is distributed throughout the Nordic, with respondents located within Sweden.  The purpose of this study is to investigate an organization's use of information and communication technology (ICT) to handle telework. Furthermore, the study aims to make visible how the organization handles aspects of teleworking and the challenges posed by ICT, as well as to develop suggestions for improvements to support the organization. As well as investigate whether the Covid-19 pandemic has had an impact on the organization's work processes during teleworking. For this study, a qualitative research method was applied, and individual experiences were gathered through interviews. The data was examined and analyzed in light of recent research and literature relating to the subject. The study finds that the respondents do not face any major challenges with working remotely and they have a good communication tone and trust in each other. The organization also provides their employees with technical support, IT-equipment, education, and other support to manage teleworking. Furthermore, the study concludes that the team leader has his own strategies for promoting teleworking cohesion within the team. The Covid-19 pandemic did not cause major changes in circumstances for the team due to their experience of teleworking. Lastly, the study presents the organization with suggestions for improvement regarding the studied areas related to previous research. We hope that our findings will assist the organization and others in order to provide the best working conditions for their employees.

Att leda på distans har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande i takt med den digitala utvecklingen. Under slutet av år 2019 drabbades världen av en pandemi vid namn Covid-19, vilket har tvingat många organisationer att förflytta sin verksamhet från en fysisk arbetsplats till att arbeta digitalt från sitt hem. Detta har gjort att trenden att leda på distans under det senaste året växt explosionsartat. I och med denna drastiska förändring finns det skäl för forskning att undersöka chefers ledarskap på distans. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen kring chefers ledarskap på distans. För att uppnå studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats som berör chefers syn på hur ledarskapet organiseras på distans, samt utmaningar och möjligheter chefer ser med distansledarskapet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta chefer som arbetar på en kommun i Mellansverige. Samtliga informanter i studien har personalansvar över medarbetare som helt eller delvis arbetar på distans. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide som baserats på tidigare forskning inom ledarskap och distansledarskap. Resultatet från dessa intervjuer har bearbetats vilket skapade sex övergripande teman. Dessa teman har sedan analyserats i relation till studiens forskningsfrågor och tidigare forskning. Studien har ökat förståelsen för ledarskap på distans genom att den har identifierat indikationer på förändringar i hur ledarskapet organiseras på distans. Den största förändringen som framkommer är kommunikationen som numer sker digitalt. Vidare framkommer det av resultatet att en stor utmaning är att upprätthålla en god teamkänsla och skapa en känsla av tillhörighet hos medarbetaren. Möjligheter som presenteras i dennastudie är ökad produktivitet och större flexibilitet. En ledare som lyckas bemästra dessa utmaningar samt drar nytta av de möjligheter som finns har goda förutsättningar att lyckas med distansledarskapet.

The construction industry today is entirely dependent on the work of projects and these projects are associated with a numerous amount of risks. In order to manage and control these risks, research has shown that efficient strategies are needed, thus, to be able minimize different deviations throughout the entire project life cycle. Functioning risk management is essential for successful construction projects. Research has also shown that the importance of digitalization in the construction industry is increasing rapidly and a result of this technology advancement is an increase in the amount of information that needs to be stored, shared and communicated across the project. In addition, information management is a significant factor in how quality in risk management is maintained, and it is vital to adopt information and communication technologies (ICT) to support this. For ICTs to be accepted, adopted and to reach their full potential it is of essence to understand how users perceive working in a digital environment and to share information and communicate digitally. Thereby, this study aims to study how users perceive a new ICT-tool for digital information sharing and communication, as well as the potential of the ICT-tool to influence the work of risk management within the project. To be able to approach the research questions, elicit data was gathered through a qualitative, empirical case study including interviews, observations and a questionnaire. The case study is delimited to a construction project, Building 61, at Danderyds Hospital and their work of risk-management. The case study analyzes how users perceive the increase of use of digital information sharing and communication of risks followed by the recently implemented ICT-tool, Jira Software. Findings shows that the user perception of communication and sharing information through the ICT-tool is perceived as positive and contributes to the improvement of the management of risks. But even though the amount of information now can be transferred and shared through one platform, and increasing the accessibility, it is found that sharing information and communicating digitally does not eliminate the need for interactive communication in the work of risks. Additionally, despite provided training, there is still need for further integration into existing workprocesses in order to utilize the amount of information generated on to the ICT-tool. Conclusively, the use of the new ICT-tool has been perceived as very useful, but it has also given rise to new challenges, mainly concerned the ability to find information in the tool, which needs to be overcome in order for the ICT to reach its full potential and to improve the work with risk management. / Byggbranschen idag är beroende av projekt och dessa projekt är förknippade med ett stort antal risker. För att hantera och kontrollera dessa risker har forskning visat att effektiva strategier behövs för att minimera olika avvikelser under hela projektets livscykel. God riskhantering är, därav, avgörande för att åstadkomma lyckade byggprojekt. Forskning visar även på att betydelsen av digitalisering i byggbranschen ökar snabbt och ett resultat av denna tekniska utveckling är en ökning av mängden information som måste lagras, delas och kommuniceras över hela projektet. Dessutom är informationshantering en viktig faktor i hur kvaliteten i riskhanteringen upprätthålls, och det är viktigt att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att stödja detta. För att IKT ska accepteras, antas men också nå sin fulla potential är det väsentligt att förstå hur användaren uppfattar arbetet i en digital miljö och att dela information och kommunicera digitalt. Denna studie syftar därmed till att studera hur användarna uppfattar ett nytt IKT-verktyg för digital informationsdelning och kommunikation, liksom potentialen för IKT-verktyget att påverka arbetet med riskhantering inom projektet. För att besvara forskningsfrågorna samlades data in genom en kvalitativ och empirisk fallstudie med intervjuer, observationer och en enkät. Fallstudien avgränsas till ett byggprojekt, Byggnad 61, vid Danderyds Sjukhus och deras arbete med riskhantering. Fallstudien analyserar hur användarna uppfattar ökningen av användningen av digital informationsdelning och kommunikation av risker följt av det nyligen implementerade IKTverktyget Jira Software. Resultaten visar att användarens uppfattning kring kommunikation och delning av information via IKT-verktyg uppfattas som positiv och bidrar till förbättring av hanteringen av risker. Men även om mängden information nu kan överföras och delas via en plattform och samtidigt öka tillgängligheten, konstateras det att delning av information samt att kommunicera digitalt inte eliminerar behovet av interaktiv kommunikation i riskarbetet. Trots tillhandahållen utbildning av verktygen så finns det fortfarande behov av ytterligare integration i den befintliga arbetsprocessen för att utnyttja mängden information som genereras till IKT-verktyget. Sammanfattningsvis har användningen av det nya verktyget upplevts som mycket användbart, men det har också gett upphov till nya utmaningar, främst förmågan att hitta information i verktyget, vilket är en utmaning som måste övervinnas för att IKT ska nå dess fulla potential och förbättra arbetet med riskhantering.

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan. I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses. I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig. Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet. Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT. Däremot tyder resultatet på att eleverna inte erbjuds eller tillåts att använda datorer och kommunicera via IKT i den utsträckning som kan uppfattas som rimlig både utifrån ett läroplansperspektiv och utifrån elevers förutsättningar och önskan. Generellt sett är dock elever nöjda med det arbetssätt läraren använder sig av i undervisningen, eftersom eleven inte vet av något annat. Datorn är fysiskt placerad centralt i lärares arbetsmiljö i skolan men det gäller dock inte för eleverna som inte kan utnyttja samma arbetsformer. En pedagogisk implikation av denna studie är att datorernas placering – det vill säga brist på central placering – leder till brister i möjligheter att utnyttja de moderna kommunikationsformer som är en del av elevernas vardag. Eleverna söker information och surfar på nätet hemma men sällan eller aldrig i skolan. En avgörande faktor är också lärarnas inställning till tillämpandet av IKT i undervisningen. / The object with this study is to examine the forms and frequency of the use of ICT for communicative purposes within the educational system. In the background the fact is established that communication with computers shape peoples lives and that the Internet have a great influence on every day life. The accessibility to computers in Swedish homes and schools and the significance of the placement of the computer within the works situation is also illustrated. The theoretical background gives a description of what communication and Information is, that we always communicate, but also that the means differ in doing so. Here is also the significance of the computer for communication within ICT emphasized. The computer is exemplifyed for an educational purpose, it’s use in school and the importance of the pedagogical environment is also stressed. The study is mainly based on a quantitative method in forms of an inquiry where teachers and pupils at there different schools in six different grades answers questions about computer usage both in school and at home. The result signifyes that both pupils and teachers are frequent users of computers and that they communicate through different modes of ICT. Both categories are positive to an increased use of ICT as a method of communication. The result, however, points out that pupils are not granted the possibility or are not allowed to make use of computers and to communicate through ICT to that extent which seems reasonable form a curricular perspective and the requirements and wishes of the pupils. In general, however, are the pupils content with the working methods that the teachers are making use of in their tuition, (probably) since they know of no other method. The computer is physically centrally placed in the teachers working environment in school, but that is not the case for the pupils who are able to make use of the same working methods themselves. An educational implication of this study is that the placement of the computers – that is the lack of central placement – causes difficulties in making use of modern means of communication, which is an integrated part of the pupils’ everyday life. The pupils search for information on the Internet at home but rarely or never while in school. A decisive element is also the attitude of the teachers to the application of ICT in the daily pedagogical activity.

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.</p><p>I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.</p><p>I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig.</p><p>Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet.</p><p>Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT. Däremot tyder resultatet på att eleverna inte erbjuds eller tillåts att använda datorer och kommunicera via IKT i den utsträckning som kan uppfattas som rimlig både utifrån ett läroplansperspektiv och utifrån elevers förutsättningar och önskan.</p><p>Generellt sett är dock elever nöjda med det arbetssätt läraren använder sig av i undervisningen, eftersom eleven inte vet av något annat. Datorn är fysiskt placerad centralt i lärares arbetsmiljö i skolan men det gäller dock inte för eleverna som inte kan utnyttja samma arbetsformer.</p><p>En pedagogisk implikation av denna studie är att datorernas placering – det vill säga brist på central placering – leder till brister i möjligheter att utnyttja de moderna kommunikationsformer som är en del av elevernas vardag. Eleverna söker information och surfar på nätet hemma men sällan eller aldrig i skolan. En avgörande faktor är också lärarnas inställning till tillämpandet av IKT i undervisningen.</p> / <p>The object with this study is to examine the forms and frequency of the use of ICT for communicative purposes within the educational system.</p><p>In the background the fact is established that communication with computers shape peoples lives and that the Internet have a great influence on every day life. The accessibility to computers in Swedish homes and schools and the significance of the placement of the computer within the works situation is also illustrated.</p><p>The theoretical background gives a description of what communication and Information is, that we always communicate, but also that the means differ in doing so. Here is also the significance of the computer for communication within ICT emphasized. The computer is exemplifyed for an educational purpose, it’s use in school and the importance of the pedagogical environment is also stressed.</p><p>The study is mainly based on a quantitative method in forms of an inquiry where teachers and pupils at there different schools in six different grades answers questions about computer usage both in school and at home.</p><p>The result signifyes that both pupils and teachers are frequent users of computers and that they communicate through different modes of ICT. Both categories are positive to an increased use of ICT as a method of communication. The result, however, points out that pupils are not granted the possibility or are not allowed to make use of computers and to communicate through ICT to that extent which seems reasonable form a curricular perspective and the requirements and wishes of the pupils.</p><p>In general, however, are the pupils content with the working methods that the teachers are making use of in their tuition, (probably) since they know of no other method. The computer is physically centrally placed in the teachers working environment in school, but that is not the case for the pupils who are able to make use of the same working methods themselves.</p><p>An educational implication of this study is that the placement of the computers – that is the lack of central placement – causes difficulties in making use of modern means of communication, which is an integrated part of the pupils’ everyday life. The pupils search for information on the Internet at home but rarely or never while in school. A decisive element is also the attitude of the teachers to the application of ICT in the daily pedagogical activity.</p>

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Applikationer har blivit en tillgång för att utveckla elevernas kunskaper inom taluppfattning. Men innehåller applikationer didaktiska eller pedagogiska styrkor som andra läromedel inte innehåller? Vilka matematiska kunskaper är möjliga att utveckla genom att spela en applikation inom området? Med dessa frågeställningar tog denna studie avstamp som syftar till att studera applikationers layout och innehåll inom taluppfattning. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där 39 applikationer har analyserats genom en analysmodell. Alla applikationerna används av elever i förskoleklass eller grundskolans tidigare år 1–3 någonstans bland landets grundskolor inom ramen för matematikundervisningen. Studien visar att applikationerna är utformade med en layout som har en stimulerande och intresseväckande effekt hos eleverna. Applikationernas möjlighet till individuell direkt återkoppling kan dessutom bidra till att elevernas motivation ökar. Vilket matematiskt innehåll som applikationerna erbjuder varierar. De områden inom taluppfattning som minst antal applikationer behandlar är mönster och rimlighetsbedömning. Däremot erbjuder delar av applikationerna möjligheten att utveckla elevernas aritmetiska kunskaper. / Applications have become a resource for developing students' knowledge in number sense. But do applications have didactical or educational strengths that other teaching materials don´t? What mathematical skills are possible to develop by playing an application in the field? With these questions, this study took off with the aim to study applications' layout and content within number sense. The study was conducted thru a qualitative content analysis, where 39 applications were analyzed by a framework. All applications are used by students in pre-school or primary school's somewhere among the country's elementary schools within the framework of mathematics education. The study shows that the applications are designed with a layout, that has a stimulating and interesting effect on the students. What mathematical skills these applications contains varies. Patterns and reasonability are the two most uncommon components of number sense apparent in the applications. However a large part of the applications develop the students' arithmetic skills.

The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. / Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling.                         Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.

Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utforskas studie- och yrkesvägledares upplevelser utifrån att arbeta under restriktionerna på grund av covid-19 pandemin. Vägledarna presenterar hur deras upplevelser om vägledning med hjälp av digitala verktyg är relativt goda, trots att det funnits en viss skepsis till denna typ av vägledning hos flertalet informanter innan de prövat på den. Trots att uppfattningen om e-vägledning på distans i sin helhet är god har hinder upptäckts. Tidskrävande tekniska problem gynnar inte kommunikationen, men främst upplevs en avsaknad av kroppsspråk, relationsbyggande och möjligheten att använda vägledningsmetoder. Utifrån resultaten används CIP-teorins begreppsapparat för att diskutera hur e-vägledning kan användas som ett komplement till traditionell vägledning, med vilka individer och vilka förutsättningar som krävs. Enklare samtal med självständiga vägledningssökande kan med gott resultat även göras digitalt medan det kan finnas utmaningar med att digitalt vägleda sökande som behöver mycket individuell hjälp att vidga sina perspektiv. Vägledare bör dock utveckla sina färdigheter att genomföra utmanande samtal digitalt då e-vägledning också kan nå individer som annars inte kan ta del av någon vägledning, utifrån till exempel psykisk ohälsa och socioekonomiska förutsättningar. Trots hinder presenterar resultatet anledningar för vägledare att fortsätta utforska möjligheter med e-vägledning, där en ökad tillgänglighet är det främsta argumentet. Det finns en möjlighet att skiftet mot ökad e-vägledning blir enklare än vad som tidigare befarats. / Using semi structured interviews and a thematic analysis, this study explores the experiences of Swedish guidance counselors about working during the restrictions set by the covid-19 pandemic. The counselors present how their experiences of career guidance using digital tools has been relatively positive, despite earlier being skeptical of this method of guidance. Although the experiences of digital guidance were mainly positive, some obstacles have been identified. Time-consuming technical difficulties does not promote the communication and the lack of body language, relationship building, and the difficulty using guidance methods has been the main issues experienced. The results have been analyzed using the conceptual framework of the CIP-theory to discuss how digital guidance can be used as a complement to traditional career guidance, with what individuals, and what prerequisites need to be in place. Less complex discussions with independent clients could be held digitally, whereas it can be challenging to digitally guide clients who need a lot of individual support of a more explorative nature. There is nevertheless a reason for guidance counselors to develop skills to be able to have e-guidance sessions of a more challenging nature as well. The reason being that digital guidance is a way to reach individuals who normally cannot take part in any form of career guidance, because of mental health issues or socioeconomic factors. Despite the obstacles, the result presents reasons for counselors to keep exploring the opportunities of e-guidance, with an increased accessibility being the main argument for this. There is reason to believe that the transition towards an increased use of e-guidance will be easier than previously thought.