Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess. Resultatet från analysen utgör en grund för vidareutveckling av en användarcentrerad designprocess. Slutsatser som dras från arbetet är att aspekterna från VPS assessment som integrerats i en generell designprocess kan bli ett stöd för produktutvecklaren i att utforma ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean samt uppfyller lagstadgar och föreskrifter i Arbetsmiljölagen. / The mission of this thesis is to develop a user-centered design process for the design of ergonomic workstations that follows the guidelines and philosophy for Lean. The aim is to study the philosophies and management tools for Lean, Regulation of the Working Environment Act and other regulations and ergonomic guidelines that can be successfully integrated into product development processes. The starting point is to conduct a qualitative analysis of a prototype of an evaluation model for the Volvo Production System (VPS) developed by ergonomic experts at AB Volvo. The aim is to support the design process so that guidelines for Lean, legal requirements in the Work Environment Act and ergonomic requirements are naturally included in the typical phases of a design process; pre-study, definition of requirements specification, concept development, evaluation and detailed design. The qualitative analysis that was performed resulted in an integration of a number of aspects of Volvo's evaluation model VPS assessment of an overall design process. The results of the analysis was used as the foundation for the development of a user-centered design process. The conclusions drawn from the work is that aspects of VPS assessment can naturally be integrated into a generic design process in the concept development phases for designing ergonomic workplaces that meet guidelines for Lean as well as legal requirements of the Work Environment Act. / Lean & Green forskningsprojekt

Detta arbete handlar om att undersöka en narrativ ljussättning av en labyrint och går i bakgrunden igenom hur ljussättning har fungerat genom tiderna fram till idag, samt hur forskning kring ljus i dataspel ser ut i dagsläget. Därefter följer problemformuleringen som utgår från två perspektiv, vilka är förstapersonsperspektiv samt top-downperspektiv. Frågeställningen vill undersöka en skillnad i hur en narrativ ljussättning uppfattas ur de olika perspektiven i en labyrintisk miljö. Problemformuleringen går även igenom hur utvärderingsmetoden var tänkt att fungera i relation till detta. Sedan går utvärderingskapitlet igenom resultatet av studien där en analys av tio intervjuer med respondenter som genomfört studien presenteras. Arbetet avslutas sedan med en diskussion kring hur arbetet gick tillväga och vad man kan säga om resultatet, vilket var att ljuset uppfattades som viktigt av båda perspektiven, samt en hypotes kring möjliga framtida arbeten som arbetet potentiellt kan leda till.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap. Detta på grund av att det i alla samspelsnycklarna förekommer utsagor som kan förstås genom Wengers begrepp område, gemenskap och praktik. Resultatet kan även förstås utifrån det sociokulturella perspektivets antagande att språket är ett centralt medierande redskap för lärande i en social kontext. / This qualitative study has, on the basis of the sociocultural perspective, examined the phenomenon of interaction between colleagues. The study's purpose was to examine perceptions of good interaction, based on some enrolled nurses ' perspective and the selection group consisted of seven professional enrolled nurses from five different workplaces. The study used a phenomenological approach and focus group discussions, and the research data was thematically analyzed. The results of the study consisted of five core themes, called interaction keys: Investing and see each other at work, To endeavor to be a team, To work on the basis of trust and equal interaction terms, To convey, and vary work attitude, To be able to provide and receive assistance with respect. The results were analyzed using the concepts from Wenger's theory Communities of practice, and thru that it was revealed that perceptions of a good collegial interaction in enrolled nursing practice can be said to contain the same basic elements that constitute and develops a Community of practice. This is because all interaction keys include statements that can be understood by Wenger's concept area, fellowship and internship. The result can also be understood on the basis of the sociocultural perspective's assumption that language is an essential mediating tool for learning, in a social context.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke – deltagande för att inte kunna påverka deltagarna. För att göra en kort sammanfattning över resultatet utifrån våra forskningsfrågor så kom vi fram till att barnens kommunikation samt interaktion blev tydligare med hjälp av mediering samt intersubjektivitet. Med detta menas att språket är det kulturella redskapet som människor har skapat för att kunna förstå varandra samt att talet är den medierande handlingen där information förs över från en individ till en annan. Intersubjektivitet innebär en gemensam förståelse mellan oss människor genom samspel med varandra. Innan det påbörjade arbetet så la vi upp en plan på hur vi skulle utföra denna studie baserat på den stora mängden av kunskap som vi redan har gått ut med. När vi därefter väl började studien insåg vi att detta gett oss en bekräftelse kring all kunskap då vi gått ut och fått se det vi har lärt oss med egna ögon.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har. Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum. Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt. De använde sig av läromedlen som grund i planerandet och utförandet av undervisningen, någonting som stämmer överens med tidigare forskning. Trots att lärarna fann sina läromedel något bristfälliga gällande muntliga övningar, såg de inget problem med att skapa egna diskussionsövningar utifrån böckernas texter. Diskussionsövningar tenderar att ha en innehållsbaserad karaktär, med ett intersubjektivt meningsskapande som syfte. Den muntliga interaktionen blir då en undervisningsprincip, snarare än ett undervisningsmål.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande. Enligt den kvantitativa undersökningen har word-of-mouth störst inverkan på engagemang medan resultatet av textanalysen visar socialisering som det största motivet för konsumenters engagemang. Efter utvärdering av de båda undersökningarna och dess resultat dras slutsatsen att konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom socialisering.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir. Med begreppet interaktivt lärande menas att individen lär sig med hjälp av medierande verktyg. En av de största möjligheterna med det interaktiva lärandet är att det sker på individnivå. En av de största begränsningarna som upplevts är att den muntliga diskussionen uteblir till stor del. Förutsättningarna för att interaktivt lärande ska kunna ske är en hög grad av självständighet och mognad hos individen.

I skolan finns tysta elever i nästan alla klassrum, men forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare arbetade för att utveckla tysta elevers muntliga kommunikativa förmåga i svenska i årskurserna F-6. Syftet var undersöka hur lärare definierar en tyst elev, vilka orsaker lärare anser det finns till tysthet hos elever, samt hur lärare arbetar för att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan i svenska hos tysta elever i årskurs F-6. Arbetet utgick från ett interaktionsperspektiv som innebär att interaktion har en stor betydelse för lärande. Arbetets resultat byggde på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesaktiva lärare som alla är behöriga i ämnet svenska. Valet av semistrukturerad intervju möjliggjorde att ta reda på lärarnas information, insikter och åsikter samt att det fanns möjlighet att ställa frågorna i den ordning som passade samtalet bäst. Resultatet visade att lärarna uppvisade en bredare syn på interaktion som innebar att interaktion kan genomföras på fler sätt än endast muntlig kommunikation.

I skolan finns tysta elever i nästan alla klassrum, men forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare arbetade för att utveckla tysta elevers muntliga kommunikativa förmåga i svenska i årskurserna F-6. Syftet var undersöka hur lärare definierar en tyst elev, vilka orsaker lärare anser det finns till tysthet hos elever, samt hur lärare arbetar för att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan i svenska hos tysta elever i årskurs F-6. Arbetet utgick från ett interaktionsperspektiv som innebär att interaktion har en stor betydelse för lärande. Arbetets resultat byggde på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesaktiva lärare som alla är behöriga i ämnet svenska. Valet av semistrukturerad intervju möjliggjorde att ta reda på lärarnas information, insikter och åsikter samt att det fanns möjlighet att ställa frågorna i den ordning som passade samtalet bäst. Resultatet visade att lärarna uppvisade en bredare syn på interaktion som innebar att interaktion kan genomföras på fler sätt än endast muntlig kommunikation.