Syfte och frågeställningar  Syftet med uppsatsen är att belysa elevers tankar och erfarenheter, i år fem, kring popularitet i skolan. Frågeställningar:  -Vad är utmärkande för en populär elev i år fem?  -Vilka skillnader och likheter finns det mellan populära pojkar respektive populära flickor?  -Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som råder i skolan för att bli populär?  -Kan popularitet vara något negativt?  Metod  Kvalitativa intervjuer har använts som metod i denna studie. Tio elever från samma fritidsgård och som alla går i år fem har deltagit i studien med målsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med föreståndarna på den aktuella fritidsgården utan specifika urvalskrav förutom ålder och intresse att delta. Intervjuerna var inte strukturerade men följde samma frågeguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av teorin symbolisk interaktionism.  Resultat  Resultatet visar att man kan vara populär på många olika sätt. Det som återkommer är att det är de som är lite kaxiga och vågar ta för sig som i störst utsträckning beskrivs. Exempel på andra återkommande egenskaper är att vara rolig, vara först med nya saker och vara bra på att spela fotboll. Det finns både likheter och skillnader mellan pojkar och flickor. Att ha snygga kläder tillskrivs både könen. Exempel på skillnader är att pojkarna ska vara bra på tv-spel medan flickorna ska se bra ut. Att vara medveten om det sociala spelet och att inte vara udda är viktigt för att inte hamna utanför i skolan. Dock säger inte detta att popularitet är något som alla elever strävar efter, då popularitet bland annat kan innebära press från omgivningen.  Slutsats  Slutsatsen är att det går att se tendenser till mönster inom ämnet popularitet med studiens frågeställningar som ram. Däremot måste undersökningen ses utifrån sitt sammanhang, då urvalet är för litet för att resultaten ska gå att generalisera, även om tidigare forskning styrker resultaten. Det finns faktorer som har påverkat studiens tillförlitlighet, trots detta så anser vi att studiens syfte och frågeställningar har besvarats på ett trovärdigt sätt.

Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön. Däremot syntes skillnad i bemötandet vid tonläge och ordval. Vi kunde tydligt se att pojkarna dominerade talutrymmet och att pedagogen gav pojkarna extra uppdrag för att hålla dem lugna. Vi tyckte oss kunna utläsa att pedagogen försökte se alla eleverna varje dag och att hon ansåg sig ”ha koll” på genusperspektivet i klassrummet, tyvärr syntes inte detta alltid i undervisningen. Vi anser att genusperspektivet är viktigt att ha med sig både i sitt bemötande och i undervisningen och att detta skulle framgå ännu tydligare i våra läroplaner för att alla pedagoger skall ha en god kunskap.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvärld. Syftet med studien är att belysa och beskriva hur barn i fem års åldern gör när de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstår den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de använder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar också vad de minns när de spelar spelet för andra gången. Studien har en kvalitativ ansats och ett kontrollerat experiment används som metod, för att få svar på våra frågeställningar genomfördes observationer vid två tillfällen på fyra respektive tre barn. Resultatet visar att barnen använder sig av flera olika strategier för att ta sig fram i spelet. Barnens förståelse och tolkningar av ikonerna och bilderna varierar, likaså tolkningen av den auditiva informationen. Interaktionen mellan datorspelet och barnen är stor. / The study is based on an interest in how children interact with computer games. Computers and computer games are becoming increasingly common in the childrens environment. The purpose of this study is to illustrate and describe how children in the age of five act when they play a computer game and how they interact with it. We particulary highlight how children interpret the icons, how they understand the information that is auditive, combined with the images and what strategies they use to advance in the game. We also study what the children remembered when they played the game for the second time. The study has a qualitative approach. Inspired by a controlled experiment we made observations at two different occations, with four and three children respectively, to answer our questions. The result of the study shows that children use multiple strategies to navigate in the game. The childrens understanding and interpretation of the icons and the images varies as well as the interpretation of the auditive information. The interaction between the game and the children is high.

No description available.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers läsförmåga. Litteratur som rör hur barn lär sig läsa i allmänhet, och hur elever utvecklar läsförmåga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med två lärare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har också kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman. Undersökningen visade att det är effektivt att lära ut lässtrategier, genom att visa och tänka högt dvs. genom att ”modella” hur en god läsare gör för att skapa förståelse för en text. Lässtrategier samt elevers förmågor i att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, utvecklas genom att de tillsammans får diskutera och dissekera texter och bilder. Det visade sig också att elever som undervisats enligt kiwimetoden blir duktiga på att skriva, får ett utvecklat språk, samt upplever läsning som något positivt. För att arbeta med den vägledda läsningen krävs det emellertid att eleverna skolas in i metoden, vilket bland annat innebär att de behöver lära strategier, för att kunna komma igång och arbeta självständigt. / This study aims to examine how teachers by educating in accordance to the kiwimethod can develop students' reading skills. Literature related to how children learn to read in general, and how students develop reading skills by the kiwimethod are presented. Empirical data consist of qualitative interviews with two teachers, who have extensive experience of the kiwimethod. Additional observations have also been implemented. The results have been presented in various themes. The investigation revealed that its effective to teach reading strategies, by viewing and thinking aloud, in other words to “model” what good readers do, when they create understanding of a text. A successful way of teaching readingstrategies also seems to be, by discussing and dissecting texts and images together. It was also found that students, who were taught, in accordance to the kiwimethod become good at writing, got a well-developed language, and experienced reading in a positive way. Working with guided reading however requires, that students receive training in working accordance to the method, which means that students need to learn strategies, that will help them to work independently.

Med utgångspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och på så sätt kan spela den roll som tillhör positionen. Att människor spelar roller i olikasammanhang är inget nytt, men frågan är hur de går tillväga. I uppsatsen intervjuas tre skådespelare som samtliga är fast anställda på en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrämst på repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skådespelarensarbete med en pjäs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgångspunkt i rollteorin och med hjälpav ytterligare teorier, främst socialpsykologiska. Resultatet av analysen är att individen måsteinternalisera rollen för att kunna spela den. Denna internalisering sker för skådespelaren i ensammanflätning av rollanalys och interaktion med medspelarna och är en sortsobjektiveringsprocess. Relationen till regissören är också av stor vikt. I och med internaliseringenpåverkar processen skådespelarens person och den roll som spelas blir en del av skådespelaren.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

<p>Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvärld. Syftet med studien är att belysa och beskriva hur barn i fem års åldern gör när de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstår den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de använder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar också vad de minns när de spelar spelet för andra gången. Studien har en kvalitativ ansats och ett kontrollerat experiment används som metod, för att få svar på våra frågeställningar genomfördes observationer vid två tillfällen på fyra respektive tre barn. Resultatet visar att barnen använder sig av flera olika strategier för att ta sig fram i spelet. Barnens förståelse och tolkningar av ikonerna och bilderna varierar, likaså tolkningen av den auditiva informationen. Interaktionen mellan datorspelet och barnen är stor.</p> / <p>The study is based on an interest in how children interact with computer games. Computers and computer games are becoming increasingly common in the childrens environment. The purpose of this study is to illustrate and describe how children in the age of five act when they play a computer game and how they interact with it. We particulary highlight how children interpret the icons, how they understand the information that is auditive, combined with the images and what strategies they use to advance in the game. We also study what the children remembered when they played the game for the second time. The study has a qualitative approach. Inspired by a controlled experiment we made observations at two different occations, with four and three children respectively, to answer our questions. The result of the study shows that children use multiple strategies to navigate in the game. The childrens understanding and interpretation of the icons and the images varies as well as the interpretation of the auditive information. The interaction between the game and the children is high.</p>

<p>Larminstruktioner används av väktare då de ska åka på larmutryckning. En larminstruktion är ett papper innehållande information som kan vara viktigt för väktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vägbeskrivning. Det är viktigt att dessa är lätta att förstå eftersom väktaren bör infinna sig på platsen så fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gått till för att som slutligt mål ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrån ett kognitivt och människa-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som användes var heuristisk utvärdering och intervju. Utifrån resultatet på intervjuerna och med hjälp av riktlinjer inom MDI:n togs en ny mall fram.</p>

<p>Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. </p><p>Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna. </p><p>Med hjälp av interaktion, kommunikativa och fysiska artefakter kan man förmedla den kunskap som finns hos eleverna i gruppen och hos observatören. Medierande redskap, språk och artefakt, hjälper eleverna över hindren mot en korrekt lösning. </p><p>En utveckling av problemlösningsförmågan är dock inte lika med en korrekt lösning. De är svårt att som observatör bedöma alla bidrag som gruppen ger och avgöra om en utveckling har skett hos varje elev. Däremot kan man misstänka att en utveckling har ägt rum hos några av eleverna i observationerna. I början av lösningsprocessen förstår de inte alls men i slutet vill de spontant redogöra för sin nya förståelse.</p>