Att kvinnorörelser runt om i världen under årtionden har kämpat för att lyfta fram frågor på ett politiskt plan kring ojämlikhet mellan könen, kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor är ingen nyhet. Det är tack vare feminister och kvinnorörelsen som kvinnor har fått större utrymme och rättigheter i samhället (Thomsson, 2000). Dock är vi år 2019 fortfarande långt ifrån att ha en jämställd värld. Västvärlden och länder som USA och Sverige är inget undantag då vi kan se att många kvinnor fortfarande blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld dagligen. Under 2017 skedde en ny våg av uppror bland feminister och en ny kvinnorörelse tog form. Det började skrivas mycket om erfarenheter av ojämställdhet mellan könen, sexuella trakasserier och övergrepp. Dessa ämnen blev heta då rörelsen #MeToo slog igenom världen över när kvinnor inom underhållning, media och offentliga institutioner började komma ut med berättelser om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom samma bransch. Det var när skådespelerskan Alyssa Milano berättade för tidningarna New York Times och New Yorker om hennes erfarenheter av sexuella övergrepp som hon utsatts för av filmproducenten Harvey Weinstein som #MeToo slog igenom stort i Västvärlden (Wildman,2019). Dock tåls det att nämnas att uttrycket myntades redan år 2006 av Tarana Burke som först började använda uttrycket ”MeToo” i hennes arbete med utsatta svarta kvinnor och flickor i New York som erfarit sexuella övergrepp (Wildman,2019). Spridningen av #Metoo har varit så kraftfull att det känts igen av Australiens Macquarie 2 Dictionary som ”ordet” 2018, där det är listat som ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Man kan bli ”Me Too-ad” vilket betyder att anklagas för sexuellt trakasserier (McCall,2019). Det kan ses som en triumf att rörelsen slagit igenom så stort och att så många kvinnor världen över har börjat tagit upp kampen. Man läser och hör om kvinnors erfarenheter och hur kvinnorörelser över hela världen kämpar för kvinnors rättigheter.  Jag vill med min uppsats kunna få en inblick i hur kvinnor i Sverige reflekterar kring sexuellt ofredande efter att #Metoo rörelsen slog igenom. Syftet med min uppsats är att med hjälp av ett social psykologiskt perspektiv kunna få en förståelse för hur modern feministisk aktivism som #Metoo kan påverka kvinnors syn på sexuellt ofredande.

Detta är en studie om hur mening tillskrivs till karaktärsblad i tabletop-rollspelet Pathfinder.Syftet med studien är att se hur spelare av Pathfinder tillskriver mening till sina karaktärsbladsamt förhåller sig till dessa karaktärers fiktiva kroppar genom spelandet av dem. Genomdeltagande observationer och intervjuer med gruppen av spelare formas materialet som dennastudie baserats på. Med interaktionism från Erving Goffman och kroppslig fenomenologi somtar insperation från Maurice Merleau-Ponty och Sara Ahmed analyseras hur denna meningsom spelarna skapar tillskrivs till karaktärsbladet. Genom kapitlen får man en inblick i hurspelarna från början bygger upp sin karaktär och genom spelandet av den formar en relationoch tillskriver mening till denna.

Föreliggande studie intresserar sig för hur kultur kan konstitueras i det socialt digitala rummet vi kallar internet. Studiens syfte har varit att kartlägga kulturen på svenska nätforum som innefattar diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland och studien har strävat att besvara följande frågeställning: Hur skapas en kulturell förståelse kring kriget mellan Ukraina och Ryssland via det sociala sammanhanget på svenska nätforum? Studien utgår från den netnografiska metodansatsen och studiens empiriska material har samlats in från två olika nätforum genom digitala deltagande observationer och en asynkron intervju. Den symboliska interaktionismen används som teoretisk och begreppslig referensram för att tolka de sociala interaktioner som uppstår inom nätforumen. Resultatet av studien visar att diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland ger upphov till nätgemenskaper vars kultur grundar sig i ett gemensamt synsätt på kriget. En kulturell förståelse kring kriget och nätgemenskapens ”vi” skapas genom ett ömsesidigt givande och efterfrågande av socialt stöd, kamratskap, upprätthållandet av gemensamma normer och värderingar samt ett gemensamt symbolsystem.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt samtal mellan elever är en möjlighet eller ett dilemma i arbetet med bildframställning. I studien används en metodkombination bestående av observation och ljudinspelning av en lektion. Resultatet visar på två huvudkategorier: skolrelaterat och icke-skolrelaterat samtal. Samtal om det egna arbetet leder till kontinuitet i bildarbetet men samtal innan arbetet har påbörjat kan hämma eftersom det kan bli en distraktion. Analysen visar att varje språkhandling innefattar möten, relationer, mellanrum och kunskaper som står fast. Tolkningen gjordes utifrån situationella, kontinuerliga och transformativa aspekter. Elevers idéer till varandra är det nya som uppstår i situationerna och kan leda till kontinuitet i arbetet. Transformation sker vid mötet av nya idéer och perspektiv på det egna arbetet. Sammanfattningsvis kan elevers språkhandlingar när arbetet väl har påbörjats vara till nytta för att få arbetet att framskrida och sker kontinuerligt då eleverna samtalar om det egna och andras arbeten.

The purpose of the study has been to examine young people's experiences of the impact of unemployment on the individual. To answer the purpose of the study, two questions have been designed: How do young people feel that unemployment has affected them? How do young people experience that their surroundings' perceptions of unemployment affect their self-esteem? Based on a qualitative method, semi-structured interviews were conducted with six unemployed young people aged 19-24 who are enrolled in Stöd och matchning, which is a labor market measure within the Swedish Public Employment Service. The interviews were conducted between writer and informant remotely via Skype due to the current pandemic. The methodological approach used is phenomenography. The phenomenographic approach is used in the study because the focus of the study has been to examine young people's experiences. The material was then analyzed based on the study's theoretical starting points: Symbolic interactionism and Goffman's concept of stigma. The results have shown that unemployment affects social life, among other things in terms of feeling a community. The study showed that the unemployed feel distancing themselves from social contexts, exclusion from society, change in everyday life and limitations of social relationships. The results show that unemployment has a negative impact on young people. The consequences of unemployment show poorer self-esteem, exclusion, distancing, feelings of shame, stigma, lack of routines and a non-social community. The results have also shown that the majority of young people's self-esteem is affected by the idea of the environment, because unemployment is negatively conditioned in society. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshetens påverkan på individen. För att besvara syftet har två frågeställningar utformats: Hur upplever ungdomarna att arbetslösheten påverkat dem? Hur upplever ungdomarna att omgivningens föreställningar kring arbetslöshet påverkar deras självkänsla? Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex arbetslösa ungdomar i åldrarna 19-24 år som är inskrivna på Stöd och matchning som är en arbetsmarknadsåtgärd inom Arbetsförmedlingen. Intervjuerna genomfördes mellan skribent och informant på distans via Skype på grund av rådande pandemi. Den metodologiska metodansatsen som använts är fenomenografi. Den fenomenografiska ansatsen används i studien eftersom studiens fokus har varit att undersöka ungdomars upplevelser. Materialet har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: Symbolisk interaktionism och Goffmans begrepp stigma. Resultatet har visat att arbetslösheten påverkar det sociala livet bland annat vad gäller att känna en gemenskap. I studien framkom det att de arbetslösa känner distansering av socialasammanhang, exludering från samhället, förändring i vardagen och begränsningar av sociala relationer. Resultatet visar att arbetslösheten har en negativ påverkan på ungdomarna. Konsekvenserna av arbetslösheten visar på sämre självkänsla, utanförskap, distansering, känsla av skam, stigmatisering, brist på rutiner samt en icke social gemenskap. Resultatet har även visat att majoriteten av ungdomarnas självkänsla påverkas av omgivningens föreställningar, eftersom arbetslöshet är negativt betingat i samhället.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur kvinnor berättar om kriminalitet och vägen ut ur kriminaliteten. Genom att synliggöra den mening och betydelse kvinnor lägger i kriminalitet och hur den betydelsen formas i interaktion med såväl umgänge i kriminella kretsar som möte med professionella kan studien bidra med ökad kunskap om kvinnors kriminalitet. Studien är baserad på intervjuer med fyra kvinnor som har lämnat en kriminell livsstil bakom sig. Studien är genomförd med den induktiva metoden grundad teori och har sin teoretiska hemvist i symbolisk interaktionism. De tre övergripande kategorierna som under analysen visade sig i kvinnornas berättelser: motiv, relationer och samhälle, blev huvudbyggstenarna i den teoriskiss som resultatet och analysen slutligen landade i. Den teori som bygger på studiens resultat visar att kvinnorna kunde lämna kriminaliteten bakom sig efter att en omtolkningsprocess startats samtidigt som det i de tre områdena motiv, relationer och samhälle fanns icke-kriminella alternativ, förutsättningar och behandlingar. Omtolkningsprocessen kunde starta hos kvinnorna själva eller initieras av professionella. Det visade sig i studien att kvinnors kriminalitet både underskattas och underbehandlas. Stödet behövde vara långsiktigt, riktat mot kriminaliteten samt vara utformat efter kvinnors specifika behov. Kvinnorna behövde sunda, kvinnliga relationer, uppleva ett positivt föräldraskap, utveckla icke-kriminella värderingar samt en få en god självbild och icke-kriminell identitet. Det sociala arbetets utmaning består i att bygga en behandlingsform som tar hänsyn till kvinnors behov utifrån de tre nivåerna motiv, relationer och samhälle samt att både starta en omtolkningsprocess och snabbt fånga upp de kvinnor som befinner sig i en omtolkningsprocess. / The purpose of this qualitative study is to examine how women talk about crime and the ways they can get out of a criminal lifestyle. By highlighting the meaning women lay behind criminal actions and how those meanings are modified during interaction within both criminal circles and with the professional social workers this study can contribute to increased knowledge of women's criminality. The study is based on interviews with four women who have refrained from a criminal lifestyle. The study was conducted by the inductive method grounded theory and its theoretical resident is symbolic interactionism. During the analysis three main categories appeared in the women's stories: motives, relationships and society, and those categories became the main building blocks of the theory that the result and analysis finally landed in. The theory that is based on the results of the study showed that women could desist from crime if they experienced an internal modifying process while also being offered non-criminal options, conditions and treatments in the three areas of motives, relationships and society. The internal modifying process could be initiated by the women’s own thoughts or by a professional. It was found in the study that women's criminality are both underestimated and undertreated. The support needed to be long term, aimed specifically at crime and designed for the specific needs of women. The women were helped by experiencing healthy female relationships and positive parenting, by developing non-criminal values ​​and by developing a good self-image and non-criminal identity. The challenge for social work is to build a form of treatment that takes into account women's needs from the three levels motives, relationships and society and to both initiate a modifying process and quickly capture the women who are in in the midst of an internal modifying process.

This study’s purpose is to explore the online medium known as “Actual Play” through the perspective of both content creators, who work within the format as well as their audience who consume and interact with the content. This is a qualitative interview and observation study on the subject of Actual Play. The empirical material consists of four interviews with participants who are in one way or another involved with Actual Play content creation or distribution, an entire episode of an Actual Play series has also been analyzed to demonstrate the concept to readers unfamiliar with Actual Play and/or role-playing games. The questions this study has sought to answer regard what Actual Play is and looks like in practice and what the interactions between participants within Actual Play as well the interactions between these Actual Play creators and their audience looks like. The study’s findings show that the interaction between the different social actors within Actual Play is similar to that of improvisational theater. To maintain the trust between the participants, social contracts that employ safety tools are often used. The interaction between the Actual Play content creators and their audiences seems more personal than average, since they’re all able to inhabit and interact over the Internet. The audience also seems to enjoy that aspect of getting to know the Actual Play actors and/or creators on both a personal level and through their characters. Finally, Actual Plays main appeal appears to be based around being a way to share and engage with others around a shared interest.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna. Resultaten visar att personalen vill se patienterna såsom en homogen grupp men brottet/handlingen påverkar patientsynen. Resultaten visar även att interaktionen villkoras av personalens attityder och värderingar samt att den individuella vården försvåras ytterligare av samvården. Slutsatsen blev att personalen skildrade en diskrepans där de å ena sidan beskrev att interaktionen var likadan oberoende av vilken patientgrupp det var. Samtidigt framkom att de upplevde och gjorde skillnader mellan LRV- och LPT-patienter.

Med denna studie har jag undersökt hur ett antal individer uppfattar symboler. Jag har närmre undersökt hur symboler kan användas för att kommunicera i det vardagliga sociala livet och vad detta tillför individerna. Syftet med detta var att dels utifrån nya exempel utöka befintlig information om och förståelse för hur individer använder symboler i sitt vardagliga liv. Syftet var även att få vetskap om hur Rörstrand och individerna kommunicerar symbolernas representation utifrån gemensamt kulturellt kapital och berättande. Detta har möjliggjorts genom semistrukturerade intervjuer som metod. Sex personer intervjuades samt Rörstrands Product and Marketing Manager Eva Tiedman. Intervjuerna och materialet har utformats och analyserats med hjälp av en teoretisk ram bestående av symbolisk interaktionism, storytelling, representation, nostalgi och retro. Studien resulterade i att Rörstrands kommunikation nått intervjupersonerna och att den breddat representationen av symbolerna men utan att mottagarna tydligt noterat detta då kommunikationen härrör från gemensamt kulturellt kapital. Detta resulterar i att producent och mottagare tillsammans kommunicerar produkternas representation och funktion. Studien bekräftar även att Rörstrands vision om vad produkterna tillför individer överensstämmer med intervjupersonernas upplevelser. Intervjupersonerna använder symbolerna för att kommunicera med sin omgivning i det vardagliga livet beroende på gemensamma representationer. Symbolerna ger upphov till positiva nostalgiska känslor, används för att bygga upp en scen på vilken man kan spela upp sin självbild och identitet samt skapar och upprätthåller sociala relationer.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism, symbolisk interaktionism inom organisationer, delaktighet, kommunikation, information, motivation, motstånd/hinder samt möjligheter. I resultatet framgick att HR- cheferna i större utsträckning upplevde delaktighet i jämförelse med HR- generalisterna. Resultatet visade även att det finns en uppfattning om att organisationen ville ha delaktiga medlemmar, men medlemmarnas uppfattning var att organisationen inte tog till vara eller lyssnade på deras åsikter och förslag. Förändringsarbetet beskrevs som toppstyrd och att förändringen varit styrd från en ”högre nivå” i organisationen. Flera av informanterna ansåg dock att en så stor organisation som Försvarsmakten inte möjliggör delaktighet för alla. Genomgående uppfattade informanterna informationen som bra, den beskrevs som oförvanskad, direkt och öppen. Informationen hade ibland varit bristfällig. Samtliga informanter upplevde motivationen som viktig men i förhållande till förändringen var inte alla motiverade. Förändringsarbetet har genererat motstånd inom organisationen, eftersom förändringen frambringat osäkerhet och otrygghet. Det förändrade arbetssättet har möjliggjort ett större ansvar, trygghet, enhetlighet och effektivitet. Resultatet analyserades i förhållande till bakgrund och teori. I diskussionsdelen, slutligen, betonades tankarna som fanns under uppsatsskrivandet.