<p>Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do.</p><p>The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group.</p><p>The two questions of the essay are:</p><p>1. How pupils’ social relations appear in a classroom?</p><p>2. What strategies do the pupils use to indicate their belonging to a grouping?</p><p>My final conclusion is that the pupils’ social relations appear in groupings, in which a certain standard dominates how the pupil should behave during a lesson. The members of a group use the same strategies to show their group belonging. For example, it can be different attitudes to the teacher’s lesson that mark a grouping.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.</p><p>Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.</p>

<p>THE AIM OF THIS STUDY WAS TO INVESTIGATE YOUNG ADULTS EXPERIENCE´ OF RESIDENTIAL TREATMENT. THE STUDY WAS QUALITATIVE, BASED ON INTERVIEWS WITH FIVE RESPONDENTS WHO HAD STAYED AT A TREATMENT HOME FOR A LONG PERIOD OF TIME. THE FOCUS WAS ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCES OF MILIEU THERAPY AND THEIR VIEW ON NORMALITY. THE RESULTS WERE ANALYZED FROM EARLIER RESEARCH, THEORIES FROM SYMBOLIC-INTERACTIONISM AND ANTONOVSKYS´ THEORY ABOUT SENSE OF COHERENCE. THE RESULTS SHOWED THAT THE RESPONDENTS HAD TO EXAGGERATE THEIR DYSFUNCTIONAL BEHAVIOUR IN ORDER TO FIT AMONG THE OTHER RESIDENTS. THE GROUP OF RESIDENTS HAD A MAJOR IMPACT ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCE OF THE STAY. THEY ALSO EXPERIENCED THAT SOCIO-PSYCHOLOGICAL PROBLEMS WERE CONTAGIOUS WITHIN THE GROUP. AFTER THE TREATMENT THE RESPONDENTS FELT MORE SECURE IN THEMSELVES AND HAD A BETTER CONNECTION WITH THEIR FAMILIES. NORMALIZATION THROUGH EDUCATION SEEMS TO HAVE TAKEN PLACE SINCE ALL THE RESPONDENTS EXCEPT ONE ARE INVOLVED IN AN EDUCATION-PROGRAM NOW.</p>

<p>I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning.</p><p> </p><p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar. Eleverna efterfrågar vuxna som tror dem om gott, som tror på deras förmåga, som bryr sig om hur de mår och utvecklas, som får dem att känna sig dugliga och värdefulla. Vuxna som de kan lita på.</p><p> </p>

Enligt Goffmans dramaturgi får en social situation sin definition av att aktörer genom framträdanden presenterar sin förståelse av den. Syftet med detta magisterarbete är att utveckla en teori om hur människor tolkar sådana framträdanden, samt att pröva några av den nya teorins teser empiriskt. Det teoretiska arbetet har en hermeneutisk karaktär, där idéer från symbolisk interaktionism och anknytningsteori tolkas, omtolkas och korsbefruktas. Den empiriska delen är kvantitativ och använder ett frågeformulär. Den nya teorin förklarar människors strävan efter en gemensam definition som en minimering av risken att känna förödmjukelse inför självet. Teorin beskriver också ett sökande efter uppmärksamhet och en strävan efter att klara sig själv som två riskminimerande strategier. Vidare är de strategier som människor använder avgörande för hur de tolkar framträdanden. Dessutom finns en koppling mellan människors tolkningar och deras anknytningsstilar. Det sistnämnda undersöks empiriskt, dock utan framgång. Slutsatsen är att frågeformuläret behöver vidareutvecklas.

Uppsatsen har för avsikt att skapa förståelse i hur symboliska värden påverkar konsumtionen av naturvin. I den postmoderna konsumtionskulturen sker konsumtionen i syfte att bygga upp bilden av sig själv, snarare än att konsumera produkter av praktisk nytta. Studien omfattar ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism, konsumtionskulturen och den postmoderna marknadsföringen. Genom en existentiell fenomenologisk metod har konsumenters upplevelser med naturvinet studerats och tolkas. Tolkning utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i betydelsefulla symboler. Resultatet pekar på att symbolerna i naturvinet bidrar till ett gott liv, en gemenskap och en kamp om vinets existens. I studien framgår det att konsumtionens främsta anledning inte handlar om smakupplevelsen utan har en djupare mening än så.

Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

Jakten på en identitet En intervjustudie om studenters upplevelser in i en yrkesroll   Daniel Nilsson och Linus Bouvin   Arbete är en central del av människans liv och har betydelse för identiteten. I dagens samhälle byter vi arbete mer ofta än som var fallet förr i tiden. Det är således en, för individen, betydande process att gå in i en yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskestudenter upplever processen in i en yrkesroll, samt hur dom upplever att samspelet med andra människor påverkar dom i denna process. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Som hjälp för att analysera sjuksköterskestudenternas utsagor har begrepp från tre teorier använts. Teorierna har varit symbolisk interaktionism, det dramaturgiska perspektivet och det biografiska lärandet. Resultatet visar att andra människor haft påverkan på sjuksköterskestudenterna i form av inspirerande förebilder. Resultatet visar även hur förmågan hos individen att sätta sig in i sjuksköterskans roll är centralt för identitetsskapande.

År 2015 var det 162 877 personer som sökte asyl i Sverige varav 70 834 var barn. I gruppen barn ingår även barn utan vårdnadshavare. Under 2015 sökte 35 269 ensamkommande barn asyl i Sverige (Bris, 2017). Syftet i var att undersöka hur ensamkommande unga som kom till Sverige 2015 upplever hur den svenska asylprocessen påverkat deras mående samt vilka faktorer som haft en positiv inverkan på deras psykiska hälsa under asylprocessen. Datainsamlingen består av 5 semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter kom till Sverige som ensamkommande barn men är idag över 18 år, det vill säga myndiga, och har tillfälligt uppehållstillstånd. Kärnan i studien är respondenternas berättelser. Den insamlade empirin har analyserats och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom området och teorierna identitetsteorin, symbolisk interaktionism samt marginalisering har använts för att tolka och analysera materialet. Resultatet i studien visar på hur ensamkommande ungas psykiska hälsa drabbas negativt och allvarligt av Sveriges tillfälliga begränsningslag, bland annat i form av självskadebeteende, ångest och stress. Resultatet visar även att ungdomens sociala kontaktnät är av stor betydelse för ungdomen. Skola, aktiviteter och vänner har lyfts som faktorer som påverkan de ensamkommande unga positivt. / <p>2019-01-15</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.</p>