Bakgrund: Den palliativa vården handlar om att vårda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgått stora förändringar och meningarna om på vilket sätt denna vård ska genomföras är nu kluvna. Den moderna palliativa vården mål är att ge patienter hälsomässigt god sista tid, när syftet har gått från att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smärta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmågor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvården anser är viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide enligt Dahlen. Intervjuerna analyserades därefter enligt Graneheim & Lundmans modell. Resultat: Resultatet har presenterats i två kategorier med tillhörande egenskaper och förmågor som framkommit under intervjuerna. Egenskaper och förmågorna som lyfts fram är: ödmjukhet, kommunikation mot kollegor, flexibilitet, lyhördhet, förmågan att se den totala smärtan och kommunikation med patienten. Dessa egenskaper och förmågor är de som informanterna tyckte var viktiga för att kunna ge en god palliativ vård. De intervjuade sjuksköterskorna punkterade dock att de egenskaper och förmågor som lyftes fram som viktiga för palliativ vård även var viktig inom andra vårddiscipliner för att god vård skulle uppnås men att fokus i större utsträckning låg på de sociala bitarna av vården jämfört med andra avdelningar. / Background: Palliative care is about caring for patients at the end of life. From its inception in the mid-1900s until now, it has undergone major changes and the ideas about how this care should be carried out is now divided. The modern palliative care aims to give patients good health-wise last time, when the purpose has shifted from curing the patient to symptomatically treat to reduce the pain and discomfort of illness. Aim: To illustrate the qualities and abilities that nurses in palliative inpatient care consider most important in order to meet the patients’ needs in the final stages of life. Method: Five semi-structured interviews were conducted based on an interview guide created according to Dahlen guidelines. The interviews were then analysed according Graneheim & Lund's model. Results: The results are presented in two major categories and their associated skills and abilities that emerged during the interviews. Skills and abilities highlighted are: humility, communication with colleagues, flexibility, responsiveness, ability to see the total pain and communication with the patient. These skills and abilities are those the informants thought were important in order to provide good palliative care.The interviewed nurses pointed out that these qualities and abilities that were highlighted as important for palliative care was also important in other health care disciplines to achieved good healthcare but the focus on social caring within palliative was practiced in a bigger extent compared to other departments.

Spelberoende är ett allvarligt folkhälsoproblem som förorsakar en rad negativa konsekvenser för individer, där spelberoendet ofta är kombinerat med samsjuklighet, vilket gör problematiken mer komplex. På grund av denna problematik är det viktigt att ta reda på hur behandlare uppfattar behandlingsmetoder. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares uppfattningar av behandlingsarbetet med personer som har spelberoende i kombination med samsjuklighet. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer med behandlare. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna belyser vikten av att integrera och anpassa olika metoder, teorier, besitta ett brett förhållningssätt och att samverka med andra aktörer för att kunna bemöta och behandla denna komplexa målgrupp. En slutsats är att behandlarna tycks ha en medvetenhet av behandlingsarbetet som tvärdisciplinärt där arbetet med olika behandlingsmetoder används eklektiskt. Studien påvisar behovet av ytterligare forskning och mer förebyggande arbete. / Gambling addiction is a public health problem that causes negative consequences for individuals, where gambling addiction is often combined with co-morbidity, which makes the problem more complex. Because of this problem, it is important to examinate how therapists perceive treatment methods. This study aimed to investigate therapists' perceptions of the treatment work, with people who have gambling addiction combined with co-morbidity. Six semi-structured interviews were conducted with therapists based on a qualitative approach. The material was analyzed through thematic analysis. The results indicate that the therapists highlight the importance of integrating and adapting different methods and theories, having a broad approach and cooperation with other actors to treat this complex target group. A conclusion is that the therapists seem to be aware that the treatment work is interdisciplinary where the work with different treatment methods is used eclectically. The study demonstrates the need for further research and preventive work.

The Swedish police task is to ensure the legal certainty and security of the individual whilesimultaneously upholding democratic principles and ensuring all citisens’ rights and liberties.During the 2000s, in Gothenburg and Easter 2022, riots occurred when the public tried toexpress opinions but ended with violent outcomes. Even though events of this magnitudeoccurred 20 years apart, police methods became part of the public debate and investigation.Two theories emphasise trust towards the police as crucial for the police to fulfil their role inprotecting democratic values. In this paper, we address the police methods when approachingcrowds through semi-structured interviews with Swedish police officers. The findings showthat the methods can be understood through the theoretical framework where the Swedish policecreate trust through clear communication and establishing relationships with groups andindividuals. These methods can reduce and minimise conflicts between police and the public,which also benefits a democratic society.

Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning. / Background: It is well known that breastfeeding during the infants first period of life has positive effects for both the mother and the child but is also important from a public health perspective. Despite well-documented benefits for both mother and baby, breastfeeding rates have decreased in Sweden. Promoting breastfeeding is among the most important things a country can do from a public health perspective. Aim: To describe mother´s experiences in the early breastfeeding in the transition between obstetric care and BVC. Method: The study was conducted as a qualitative interview study in which seven mothers participated. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: In the results, three main categories emerged, emotional experiences, bodily experiences, and desired support. The mothers experienced mental fatigue and insecurity but also security in the early breastfeeding period. Factors such as recovery and pain in the body, breasts and nipples were factors experienced by the mothers. Better support directly at the birth was requested and a booked appointment to BVC before was desired. Conclusions: If the healthcare staff have good knowledge of breastfeeding and can meet the mothers and give them the support they need, the chances of a functioning breastfeeding increase.

Bakgrund Att drabbas av demenssjukdom leder till konsekvenser både för personen som får diagnosen och dennes anhöriga. Följderna blir särskilt påtagliga när personen som får en demensdiagnos är under 65 år då de har en annan livssituation än de som är äldre när de drabbas. Anhöriga har behov av stöd men det som erbjuds motsvarar inte behoven. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd anhöriga till personer med tidigt debuterande demenssjukdom önskar i samband med flytt till särskilt boende. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjustudie med innehållsanalys. Ansatsen var induktiv och analys gjordes av både manifest och latent innehåll. Resultat Studien resulterade i två huvudkategorier med sammanlagt sju subkategorier. Resultatet visade att personalen har stor betydelse för de anhörigas upplevelse av stöd. Vidare fanns behov av externt stöd, som god man och kurator. Anhöriga påtalade också brist på stöd i ansökningsprocessen och behov av en person med kunskap och helhetssyn att vända sig till genom hela sjukdomsförloppet. Slutsats Vårdpersonalens bemötande, engagemang och tillgänglighet är av stor betydelse för anhörigas upplevelse av stöd. Möjlighet att involveras i vården av den närstående är viktigt för den anhöriga, samt att få tillgång till andra stödjande insatser. / Background A dementia diagnosis leads to consequences both for the person being diagnosed and their family caregivers. The consequences are even more significant when the person who is diagnosed with dementia is under the age of 65 due to their different life situation compared to those who are older. The family caregivers have a need for support, but the existing support does not meet their needs. Aim The aim of this study is to examine what support family caregivers of persons with young onset dementia need during the transition to a nursing home. Method The study was conducted as an interview study using qualitative content analysis. The approach was inductive and both manifest and latent content was analyzed. Results The study resulted in two main categories with a total of seven subcategories. The results showed that the nursing staff is of great importance for the family caregivers´ experience of support. Furthermore, there was a need for external support, e.g. from a legal guardianor a counselor. Family caregivers also pointed out lack of support in applying for longterm care and they also expressed the need for a case manager to turn to during the course of the disease. Conclusions The staff is of great importance for the family caregivers’ experience of receiving support. To be involved in the care and to have access to other support measures is also a priority.

Bakgrund: Mångfalden i Sverige är ständigt ökande något som oupphörligt ställer krav på behov av ökad kulturell kunskap och tolerans inom alla delar av samhället och inte minst inom intensivvårdsverksamheter. Patientens kultur spelar en väsentlig roll i omvårdnadens relationer mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienten. Både genom en helhetsförståelse för individen och genom krav på god kommunikation. Motiv:Intensivvårdssjuksköterskan behöver omfattande kunskap om olika kulturer och olika etniciteter för att undvika situationer där patienten kan uppleva att intensivvårdssjuksköterskan ger intensivvårdspatienten mindre uppmärksamhet på grund av språkförbistringar och att patienterna har en avvikande kulturellbakgrund än majoritetskulturen. Det är av stort intresse att veta hur intensivvårdssjuksköterskans upplever att vårda patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund på en intensivvårdsavdelning. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med avvikande kulturer och språk. Metod: Kvalitativ studie med semi-strukturerade intervju. Metoden valdes eftersom författarna ville belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse vid omvårdnad av patient med avvikande språk samt kultur som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden Innehållsanalys tillämpades för att kunna beskriva intensivvårdssjuksköterskan upplevelse att vårda patienter från andra kultur och språk. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”Att Uppleva risk för att orsaka vårdskada”, ”Att uppleva Svårigheter och okunskap om språklig och kulturell bakgrund” och ” Strategier för att överbrygga språkliga och kulturella barriärer”. När Intensivvårdssjuksköterskor upplevde kommunikationssvårigheter var tolkhjälp betydelsefull. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplever en utmaning vid omvårdnaden av patienter från olika kulturell bakgrund och språk men försökte hitta strategier för att skapa trygghet hos patienterna. Forskning och kunskap om patientens kulturella bakgrund och språk behövs för att kunna kommunicera effektivt. / Background: Diversity in Sweden is constantly increasing, something that ceaselessly requires know how and knowledge about cultural knowledge and tolerance in all parts of society and not least in intensive care operations. The patient's culture plays an essential role in the nursing relationship between the intensive care nurse and the patient. Both through and overall understanding for the individual and through requirements for good communication. Motive: Intensive care nurses need extensive knowledge of culture and different ethnicities. Knowledge of different cultural and ethnic backgrounds is needed to avoid situations where patients may experience that intensive care nurses have less attention due to lack of language and that the patients have a different background. It is of great interest to know how intensive care nurses experience caring for patients with a different language and cultural background in an intensive care unit. Aim: To shed light on the intensive care nurse's experience of caring for patients with other cultures and languages. Method:qualitative study with semi-structured interview. The method was chosen because the authors wanted to highlight the experience of intensive care nurses when caring for patients with different languages and backgrounds who are cared for in the intensive care unit. Content analysis method was chosen to describe the intensive care nurse's experience of caring for patients from another culture and language. Results: The analysis carried out in three categories; "Perceived risk of causing medical damage", "Difficulties and ignorance of linguistic and cultural background" and "experience a need to bridge linguistic and cultural barriers". Intensive care nurses experienced communication difficulties: interpreter was significant when communication difficulties occur. The intensive care nurse looks at culture in care and their strategies in the care of patients from another culture and language, in order to create a good care relationship. Conclusion:Intensive care nurses experience a challenge when caring for patients from different backgrounds and languages but are trying to find strategies to create security in patients. Research and knowledge of the patient's cultural background and language are needed to be able to communicate effectively. / <p>Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med andra kulturer och språk</p>

Dagens förskolor möter ständigt de allra yngsta barnen i åldrarna 1-2 år och förskolans utbildning ska lägga grunden för ett livslångt lärande. I förskolans utbildning ingår undervisning som ska genomsyras av utforskande och upplevelser, därtill estetiska uttryskformen drama ingår i förskollärarens arbetssätt. Flera studier framhäver att drama är en inlärningsmetod med positiva effekter på barns lärande men det saknas både studier och metoder på allra yngsta barns nivå. Till följd där av syftar denna studie till att  öka kunskaperna om svenska förskollärarens erfarenheter av drama som pedagogiskt verktyg i arbete med de yngsta barnen. Studien tar sitt stöd i Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv som visar på den didaktiska komplexiteten inom dramapedagogiken. Det empiriska materialet granskades via kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem verksamma förskollärare har deltagit. Resultatet granskades med utgångspunkt i innehållsanalys som metod och kopplades till studiens teorier och tidigare relevanta studier. Förskollärarna har en positiv syn på drama som verktyg och använder drama som metod i undervisning med de alldra yngsta barnen. Resultatet visar på att dramaaktiviteter bidrar till att de yngsta barnen skapar upplevelser och förundran samt förskolläraren iscensätter och illustrerar dessa olika dramaaktiviteter. En slutsats av undersökningen visar även på att det finns en framtidssyn om vidare kompetensutveckling i samband med drama som pedagogiskt verktyg. / Today's preschools constantly meet the youngest children aged 1–2 years, andthe preschool's education should lay the foundation for lifelong learning. Thepreschool's education includes teaching that is imbued with exploration andexperiences, and the aesthetic form of expression, drama, is part of thepreschool teacher's working methods. Several studies emphasize that drama isa learning method with positive effects on children's learning, but there is alack of both studies and methods at the level of the youngest children. As aresult, this study aims to increase knowledge about the Swedish preschoolteacher's experiences of drama as a pedagogical tool in work with the youngestchildren. The study takes its support from Sternudd's (2000) four dramapedagogic perspectives that show the didactic complexity within dramapedagogy. The empirical material was reviewed via qualitative semi-structuredinterviews in which five working preschool teachers have participated. Theresults were reviewed using content analysis as a starting point and linked tothe study's theories and previous relevant studies. The preschool teachers havea positive view of drama as a method and use drama as a method in teachingwith the youngest preschool children. The results show that drama activitiescontribute to the youngest children creating experiences and wonder, and thepreschool teacher stages and illustrates the various drama activities. Aconclusion of the survey also shows that there is a future view of furthercompetence development in connection with drama as a pedagogical tool.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

Inom ambulanssjukvården möter, bedömer och vårdar ambulanssjuksköterskor personer i olika åldrar, allt ifrån en nyfödd bebis till en äldre människa. Det krävs att ambulanssjuksköterskor besitter en hög kompetens för att kunna ge livräddande vård åt både barn och vuxna. Eftersom akut sjuka barn inte är lika vanligt förekommande i ambulanssjukvården som akut sjuka vuxna upplever ambulanssjuksköterskor att det finns svårigheter med att få till en god rutin och erfarenhet av att vårda akut sjuka barn. Syftet med examensarbetet var därmed att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn inom ambulanssjukvården. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Åtta deltagare deltog. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och ha minst tre års erfarenhet från kliniskt arbete inom ambulanssjukvård samt att vårda barn mellan noll och sex år. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskor upplevde en inre stress och oro när larm inkom om akut sjuka barn i åldern noll till sex år. Ambulanssjuksköterskor kunde även uppleva känslor av nervositet och oro vid vårdandet av akut sjuka barn. Genom att ha möjlighet till god förberedelse redan på vägen ut till det akut sjuka barnet så skapades en känsla av kontroll. Bra kollegialt samarbete och god kommunikation till både barnet och barnets närstående ansågs också som betydelsefullt i det fortsatta vårdandet av det akut sjuka barnet. / Within the ambulance service, ambulance nurses meet, assess and care for people of different ages, everything from a newborn baby to an elderly person. It is required that ambulance nurses possess a high level of competence to be able to provide life-saving care to both children and adults. Because acutely ill children are not as common in ambulance healthcare as acutely ill adults, ambulance nurses experience that there are difficulties in getting a good routine and experience in caring for acutely ill children. The aim of the essay was thus to describe ambulance nurses' experiences of caring for acutely ill children within ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted. Eight participants participated. Inclusion criteria were that the participants had to be nurse specialist in ambulance care and have at least three years of experience from clinical work in ambulance healthcare as well as caring for children between zero and six years of age. The results showed that ambulance nurses experienced an inner stress and worry when alarms are received about acutely ill children aged zero to six years. Ambulance nurses could also experience feelings of nervousness and worry when caring for acutely ill children. By having the opportunity for good preparation already on the way out to the acutely ill child, a feeling of control was created. Good collegial cooperation and good communication with both the child and the child's relatives were also considered important in the continued care of the acutely ill child.

Bakgrund: Det finns idag mycket forskning som visar på fördelarna för hälsa och välbefinnande med regelbunden fysisk aktivitet. Teoretiska modeller har använts framgångsrikt som stöd för att hjälpa personer komma igång med fysisk aktivitet, men ingen tydlig konsensus finns idag kring vad som hjälper personer att vidmakthålla fysisk aktivitet. Denna studie är en del av forskningsprojektet CoDeAc, Co-design of accessibility, som bl.a. jobbar med att skapa en eHälsotjänst för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad personer som blivit rekommenderade fysisk aktivitet av en fysioterapeut, upplever påverkar vidmakthållande. Metod: I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Studiens population var vuxna personer, som genom kontakt med fysioterapeut inom sjukvården blivit rekommenderade fysisk aktivitet. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Elva deltagare i åldern 52-80 år intervjuades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var “Fysiska och psykiska upplevelser”, “Mentala förmågor” och “Omgivningsfaktorer”.  Slutsats: Detta är en mindre intervjustudie med elva deltagare, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Resultatet visade på olika faktorer som påverkar vidmakthållandet av fysiska aktivitet. Resultatet tyder på att det kan underlätta för vidmakthållande om personen känner av de fysiska och psykiska förbättringar som fysisk aktivitet i sig ger. För att nå dit kan stöd och uppföljningar av en fysioterapeut underlätta. Något som också var viktigt var de sociala faktorerna, som att vara fysiskt aktiv i grupp eller tillsammans med någon. / Background: Today there is a lot of research showing the benefits for health and well-being with regular physical activity. Theoretical models have been used successfully as support to help people get started with physical activity, but there is no clear consensus today regarding what helps people maintain physical activity. This study is part of the research project CoDeAc, Co-design of accessibility, which, among other things, works to create an eHealth service for physical activity. Purpose:  The aim of this study was to investigate what people who have been recommended physical activity by a physiotherapist, experiences affect maintenance. Method: In this qualitative study, semi-structured interviews were used for datacollection. The study's population were adults who, through contact with a physiotherapist in healthcare, were recommended physical activity. The material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven participants aged 52-80 were interviewed. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were "Physical and psychological experiences", "Mental abilities" and "Environmental factors". Conclusion: This is a small interview study with eleven participants, so the results should be interpreted with caution. The results showed different factors that influence the maintenance of physical activity. The results indicate that it can facilitate maintenance if the person feel the physical and psychological improvements that comes along with physical activity. To get there, support and follow-up by a physiotherapist can help. Something that was also important were the social factors, such as being physically active in a group or together with someone.