No description available.

Tesis para optar al grado de Magíster en Tributación / Sierra Canibilo, Gladys Rosario, [Parte I], Bautista Cutipa, Ana Patricia, [Parte II] / En la presente tesis, se han analizado los posibles efectos de interpretación y de aplicación de la normativa tributaria, específicamente la modificación al Art. N° 2, Art.N° 3 y al Art. N° 12 del DL 825 de 1974, LIVS, producto de la reforma N° 20.780 del año 2014 y la simplificación de la reforma N°20.899 del año 2016. Dicha reforma amplió el hecho gravado a la venta de los inmuebles a todos las empresas sin restricciones a las empresas constructoras y creó una nueva exención para las viviendas adquiridas en todo o parte por un subsidio habitacional otorgado por el Ministerio de Vivienda y Urbanismo, lo cual nos obliga a aplicar las normas de proporcionalidad establecidas en los Art. 23 N°3 del LIVS y del Art. 43 del DS N° 55 de 1977, del ministerio de Hacienda, Reglamento del DL 825, 1974 de la LIVS, circular 21 del 2018 y proyecto de modernización tributaria. La inexistencia de normas relativas a la proporcionalidad del IVA en materia de construcción genera una limitación para su cálculo, debido a que ha transcurrido un plazo considerable entre la generación el crédito fiscal (Construcción y adquisición del edificio) y del débito fiscal (venta de los departamentos). Considerando este efecto el legislador ha emitido el DS N° 682 del año 2017 publicada en el DO el 8 de febrero del año 2018 que viene a modificar al DS N°55 de 1977 del Reglamento de la LIVS, dicha modificación tiene como objetivo principal actualizar dicho reglamento conforme al texto de la Ley sobre Impuesto a las Ventas y Servicios actualmente vigente, considerando los numerosos cambios legales ocurridos desde su dictación, especialmente en relación a las Leyes N° 18.630, N° 20.780 y N° 20.899. Donde incorpora al Art. 43 N°5 del Reglamento “La Dirección, a su juicio exclusivo, podrá también establecer otros métodos para determinar el monto del crédito fiscal proporcional. Lo anterior se aplicará en forma especial, pero no limitada, respecto de proyectos de lato desarrollo u otras operaciones en que transcurra un tiempo considerable entre la generación del crédito fiscal y el devengo del débito fiscal.” Con fecha 19 de mayo del 2017, el servicio de Impuestos Internos emitió el oficio N° 1075, donde se solicitaba un pronunciamiento sobre asuntos relativos a la aplicación del crédito especial de empresas constructoras (CEEC), contenido en el Art. 21°, del DL N° 910, de 1975, y sobre la proporcionalidad del crédito fiscal del DL N° 825, de 1974. Actualmente el S.I.I. ha emitido la Circular N°21 de fecha 12 de abril del año 2018, la cual Instruye sobre las modificaciones incorporadas por el DS N° 682 de 2017, del Ministerio de Hacienda, al DS N° 55 de 1977, del mismo ministerio, reglamento del Decreto Ley N° 825, de 1974, Ley sobre Impuesto a las Ventas y Servicios.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning (IVA) förekommer det ofta mekaniskt ventilerade samt sederade patienter. Detta kan vara en stressfull upplevelse både fysiskt och psykiskt för patienter. Intensivvården har funnits i ca 70 år och utvecklas varje dag. Specialistsjuksköterskor inom intensivvården har en viktig roll i att bedöma smärta och sederingsdjup för att minska obehag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att ha varit invasivt mekaniskt ventilerade och/eller lätt sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie utfördes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades 21 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman utvanns vilket var: psykiska upplevelser med subteman “psykiskt obehag” och “sömn & utmattning”, fysiska upplevelser med subteman “fysiskt obehag” och “basala behov”, kognition med subteman “tid & verklighetsuppfattning”, “minnen” och “insikt” och sist omgivning med subteman “kommunikation” och “trygghet”. Slutsats: Att bli mekaniskt ventilerad och/eller lätt sederad på en intensivvårdsavdelning är en påfrestande upplevelse. Mest påfrestande är de psykiska och fysiska upplevelserna. Implikationer: Fortsatt forskning kring ämnet är nödvändigt då det kan ge insikt till vårdpersonal och därifrån kunna lindra patienters obehag.

Bakgrund: Våren 2020 kom covid-19 viruset och blev snabbt en världsomfattande pandemi. Sjukvården i landet ställdes inför stora utmaningar, sjukhusen fick ställa om och ställa in planerad vård. Behovet av intensivvårdsplatser ökade och personal fick förflyttas till verksamheter de aldrig tidigare arbetat inom. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att bli utlånad till annan avdelning under covid -19 pandemin. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av kvalitativa intervjuer som gjorts med operationssjuksköterskor som varit utlånade till annan avdelning under covid-19 pandemin. Resultat: Informanterna upplevde en brist på information när de fick reda på att de skulle bli förflyttade till annan avdelning vilket resulterade i en känsla av frustration och ilska. Att vårda svårt sjuka patienter och känna en osäkerhet och brist på kunskap är upplevda känslor som informanterna beskrev i studien. Informanterna har upplevt allt från ilska och frustration till att känna att de bidragit med erfarenheter, lärt sig nya saker och upplevt personlig utveckling. Slutsats: En specialistutbildad operationssjuksköterska kan inte ersätta en annan specialistsjuksköterska då kompetensområdena är olika. Däremot kan de vara behjälpliga i vården av svårt sjuka patienter. / Background: In the spring of 2020, the covid-19 virus came and quickly became a worldwide pandemic. Healthcare in the country was faced with major challenges, the hospitals had to adjust and cancel planned care. The need for intensive care units increased and staff had to be transferred to activities they had never worked in before.  Aim: To investigate surgical nurses' experiences of being loaned to another ward during the covid -19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach to qualitative interviews conducted with surgical nurses who have been seconded to another ward during the covid-19 pandemic. Results: The informants experienced a lack of information when they found out that they would be transferred to another department, which resulted in a feeling of frustration and anger. Caring for seriously ill patients and feeling insecure and lack of knowledge are perceived emotions that the informants described in the study. The informants have experienced everything from anger and frustration to feeling that they have contributed with experiences, learned new things and experienced personal development. Conclusion:A specialist-trained surgical nurse cannot replace another specialist nurse as the areas of competence are different. However, they can be helpful in the care of seriously ill patients.

Background. Patients, who are receiving life-threatening treatment at the intensive care unit (ICU), often suffer from failure in their vital organs. Supporting treatement of their organs is a important part of the work in the ICU.  An overlooked complication in these patients is cognitive failure due to critical illness, also known as ICU-delirium. Research studies show that patients with ICU-delirium have increased care time and increased mortality. Aims The aim of this study was to describe the intensive care nurse's perception of and how ICU-delirium is assessed. The aim was also to compare how often assessment of ICU-delirium occurs with the frequency of assessment of sedation depth. Results 45 intensive care nurses responded that ICU delirium requires active measures from healthcare professionals. 43 considered that ICU delirium is a common response to the environment in an intensive care unit. Some (n= 40) indicated that their department has a routine regarding sedation, but 21 states that the protocol does not specify how often ICU delirium is to be assessed. The most common method for assessing ICU delirium was to see if the patient can follow instructions (n= 19) and if the patient has an outgoing behavior (n = 10). 42 indicated that ICU delirium is an under-diagnosed problem and 40 that it is a challenge to assess the patient. The study showed a significant difference (p = .0001) between how often intensive care nurses assess sedation depth and how often ICU delirium is assessed. Conclusions. The conclusion is that sedation assessment is performed more often than assessment of ICU-delirium. More education in the subject and more in-depth research is recommended. / Bakgrund. Patienter som vårdas inom intensivvården har ofta drabbats av kritisk sjukdom med svikt i vitala organ som följd. Understödjande behandling av dessa organ är en viktig del i arbetet inom intensivvården. En förbisedd komplikation hos patienten är sviktande kognitiva funktioner på grund av kritisk sjukdom, även benämnt intensivvårdsdelirium (IVA-delirium). Patienter med IVA-delirium har tidigare forskning visat ge längre vårdtider och ökad mortalitet. Syfte  Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om och hur IVA-delirium bedöms. Syftet var också att jämföra hur ofta bedömning av IVAdelirium sker med hur ofta bedömning av sederingsdjup sker. Metod En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Enkäter (n=112) delades ut till intensivvårdssjuksköterskor där 45 besvarades.  Huvudresultat 45 intensivvårdssjuksköterskor svarade att IVA-delirium kräver aktiva åtgärder från vårdpersonalen. 43 ansåg att IVA-delirium är en vanlig respons på miljön vid en intensivvårdsavdelning. En del (n=40) angav att deras avdelning har en rutin angående sedering men 21 uppger att protokollet inte anger hur ofta IVA-delirium ska bedömas. Den vanligaste metoden för att bedöma IVA-delirium var att se om patienten kan följa instruktioner (n=19) och om patienten har ett utåtagerande beteende (n=10). 42 angav att IVA-delirium är ett underdiagnosticerat problem och 40 angav att det är en utmaning att bedöma hos patienten. Studien visade en signifikant skillnad (p=.0001) mellan hur ofta intensivvårdssjuksköterskor bedömer sederingsdjup och hur ofta IVA-delirium bedöms.  Slutsatser Slutsatsen är att bedömning av sedering utförs oftare än bedömning av IVA-delirium. Mer utbildning inom ämnet och mer djupgående forskning rekommenderas.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:24:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Luciano Garcia Miguel.pdf: 586937 bytes, checksum: 8c64b8214028b3311f9ebe98aae0ab94 (MD5) Previous issue date: 2016-03-09 / This paper presents a critical analysis of the taxation model structured in Brazil to tax the transactions with goods and services, compared to the model used by most countries which adopt VAT for this purpose. The main flaws of the model adopted and the consequences of this decision are pointed out, especially with regard to the complexity of the system and economic inefficiency. For determination of the ICMS tax base are abandoned traditional concepts elaborated by the doctrine, to seek, in the business activities whose aim is the production and marketing of goods and services, the necessary elements for the definition / Esse trabalho faz uma análise crítica do modelo de tributação estruturado no Brasil para tributar as operações com mercadorias e prestação de serviços, comparando com o modelo usado pela maioria dos países que adotam o IVA para essa finalidade. São apontados os principais defeitos do modelo adotado e as consequências dessa decisão, especialmente no que diz respeito à complexidade do sistema e à ineficiência econômica. Para determinação da base de incidência do ICMS são abandonados os conceitos tradicionais elaborados pela doutrina, para buscar, no conjunto de atividades empresariais que têm por finalidade a produção e comercialização de bens e serviços, os elementos necessários para essa definição

Submitted by Gisely Teixeira (gisely.teixeira@uniceub.br) on 2018-07-20T14:23:22Z No. of bitstreams: 1 61550011.pdf: 520036 bytes, checksum: 50ea16ab33de0309e6ef84fbfd02dc14 (MD5) / Rejected by Fernanda Weschenfelder (fernanda.weschenfelder@uniceub.br), reason: mestrado on 2018-07-23T15:04:28Z (GMT) / Submitted by Gisely Teixeira (gisely.teixeira@uniceub.br) on 2019-01-14T16:17:25Z No. of bitstreams: 1 61550011.pdf: 520036 bytes, checksum: 50ea16ab33de0309e6ef84fbfd02dc14 (MD5) / Approved for entry into archive by Fernanda Weschenfelder (fernanda.weschenfelder@uniceub.br) on 2019-01-14T16:32:54Z (GMT) No. of bitstreams: 1 61550011.pdf: 520036 bytes, checksum: 50ea16ab33de0309e6ef84fbfd02dc14 (MD5) / Made available in DSpace on 2019-01-14T16:32:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 61550011.pdf: 520036 bytes, checksum: 50ea16ab33de0309e6ef84fbfd02dc14 (MD5) Previous issue date: 2017 / O trabalho se presta a analisar obstáculos jurídicos atuais à integração tributária mais adequada do Brasil no MERCOSUL para, ao fim, propor caminhos às respectivas superações. Nesse desiderato, três questões principais são tratadas: o debate doutrinário e jurisprudencial acerca da hierarquia entre normas infraconstitucionais brasileiras e os tratados internacionais em matéria tributária, cujo deslinde ainda aguarda o fim do julgamento, pelo Supremo Tribunal Federal, do Recurso Extraordinário tombado sob o número 460.320, o que conferirá maior segurança jurídica aos planejamentos de negócios dentro do MERCOSUL; a tripartição constitucional da competência para tributação sobre consumo no Brasil, diferente em alguns aspectos do modelo de IVA (Imposto sobre Valor Agregado) adotado pelos demais membros do Bloco; e, por fim, a possibilidade de simplificação da forma de recolhimento dos tributos incidentes sobre bens e serviços provindos de nações do MERCOSUL, por via da implementação de um "SIMPLES MERCOSUL".

Introdução: Mucopolissacaridose IVA é uma doença lisossômica, autossômica recessiva, causada pela deficiência da enzima N-acetilgalactosamina-6-sulfatase. É uma doença rara e a incidência varia de 1:76.000 a 1:640.000 recém-nascidos vivos. Até o momento 319 diferentes mutações causadoras da doença já foram identificadas, o que demonstra a ampla variabilidade genética. Objetivo: Caracterizar o genótipo de pacientes com MPS IVA, analisar 6 polimorfismos intragênicos e identificar os haplótipos presentes em nossos pacientes, através do estudo molecular do gene GALNS. Métodos: O estudo foi realizado em 45 pacientes provenientes das regiões Nordeste, Sudeste, e Sul do Brasil, com diagnóstico bioquímico confirmado para MPS IVA. A análise molecular foi realizada através de PCR seguida de sequenciamento, pelo método de Sanger, a fim de identificar as mutações causadoras da doença. Para o estudo de haplótipos foram analisados 6 polimorfismos intragênicos através de PCR em Tempo Real, pelo método Taqman, em pacientes e controles. Resultados: A análise do gene GALNS, nos 45 pacientes, permitiu a identificação de 18 diferentes mutações, e a caracterização de 6 haplótipos distintos. Das 18 mutações encontradas, 5 apresentaram uma alta frequência (p.Ser341Arg, p.Arg386Cys, p.Gly301Cys, p.Arg94Leu e p.Gly116Ser), além disso, foram encontradas 4 novas mutações em outros três pacientes (p.Gly115Arg, p.Asn45Gly, p.Thr394Ala e c.759-2A>G). Dentre as mutações encontradas com maior frequência, a mutação p.Ser341Arg foi identificada em um maior número de pacientes, sendo a maioria proveniente da região Nordeste. Além disso, todos os pacientes com esta mutação apresentaram um único haplótipo. Conclusão: Os resultados obtidos permitiram a identificação de 18 mutações dentre elas 4 novas mutações. A alta frequência da mutação p.Ser341Arg no Nordeste do Brasil, principalmente no estado da Paraíba nos leva a inferir um possível efeito fundador da doença. Esta mutação foi observada somente na população brasileira e todos os pacientes com mutação em homozigose apresentaramum único haplótipo. Estas análises são importantes para identificar portadores nas famílias, para diagnóstico pré-natal, e também como forma de identificar uma origem comum em mutações frequentes em determinadas populações. / Background: Mucopolysaccharidosis IVA is an autosomal recessive lysosomal disease, caused by deficiency of N-acetilgalactosamina-6-sulfatase. It is a rare disease and the incidence ranges from 1: 76,000 to 1:640,000 live births. To date 319 mutations have been identified in this gene, demonstrating the wide variability of disease causing mutations. Objective: Analyze and characterize the genotype of patients with MPS IVA, through molecular analysis of GALNS. Methods: Molecular analysis of 45 patients with confirmed biochemical diagnosis for MPS IVA was performed. Mutation analysis was performed by PCR followed by Sanger sequencing. Haplotype analysis was performed using 6 intragenic polymorphisms by Real-Time PCR. Results: In this study we found 18 different mutations among 45 Brazilian patients and identified 5 common mutations (p.Ser341Arg, p.Arg386Cys, p.Gly301Cys, p.Arg94Leu e p.Gly116Ser). Four novel mutations were also identified through molecular analysis, including: p.Gly115Arg, p.Asn45Gly, p.Thr394Ala e c.759-2A>G. Patients are distributed in Northeast, Southeast and South regions of Brazil. Six different haplotypes were identified among patients. The p.Ser341Arg mutation showed the highest frequency, and most patients are located in the Northeast, additionally, all patients with this mutation show the same haplotype.Conclusion: These analyzes are important to identify carriers in families, for prenatal diagnosis, and in order to identify the mutation origin when certain recurrent mutation is associated with the same haplotype. In this study, we observed a high frequency of p.Ser341Arg mutation in Northeast, mainly in the state of Paraíba. This mutation was detected with higher frequency among patients, and showed only a haplotype. This mutation is unique for the Brazilian population and thus, we could suggest that a possible founder effect for this mutation could exist.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta informanter från två allmänna intensivvårdsavdelningar belägna i södra Sverige intervjuades. I resultatet framkom att intensivvårdssjuksköterskorna kände oro då de vårdade barn sällan, men att det kunde upplevas stimulerande eftersom de då inte vårdade slentrianmässigt. Det kunde även upplevas krävande att både vårda barnet och föräldrarna. Kollegors stöd var en förutsättning att kunna utföra en god vård. Sköterskorna såg barnets föräldrar som en tillgång i vårdandet eftersom de kunde hjälpa dem förstå barnet och bäst kunde ge barnet trygghet. Sköterskorna uttryckte att de blev känslomässigt mer berörda av att vårda ett barn och för att kunna bearbeta och hantera jobbiga situationer de upplevt var det viktigt att få prata av sig med kollegorna. Denna studie lyfter fram intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser och denna kunskap skulle kunna innebära att viktiga förbättringsområden synliggörs. En medvetenhet om vilka behov som behöver tillfredställas kan förhoppningsvis leda till en säkrare vård och att en god relation mellan sköterskan, barnet och föräldern kan skapas som ger förutsättningar för ökat välbefinnande och minskat lidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll. När information ges innebär det att vederbörande får inblick om sin vård och sitt tillstånd, detta medför ökade kunskaper och en ökad befogenhet över sin situation. Drömmar och illusioner upplevdes av patienterna, det var svårt att skilja på vad som var dröm eller verklighet. Patienter upplevde rädsla då de inte visste vad som kommer att hända med dem samt vad som förväntas av dem som vårdtagare. Bristen på kommunikation gör att patienterna inte får den information som de är berättigade till och utsätts därför för onödigt lidande genom rädsla och oro. Sjuksköterskan har en uppgift att se till att patienten får den information de har rätt till. Dagböcker och fotografier hjälpte patienterna att lämna vårdtiden på IVA bakom sig. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>