The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report “Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet”. The report measures and ranks the quality of Swedishhealthcare. The purpose of this thesis is to describe if, and in that case how, doctors in theexercise of their profession are affected by governance through ”Öppna jämförelser”. Thestudy was carried out as a qualitative case study where six doctors from two different clinicswere interviewed.The results from this study show that ”Öppna jämförelser” does not affect doctors in theexercise of their profession to a large extent. It does however contribute to increasedprofessional knowledge. Audit and ranking is also seen as a ”carrot” to perform better. As atool to measure and rank the quality of healthcare, ”Öppna jämförelser” needs to be developand improved. The doctors argue that the measured indicators are blunt and that they do nothave any influence in what is being measured. ”Öppna jämförelser” is however perceived as agood initiative but would get more meaning for the doctors in the exercise of their professionif more and also other indicators would be included. / Hälso- och sjukvårdsorganisationer har traditionellt sett styrts, kontrollerats och granskats avprofessioner inom organisationen (Fölster et al., 2003). Under de senaste decennierna har detdock skett en institutionell förändring av den svenska sjukvården där styrningen gått från starkprofessionell styrning till mer av en marknadsliknande styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Ioch med förändringen ställs det idag allt högre krav på att sjukvården skall öppnas upp förinsyn och göras granskningsbar (Levay & Waks, 2006). Styrning av sjukvården är dock inteoproblematiskt då professionellt arbete kännetecknas av tyst kunskap och hög grad avautonomi (jmf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001).Ett uttryck för den nya formen av styrning är den årliga publikationen av rapporten”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. I rapportenrangordnas olika indikatorer på hälso- och sjukvårdens kvalitet på landstingsnivå. Syftet meddenna uppsats är att med hjälp av en fallstudie beskriva om, och i så fall hur, läkare i derasyrkesutövning påverkas av styrning i form av ”Öppna jämförelser”. Studien är en kvalitativfallstudie där sex läkare på två olika kliniker intervjuades.Resultaten av studien visar att ”Öppna jämförelser” inte påverkar läkare i derasyrkesutövning till särskilt hög grad men att rapporten bidrar till att kunskapen inomprofessionen ökar. Granskning och jämförelser ses även som en morot för att prestera bättre.Som verktyg för att mäta och rangordna sjukvårdens kvalitet behöver ”Öppna jämförelser”enligt våra respondenter utvecklas och förbättras. Läkarna menar att måtten är ”trubbiga” ochatt de själva inte har något inflytande över vad som mäts. Rapporten upplevs dock som ett brainitiativ men skulle få mer betydelse för läkarna i deras yrkesutövning om fler och även andraindikatorer skulle ingå.

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försämrats under de senaste åren, och det pågår en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försämrade resultat, samt vad vi lärare kan göra åt det. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärarutbildare inom matematik, samt fyra lärare med inriktning mot ämnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vända trenden. Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet är lärares låga ämneskunskaper. Även den starka läromedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger på mekaniskt räknande, vilket ofta leder till att eleverna inte lär sig att tänka matematiskt, och förståelsen för ämnet uteblir. För att komma till rätta med problemet behöver alla lärares ämneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket. Det undersökningen tydligt pekat på är hur nära sammankopplat lärares ämneskunskaper är med lärarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt läraryrkets status. Faktorerna påverkar varandra, och ökar vi kraven inom samtliga områden kan det ha mycket positiva följder, både för lärarprofessionen, utbildningskvaliteten, och framförallt elevernas kunskapsnivå.

Syftet med denna uppsats är att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers föreställningar om SFI-undervisningen med särskilt fokus på lärarens roll och undervisningsmetoder utifrån de erfarenheter de bär med sig från skolan i hemlandet. Studien utgår från frågeställningarna: Vilken inställning har informanterna till lärarens förhållningssätt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehåll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande på SFI? För att utreda dessa frågor har jag använt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel. Utmärkande för studien är att grammatik anses som det viktigaste momentet i spåkundervisningen enligt informanterna, vilka från skolan i Tjetjenien är vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritära pedagoger och där goda studieresultat är viktiga. Här i Sverige möts de av "snälla" lärare som beaktar faktorer som kan påverka deras inlärning. Informanterna känner sig tudelade i sin inställning till de olika skolsystemen. Alla informanterna vill prestera bra, men samtidigt som de upplever att studieresultaten är bättre i hemlandet, uppskattar samtliga de svenska lärarnas ödmjukhet inför deras situation som invandrare i Sverige.

The aim of this study is to compare attitudes to change among innovation and economics students and teachers at one of the universities in Sweden.Data about students’ and teachers’ attitudes to change was gathered using a survey.Keeping in mind that knowledge can lower ones resistance this study is based on a hypothesis that individuals from the innovations program have a lower resistance to change. The study is also based on earlier research in regards to comparisons between students and teachers.The results of the study show that teachers have less resistance to change than students. Individuals in the innovation program are however less resistant to change than individuals in the economics program.One can discuss whether or not results of the study show that the hypothesis is correct.The difference between individuals in the economics- and the innovation program are statistically significant and has moderate effects in reality. The differences between teachers and students are statistically significant but only have a small effect.It is however a starting-point for future studies that will possibly explore the subject more profoundly. / Målet med den studien är att jämföra attityder mot förändring hos studenter och lärare på Innovationsprogrammet och Ekonomprogrammet på en högskola i Sverige.Data om attityder mot förändring hos lärare och studenter på båda program samlades in med hjälp av en enkätstudie.Med tanken om att kunskap kan minska ens motstånd utgår studien från en hypotes om att individer inom innovationsprogrammet har lägre motstånd till förändring. Studien utgår även från tidigare studier när det gäller jämförelser mellan studenter och lärare.Resultat av studien visar att lärarna är mer benägna till förändring än studenterna. Däremot visar individerna på Innovationsprogrammet mindre motstånd till förändring än individerna på Ekonomprogrammet.Man kan diskutera om resultaten har visat att hypoteserna är rätt eller inte. Skillnaden mellan individer på Innovationsprogrammet och Ekonomprogrammet är statistiskt signifikant och har en moderat effekt i verkligheten. Skillnaden mellan studenterna och lärarna är statistiskt signifikant men har endast en liten effekt.Resultaten kan däremot vara en utgångspunkt för vidare, mer djupgående forskning.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggstvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggstvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggstvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan. Vi vill även konstatera att samtliga enäggstvillingar delade upplevelsen av trygghet och gemenskap i relationen till sin tvilling. / This study emphasizes the social environment to identical twins identity. How does the identity of two genetically identical individuals who grow up in the same environment develop? The study is based on qualitative interviews with ten identical twins, who also want to give a glimpse of how identical twins experience their relationship with their twin and how they experience they are perceived by the social environment. We have been using various identity theories that emphasize interpersonal and group processes in our theoretical framework, also Cooley's theory of the looking glass self and the social comparison theory presented by Festinger. The result showed how identical twins identity was perceived in relation to its twin, where the social environment had a significant role for identical twins identity but also how comparisons directly affected their self-esteem. We would also note that all identical twins shared the experience of safety and fellowship in relation to its twin.

Denna uppsats behandlar verbliknelser som används i nutida informell svenska. Syftet är att belysa semantik och syntax i svenska liknelser som följer mönstret VERBA som EN N, t.ex. jobba som en tok. Studien är en korpusundersökning vars material består av bloggtexter. För att kategorisera figurativa uttryck har jag undersökt hur sanningsenliga exemplen är, hur lika leden som jämförs är, hur långt avståndet mellan leden är och om exemplen kan omformuleras till bisatser. Det visar sig också att andra språk (åtminstone engelska och finska) kan användas som hjälpmedel för att separera figurativa uttryck från övriga fall. Resultatet visar att verbet vara är det vanligaste verbet i mönstret VERBA som EN N. Resultatet visar också att de vanligaste verbliknelserna är lexikaliserade och etablerade i svenskan och att de mer kreativa liknelserna är sällsyntare och kan ha påverkats av språkkontakt med engelska.

Sammanfattning Syftet med arbetet var att utifrån pedagogers perspektiv undersöka hur elevunderlag påverkar i vilken grad språkutvecklande arbete sker på två, utifrån sett, helt skilda skolor. Men också för att identifiera eventuella skillnader och kritiska aspekter i dessa elevers skolsituation samt under deras fritid och hur detta sedan påverkar de undervisande pedagogerna. Detta utifrån dessa tre frågeställningar: Hur beskriver de tillfrågade pedagogerna sitt språkutvecklande arbete och hur skiljer det sig åt mellan de undersökta skolorna? Hur ser pedagogerna på stödet eleverna har möjlighet att få i och utanför skolorna och hur påverkar det pedagogerna i sin undervisning? Vad är pedagogernas bild av språkbadet i respektive område vad gäller hur språkanvändning sker i sociala miljöer och i interaktion med andra utanför skolan och påverkar det i så fall pedagogerna i sin undervisning? I teorin har arbetet utgått i sociokulturellt perspektiv vilket handlar om att lärande hos alla människor sker hela tiden och i alla sociala sammanhang. Här har ämnen som lärandets möjligheter, språkets betydelse, kommunikationens del i lärande, att läsa med barn och pedagogernas betydelse behandlats. Detta genom att använda empirisk undersökning som metod, vilket innebär insamling, bearbetning och analys av data som i detta fall var intervjuer.I resultatet framkom tydliga och stora skillnader mellan de båda skolorna. Trots att den mångkulturella skolan arbetar och undervisar efter all möjlig tillgänglig och aktuell forskning så är deras resultat generellt låga. Detta medan den homogent svenska skolan, som fortfarande arbetar relativt konservativt, har mycket höga resultat. Det framkom också att det var mycket stora skillnader i hur elevernas fritidssituation såg ut. På homogent svenska skolan var det mer regel än undantag med flertalet sociala och utvecklande aktiviteter på fritiden medan den mångkulturella skolans elever genomgående saknade sådana sociala aktiviteter. Slutsatsen i arbetet blir att skolans språk och inlärningsproblematik även påverkas av yttre faktorer där forskningen inte är lika utbredd som den inom skolans väggar. Skillnader som påverkar utgångspunkten i pedagogernas undervisning.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.

Det kommer krävas en stor förändring för att uppnå målen för Parisavtalet. Ett av dessa mål för år 2050 är att det genomsnittliga utsläppen per person ska vara så långt under 1 ton CO2e som möjligt. År 2019 stod medelsvenskens utsläpp enbart från transport för ungefär 1,7 ton CO2e. Klimatkalkylatorer kan användas för att beräkna en individ eller företags koldioxidavtryck. Några klimatkalkylatorer, exempelvis Svalna och Habits, har adderat sociala jämförelser i form av grupper. Vissa argumenterar för att sociala jämförelser i klimatkalkylatorer är lovande för att främja miljövänligt beteende, men det måste undersökas ytterligare. Syftet med denna studie är att undersöka hur man, för avtrycket från transport, kan addera sociala jämförelser till klimatkalkylatorer. Rent praktiskt undersökte vi fyra underfrågor: hållbarhetsintresserade personers inställning till att få veta sitt koldioxidavtryck från transport, deras inställning till att jämföra det avtrycket med andra, vad inställningen grundar sig på och vad som påverkar den. I denna kvalitativa studie deltog 9 hållbarhetsintresserade personer i semistrukturerade intervjuer. Under intervjuerna beräknades deltagarnas koldioxidavtryck från transport med en klimatkalkylator och sedan visades 3 skisser med förslag på hur jämförelserna av koldioxidavtryck skulle kunna se ut. Därefter bearbetades datan från intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet från studien visade bland annat på att hela koldioxidavtrycket var mer intressant att ta reda på än enbart från kategorin transport. Intresset hos deltagarna grundade sig i att öka medvetenheten om sitt avtryck. Det fanns ett intresse hos deltagarna att jämföra sig med andra. Även detta grundade sig i att öka medvetenheten om sitt avtryck men också inspirera andra till att minska det. Det som påverkade inställningen var exempelvis detaljnivån på koldioxidavtrycket som jämförs, med vem man jämför sig med och hur man ligger till jämfört med snittet, vilket förhöll sig individuellt hos deltagarna. / It will require a great change to achieve the goals of the Paris Agreement. One of these goals is that by 2050 the average emissions of CO2e per person should be well below 1 ton. In 2019, the average Swede´s emissions from transport alone accounted for approximately 1,7 tons of CO2e. Carbon footprint calculators can be used to calculate an individual’s or company’s carbon footprint. Some calculators, for example Svalna1 and Habits2, have added social comparisons in the form of groups. Some argue that social comparisons in carbon footprint calculators are promising in promoting pro-environmental behaviour but it needs to be further investigated. The purpose of this study is to investigate how, for the carbon footprint of transport, one can add social comparisons to climate calculators. In practical terms, we examined four sub-questions: the attitude of people interested in sustainability towards finding out their carbon footprint from transport, their attitude towards comparing that footprint with others, what influences the attitude and what it’s based on. In this qualitative study, 9 people interested in sustainability participated in semi-structured interviews. During the interviews the participants' carbon footprints from transport were calculated, then 3 sketches with suggestions on what social comparisons of carbon footprint could look like were shown. The data gathered from the interviews were then processed using a content analysis. The results from the study showed, among other things, that the entire carbon footprint was more interesting to find out than just from the transport category. The participants’ interests were based on increasing their own awareness of their emissions. The participants showed interest in comparing their emissions with others. This too was based on increasing their own awareness of their emissions but also a desire to inspire others to reduce theirs. What affected the attitude was, for instance, the level of detail in the carbon footprint compared, with whom you compare with and how much they emitted compared to the average. The opinions regarding this were individual among the participants.

The aim of this thesis is to describe Political Science students’ experiences of studies and work life. Students’ reflections on their study situation as well as their envisaged and later experienced work life have been analysed through cross-sectional as well as longitudinal data. Central research questions are how students at the beginning and the end of their studies perceive their study program, how the communication patterns between teacher and students are negotiated, and what discourses of knowledge and competence operate in the program and in work life as well as how students of Political Science experience the transition from higher education to working life at two Euro-pean universities, and how Political science students and students in two professional programmes experience the transition from higher education to work life. The empiri-cal studies are presented in four articles. Ethnography, phenomenography and dis-course analysis have been applied. The results show that students embark on the pro-gram with dreams of being in the halls of power in Brussels or becoming famous by appearing in the media. They are, however, also driven by a Bildung incentive. Towards the end of their studies, more down-to-earth visions of the future as investigators have replaced their previous dreams. Another result is the ongoing negotiations about their role and the purpose of e.g. seminars, which convey double messages about what to say and when to contribute. They also report a rational and generic relationship between their studies and the work tasks, indicating that they have acquired a set of general skills that are helpful for them in their work. When moving from studies into work life, they report having a feeling of being squeezed between the politicians and the general public. Surprisingly, few of them regard themselves as having power in the decision-making arena. Keywords: Higher education, Work life, Trajectories of learning, National comparisons, / Syftet med avhandlingen är att beskriva studenter inom statsvetenskap och deras resa genom akademin ut i arbetslivet. Genom att undersöka studenternas reflektioner och tankar kring sin studiesituation och hur de ser på sitt kommande arbete genom att an-vända en undersökningsdesign som består av en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Med utgångspunkt i syftet har ett antal forskningsfrågor formulerats; Hur upp-fattas utbildningen av studenter i början och slutet av sina studier? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i studieprogrammen? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i arbetslivet? Hur upplever studenter i statsveten-skap vid två europeiska universitet övergången mellan akademi och arbetsliv? Hur upp-lever studenter i statsvetenskap och studenter från två professionsutbildningar över-gången mellan akademi och arbetsliv? De empiriska studierna rapporteras i fyra upp-satser. Etnografi, fenomenografi och diskursanalys är de metoder som använts vid ana-lyserna av empiriska data. Många studenter väljer att läsa statsvetenskap på grund av ett allmän- bildningsin-tresse, de uttrycker också drömmen om att få arbeta i maktens korridorer eller bli kän-da som experter i media. I slutet av sin utbildning infinner sig snarare en bild av en framtida roll som utredare. Eftersom studier i statsvetenskap har en rationell karaktär med fokus på generiska färdigheter är detta inte särskilt förvånande. En grupp studen-ter som följdes under sina första fem veckor i en seminarieserie fick dubbla signaler rörande sin roll vid seminarier. Relationen mellan utbildning och arbete beskrivs som i första hand rationell och generisk, dvs de har förvärvat allmänna färdigheter som är dem till stor hjälp i arbetet. När de som nya på arbetsmarknaden talar om sin identitet, framgår att de beskriver sig som klämda från två håll i sin roll som förmedlare mellan allmänheten och makthavarna. Förvånansvärt få anser att de har någon reell makt när det gäller beslutsfattande. Nyckelord: Högre utbildning, arbetsliv, lärande, identitet, nationella jämförelser, inter-nationella jämförelser, nybörjare, erfarna studenter, professionella noviser.