Enligt Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhetsintegrering från år 2015 finns målsättningar om att öka antalet kvinnor i organisationen samt på högre befattningar (Försvarsmakten, 2015). Ett sätt att nå målen är bland annat att rekrytera fler kvinnor till Officersprogrammet men även arbeta för att de kvinnor som söker sig till officersyrket stannar kvar (Österberg, Jonsson, Brandow, Klockare & Eriksson, 2017). För att ta reda på hur kvinnliga kadetter upplever sin studiesituation och sin situation i Försvarsmakten genomfördes därför en kvalitativ undersökning där sex kvinnliga kadetter intervjuades. Resultatet analyserades enligt tematisk analys där tre faktorer framträdde; ambition, kultur och synlighet. Ambition avser förväntningarna på och under utbildningen, personligt driv, upplevda krav och familjebildning. Kultur inbegriper traditioner, bemötande och jargong, det maskulina idealet samt anpassningsstrategier. Den sista faktorn, synlighet, rör hur kvinnor synliggörs utifrån en minoritetssituation där bland annat identiteten av att vara kvinna förstärks genom Försvarsmaktens rekryterings- och marknadsföringskampanjer som ofta framhåller kvinnor. Kvinnor synliggörs för att de är kvinnor medan deras prestationer osynliggörs. Förslag på förbättringar utifrån studiens resultat är bland annat att Försvarsmakten bör se över det fokus kvinnor har i sin externa och interna kommunikation samt marknadsföring, involvera anställda på lägre hierarkinivåer i organisationen i arbetet med värdegrunden, se till att värdegrunden praktiskt tillämpas under utbildningen på Officersprogrammet samt införa ett mentorskap för kvinnliga kadetter. / Drawing on the content from the Swedish Armed Forces plan from 2015 for implementing gender mainstreaming, there are aspirations to increase the number of women in the organisation and in higher ranks (Försvarsmakten, 2015). One solution is to recruit more women to the Officers’ programme, but also ensuring that women who have already enrolled as officers will remain in their occupation (Österberg, Jonsson, Brandow, Klockare & Eriksson, 2017). In order to elucidate how female cadets experience their situation during their training and their situation within the Swedish Armed Forces a qualitative study was performed where six female cadets were interviewed. A thematic analysis was used to analyze the results and three factors emerged; ambition, culture and visibility. Ambition relates to expectations before and during the education, personal grit, perceived demands and family planning. Culture embodies traditions, personal treatment and jargon, idealizing of masculinity, as well as strategies for adaption. The last factor, visibility, derives from the way women are made visible from belonging to a minority where the identity of being a woman is further enhanced through the recruitment and marketing campaigns of the Swedish Armed Forces, who often focus on women. Women are made visible because of their sex, not for their achievements. Suggestions for improvement according to this study is that the Swedish Armed Forces should reconsider their focus on women in their internal and external communication. Further suggestions include involving employees at lower levels of the organisation in the work related to implementing the value system, where practical accomplishment of the value system is an integrated part of the education at the Officers’ programme and to introduce mentors for the female cadets.

This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method. Our theoretical framework consists of Gösta Esping-Andersen’s welfare state theory, Yvonne Hirdman’s gender theory and the theory of Europeanization. During the Swedish presidency Sweden choose to focus on putting gender mainstreaming into all policy areas. We found the Swedish presidency being quite effective, concerning gender equality. A lot of discussions about gender equality took place and a few decisions were made. We found some indicators showing that Swedish gender policy and women’s situation has been affected by the EU-membership and Europeanization. But we also found that the EU is not the whole cause of changes in policies affecting women.

Sverige rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder och år 2015 uttalade den socialdemokratiska regeringen, med Margot Wallström i spetsen, sina utrikespolitiska ambitioner med avsikt att föra den feministiska kampen framåt. Regeringen menade nämligen att den svenska jämställdhetsmodellen, med dess verktyg för jämställdhetsintegrering, borde vara tongivande också på den internationella arenan. Studien har därmed ämnat att undersöka det feministiska utrikespolitiska fältet, där syftet varit att studera hur utrikesförvaltningen och regeringskansliet positionerar Sverige i en internationell kontext. Hur beskrivs svensk jämställdhetspolitik och vad innebär den feministiska utrikespolitiken i praktiken? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt i kombination med intersektionella- och postkloniala teoretiska ramverk, har materialet brutits ned och kritiskt granskats, för att framhäva vilka sanningsregimer och attityder som ligger latent inskrivna i regeringens språkbruk. Detta för att få förståelse för vilka motsättningar och målkonflikter som påverkar implementeringen av de 'universella jämställdhet' som proklameras. Vilka individer avser regeringen hjälpa?

Research has shown that gender equality gaps are prominent and experienced when it comes to strength training and gym use. The health benefits of strength training are many, and it is of importance to public health science that any gender inequalities are exterminated so that both men and women can benefit from these. The gym is a common area for practising strength training, but the research done about gender equality from a gym perspective does however seem to be limited, particularly regarding from a gym enterprises point of view. The purpose of this study was hence to explore how different gym enterprises in a medium-sized Swedish city integrated gender equality in their business operation. This was carried out through a total of four individual interviews with a voluntary representative from each different gym. The results displayed five main themes with different aspects, wich all somehow connected to integration of gender equality at the gym. The most characteristic of these themes turned out to be ambiguity, wich could be observed in several of the five main themes and noticed through all four interviews. The conclusions came to be that the gyms did not see gender equality as one of their specific fields of work, and also that gender equality was not something established or recognized by them. They did however work for inclusion and affinity wich could be seen as some kind of contribution to gender equality. It was shown that the gyms did not seem to consciously integrate gender equality in their business operation.

The Swedish Armed Forces is Sweden’s second to largest government agency, employing more than 20 000 people. Today, only a fifth of the personnel is female. This, even though women have had full access to the organisation since 1989, and the basic military training has been gender neutral since 2010. The Swedish Armed Forces is aiming to achieve equality by recruiting more women, but they have not been successful in their pursuit.   With a theoretical background in Moss Kanter’s and Hirdman’s feminist theories, as well as critical discourse analysis, control documents were analysed using Fairclough’s three-dimensional model. We chose three campaign images intending specifically to recruit young women to the Swedish Armed Forces. By pursuing focus group interviews with young women eligible for basic military training, focusing on the campaign images, we found that physical and biological differences between men and women are very potent in the young women’s perception of the Swedish Armed Forces and their campaigns. Focus group interviews were analysed using content analysis.   Based on the completed analyses, we could derive that the Swedish Armed Forces is constructing two different types of equality: quantitative and qualitative. The definition of the two differs extensively. Quantitative equality is more detailed, giving it a central and more prioritised position in the agency. The vague concept of qualitative equality is also considered in the focus group discussions, where the young women favor clarity and directness.

Bakgrund och problem: Genom flera studier har det framkommit att ovälkomna handlingar är en utbredd problematik inom den svenska Försvarsmakten. Kvinnorna har fortfarande inte en självklar plats på alla befattningar trots att Försvarsmaktens könsbundna yrkesmonopol slutade år 1989. Det formella nätverket Nätverk Officer/Anställd Kvinna (NOAK) infördes av Försvarsmakten för att hantera frågor kring ovälkomna handlingar, för att fungera som stöd och forum där kvinnor kan diskutera problem samt utbyta erfarenheter. Metod och syfte: Denna studie skall beskriva och undersöka hur ett formellt nätverk kan vara gynnsamt eller missgynnsamt som verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering inom en myndighet. Även medarbetarnas upplevelser av nätverket som verktyg kommer att studeras. Vidare ämnar studien till att identifiera eventuella bakomliggande faktorer till medarbetarnas upplevelser av verktyget formellt nätverk genom de sociala normer som påverkar varje individ. Detta för att beskriva och undersöka om formella nätverk är ett verktyg som fungerar vid jämställdhetsintegrering och hur detta då bör vidareutveckling och förbättras. Studiens resultat och slutsatser har baserats på semistrukturerade djupintervjuer med anställda på ett regemente, litteraturöversikt av tidigare forskning och interna dokument från Försvarsmakten. Resultat och slutsats: Under intervjuerna framkom att nätverk likt NOAK kan vara bra om det utformas på ett sätt som har ett förståeligt syfte för medarbetarna inom organisationen. I dagsläget saknas förståelse och kunskap om nätverket och dess syfte. Respondenterna uppgav nätverk som något positivt trots att de inte förstod varför de skulle delta på NOAK-mötena (Nätverk Officer/Anställd Kvinna). Bakomliggande faktorerna är främst okunskap kring jämställdhet, syfte och oviljan att delta i ett ”gnällforum”. / Background and problems: Through several studies it has emerged that unwelcome actions are a widespread problem within the Swedish Armed Forces. The women still do not have a clear place on all positions even though the Swedish Defense Monopoly's was closed in 1989. The formal network Network Officer/Employee Woman (NOAK) was introduced by the Swedish Armed Forces to handle issues concerning unwelcome actions, to serve as support and forums where women can discuss problems and exchange experiences. Method and purpose: This study aims to investigate how formal network can be beneficial or disadvantageous as a tool in the work of gender mainstreaming within an authority. The employees' experiences of the network as a tool will also be studied. Furthermore, the goal is to identify any underlying factors for the employees' experiences of the tool formal network through the social norms that affect everyone. This for research on formal networks is a tool that works in gender mainstreaming and how this should be further developed and improved. The study's results and conclusions have been based on semi-structured deep interviews with employees, literature review of previous research and internal documents from the Armed Forces. Results and conclusion: During the interviews it emerged that networks like NOAK can be good if it is designed in a way that has an understandable purpose for employees within the organization. In the current situation, there is no understanding and knowledge of the network and its purpose. The respondents stated that networks were something positive, even though they did not understand why they would participate in the NOAK meetings(Network Officer/Employee Woman). The underlying factors are primarily lack of knowledge of gender equality, purpose and unwillingness to participate in a "whining forum".

Bakgrund: Under flera årtionden har företag arbetat med kvalitetsledning i syfte till att förbättra och utveckla sina verksamheter. Metoder och verktyg har fungerat som stöd för att möta företagets värderingar och möta de interna och externa kundernas behov med minskad mängd resurser. Nyligen utförda projekt har kunnat bekräfta att jämställdhetsintegrering fungerar som en effektiv metod vid förbättrings- och utvecklingsarbete. Metoden påstås ha positiv inverkan på företags prestanda genom bland annat förbättrad arbetsmiljö, förhöjd kreativ och innovativ förmåga hos medarbetare samt ökad förmåga att attrahera välutbildad personal. Förutom detta anses jämställdhetsintegrering även bidra till social hållbarhet och uppfylla FN:s globala mål snabbare, vilket i sin tur leder till hållbar utveckling. Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning samverkar, samt hur jämställdhetsintegrering kan bidra till förbättring av byggprojekt. Metod: Studien har genomförts enligt fördjupad fallstudie på Skanska Fastigheter Göteborg. För att förstå fallföretagets problem och nuvarande situation utfördes kvalitativ metod med kvantitativ inslag. Studiens kvalitativ data syftade till att skapa grundlig förståelse av ämnesområdet och fallföretagets, medan inslag av kvalitativ data motsvarade statistik från fallföretaget och byggbranschen. Som analysmetod av studiens primära datainsamling utfördes en Tematisk analys och Voice Of The Customer Table (VOCT). Resultat: I studiens teoretiska referensram identifierades flera likheter mellan kvalitetsledning och jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsintegrering ansågs betraktas som en metod för ständiga förbättringar. Efter undersökning av Skanskas nuvarande arbetssätt framgick det att det inte finns någon koppling mellan företagets kvalitetsarbete och jämställdhetsarbete. Det medför att jämställdhetsintegrering i projektet Götakvarteren kan innebära större förändring då nya tankegångar och arbetssätt måste upprättas. Däremot indikerade analysen av medarbetarnas behov att jämställda byggprojekt är fördelaktigt för företagets hållbara utveckling. Efter analysen kunde även åtgärder och rekommendationer tas fram på hur projektet Götakvarteren kan bli mer framgångsrikt och jämställt. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning, där jämställdhetsintegrering kan argumenteras för att vara en kvalitetsmetod. Just som Skanskas nuvarande kvalitetsarbete bör jämställdhetsarbetet vara integrerat i den dagliga verksamheten och accepteras som en metod för ständiga förbättringar. Utifrån Skanskas nuvarande situation togs åtgärder fram på hur jämställdhetsintegrering kan bidra till kvalitetsarbete och skapa framgångsrika och jämställda byggprojekt. / Background: Over decades, companies have been integrating quality management to constantly improve and develop their businesses. Techniques and tools have been used as support to meet the company’s values, and to increase external and internal customer satisfaction with a reduce amount of resources. Recent projects have demonstrated that gender mainstreaming works as an effective approach for business improvement and development. The method is claimed to have a positive impact on the company’s business performance, for instance by improved working environment, increased creative and innovative capacity of employees and an increased ability to attract well-trained staff. In addition, it is considered that gender mainstreaming contributes to social sustainability and the achievement of the UN’s global goals faster, which in turn leads to sustainable development. Purpose: The purpose of this study has been to investigate how gender mainstreaming and quality management interact, and how gender mainstreaming can contribute to the improvement of construction projects. Methodology: The study has been carried out as an in-depth case study at Skanska Commercial Development Nordic in Gothenburg. In order to understand the business case, its problem and current situation, a qualitative methodology with quantitative data was made. The qualitative data was used to obtain a deeper understanding of the case, and the quantitative data consisted of statistics from the company and the construction industry. As method of analysis, a Thematic analysis and Voice Of The Customer Table (VOCT) was done to understand the needs of the employees at Skanska. Result: In the study’s theoretical framework, several similarities between gender mainstreaming and quality management were identified, in which gender mainstreaming could be seen as a technique within quality management. From the study of Skanska’s way of working, it emerged that there is no link between their work with quality and gender equality. That entails gender mainstreaming in the project Götakvarteren will involve major changes as new ideas and methods must be established. On the other hand, the analysis indicated that the employees need of an equal construction project would be beneficial for the company’s sustainable development. Based on the needs of the employees, recommendations have been given for how Götakvarteren could become profitable by becoming Skanska’s most equal project. Conclusion: There is a distinct link between gender mainstreaming and quality management, in which gender mainstreaming can be argued to be a technique within quality management. Just as Skanska’s current quality management system, the work with gender equality should be integrated in the daily activities and accepted as a method for continuous improvement. After identifying the company’s challenges, opportunities and needs, actions have been developed for how gender mainstreaming can contribute to successful and equal construction projects.

Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete. / Background and problem: For a long time, it has been considered that the military service is one of the manliest things that can be done, because that is when "boys become men", and there has been a notion that women do not belong in the military sphere. This is because women were physically weaker and in need of protection from men, which has led to a barrier for women from positioning themselves in the military. The Swedish armed forces are one of Sweden's last male occupational monopolies and was first set aside 1989 and many demands have been made for women to be able to establish themselves in the authority. Historically, the armed forces were perceived to have a "grubby" jargon, women felt they were badly treated by command and sexism was something that seemed to be deeply rooted. Sweden is one of the countries in the world with the highest proportion of women in working life. Despite this, Sweden has one of the most gender-based segregation of the labor market in the world. The Swedish armed forces are currently working on gender equality in the form of action plans for gender mainstreaming and targets for achieving a more balanced gender balance. But only 17 percent of their employees are women, which makes the armed forces one of Sweden's most gender segregated workplaces. Purpose and method: The purpose of this study was to raise awareness and increase understanding of how socially constructed gender norms are perceived affecting women's opportunities to work, develop their careers and remain in male-dominated organizations, in this case the Swedish armed forces. Nine semi-structured in-depth interviews were conducted at Trängregementet where the respondents consisted of both women and men who are officers. In addition to the interviews, several different documents have been examined as the primary basis for the discourse analysis that was carried out in the study. The reviewed documentation and the interviews also appeared as a supplement to each other. The discourse analytical methods used were parts of discourse psychology and Bacchias WPR approach. The interviews and the reviewed documents also form the triangulation of the study in order to obtain a broader perspective and thus the possibility of a deeper, more accurate and complete picture of the armed forces gender equality work. Results and conclusions: Based on the discourse analysis that was done, it was to be found that the armed forces see the individual as the problem rather than that the organization needs to be addressed. The individual should also form or create the solution. Women have formally good opportunities to make careers in the armed forces. Career development, however, is perceived as too fast so that relevant knowledge and experiences are not obtained to the extent that is felt needed. In addition, women have challenges with their identity development where they are torn between not being too "feminine" but also not to "masculine". Therefore, they feel absence of achieving the expectations that are put on them or they choose to adopt a more "masculine" forms to adapt to the norm. Stereotypes and jargon thus affect women from a negative aspect of their work.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.