Syftet med studien är att analysera hur Sveriges största lantbrukskooperativ kommunicerar sin verksamhet visuellt samt undersöka konsumenters uppfattning om jordbruket och jordbrukares uppfattning om hur jordbruket visualiseras. Frågorna som besvaras är: Hur framställer Sveriges största lantbrukskooperativ det svenska jordbruket i sin marknadsföring? Vilken bild har en grupp individer av det svenska jordbruket? Hur ser ett urval jordbrukare på den visuella kommunikationen som finns att tillgå om jordbruket? För att kunna besvara frågeställningarna har tre olika huvudmetoder använts i undersökningen. Den första metoden bestod av en semiotisk bildanalys där en reklamfilm från Lantmännen analyserades på en denotativ och konnotativ nivå. Den andra metoden utgjordes av en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut på facebook och som riktade sig till konsumenter. Den tredje metoden bestod av en digital intervju och riktade sig till lantbrukare, intervjun publicerades dels i en grupp på facebook med personer som är verksamma inom sektorn och dels utanför facebookgruppen där då ett snöbollsurval av jordbrukare deltog i intervjun. Utöver de tre huvudmetoderna har även en visuell research utförts genom en analys av hemsidor som tillhör varumärken som på ett eller annat sätt involverar eller berör någon form av jordbruk. Resultaten visar på att sveriges ledande lantbrukskooperativ lägger stor vikt på att kommunicera sin verksamhet som modernt, innovativt och högteknologisk men att lantbrukarna som skildrades i reklamfilmen kan uppfattas som anonyma och något distanserade från betraktaren. Vidare framkom det via enkätundersökningen att samtliga som deltog har en i överlag hade en positiv inställning till jordbruket även om majoriteten också bedömde att de hade relativt begränsad kunskap om sektorn. Majoriteten av respondenterna skulle vilja lära sig mer om jordbruket och få större insikt i dess metoder. Svaren från intervjuer med lantbrukare visade på att samtliga respondenter anser att det finns tydliga brister med hur jordbruket framställs och porträtteras i media samt att det i överlag saknas väsentlig kunskap och respekt för yrket bland de som till exempel rapporterar om det.

Regenerativt jordbruk är utformat för att vända på de negativa klimateffekterna som dagens kommersiella jordbruk skapar, genom att återbilda den organiska massan i jorden och öka inlagringen av koldioxid i åkermarken. Forskning pekar på att denna typ av metoder banar vägen för utvecklingen av hållbara odlingssystem. Studien undersökte därför hur produktdesign kan främja omställningen till regenerativt jordbruk. Detta utfördes tillsammans med intressenter i en framtidsworkshop där syftet var att skapa scenario om hur det skulle se ut i Malmöstad efter att en sådan omställning redan skett. De scenario som valdes byggde på hur intressenterna efter omställningen skulle handla och laga mat. Utifrån dessa scenario skapades en funktionsanalys som låg till grund för det fortsatta designarbetet. Viktigt var att produkten skulle passa in i dagens samhälle men samtidigt möta framtidens mål och främja regenerativt jordbruk. Resultatet av studien blev den Perenna matkassen, utformad för att stödja jordbruk i urban miljö som endast odlar perenna grönsaker. På så sätt skulle den Perenna matkassen uppmuntra till en hållbar livsmedelsproduktion och uppmärksamma behovet av en omställning till ett regenerativt jordbruk. / Regenerative agriculture is designed to show the negative climate effects that today’s commercial agriculture creates, by recreating the organic mass in the soil and increasing the storage of carbon dioxide in the farmland.These types of methods paving the way for the development of sustainable cultivation systems. Therefore the study had its main focus on how Product design can promote the conversion to regenerative agriculture.This was carried out together with stakeholders in a workshop where the purpose was to create scenarios about what it would look like in Malmöstad after such a transition had taken place. The scenario chosen included how the stakeholders would shop and cook after the transition. The result of the study was the Perennial food box, designed to support agriculture in an urban environment that only grows perennial vegetables. In this way, the Perennial food box would encourage sustainable food production and pay attention to the need for a change to regenerative agriculture.

Den här uppsatsen handlar om spridningen av jordbrukskunskap i Sverige under slutet av 1700-talet. Genom en analys av källmaterial från i första hand Kungliga Vetenskapsakademien, men även andra samhällsinstitutioner involverade i att försöka förbättra det svenska jordbruket, undersöker jag vilken roll spridandet av jordbrukskunskap spelade i den sociala och politiska utvecklingen i Sverige. Med hjälp av Thomas Gieryns idéer om ”boundary work” och med ett fokus på frågan om kunskapens spridning, kan jag visa att socialt och politiskt kontroversiella frågor var närvarande i försöken att förbättra det svenska jordbruket. Genom själva spridningen av kunskap deltog jordbruksförbättrarna i upprättandet och reproducerandet av idéer om ståndsutjämning och medborgarskap. Dessa slutsatser gör det också möjligt att ifrågasätta en etablerad berättelse om naturvetenskapens och vetenskapsakademiens plats i det svenska samhället under den här perioden. I stället för att diskutera deras ställning så som en fråga om ”status” som går upp eller ned, visar jag att vad som sker är ett publikskifte. Vetenskapsakademien involverar sig i det stora projektet för jordbruksförbättring i samband med att man får en mycket större publik. I stället för att konstatera att akademien plötsligt blir irrelevant analyserar jag vad det innebär att man börjar tilltala en allmogepublik som man betraktar som en avgörande pusselbit i byggandet av ett starkare Sverige.

Agroekologi är ett jordbrukskoncept baserat på kunskap från ursprungsbefolkning och bönder som syftar till att uppnå hållbara, motståndskraftiga och stabila jordbrukssystem utan externa insatser. Konceptet syftar även till att stärka landsbygdssamhällen och skapa produktiva jordbrukssystem för att säkra livsmedelstillgången världen över. Agroekologi utmanar konventionell odling och exportorienterad livsmedelsproduktion där ekonomisk lönsamhet ofta prioriteras på bekostnad av sociala och ekologiska aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka hinder och förutsättningar för en agroekologisk expansion i sydamerikanska länder då dessa länder besitter värdefulla ekosystem som i dagsläget hotas av konventionellt jordbruk. För att uppfylla målen med studien utfördes expertintervjuer samt litterära studier av expertgranskade artiklar. Resultatet av studien visar bland annat att samhälleliga aktörer såsom stat, forskningsinstitutioner, sociala rörelser, bönder och konsumenter har viktiga roller när det gäller agroekologisk expansion, samt att en tydlig kommunikation mellan dessa aktörer är nödvändig. En generell slutsats är att en hållbar omställning inom jordbruket är komplex och svår att genomföra, delvis på grund av de starka nyliberala diskurser som existerar inom stat och näringsliv och försvårar ett främjande av sociala och ekologiska frågor. / Agroecology is an agricultural concept based on indigenous and peasant knowledge, which strives to achieve sustainable, resilient and reliable agricultural systems without external inputs. The concept also aims to strengthen rural communities and create productive agricultural systems in order to achieve food sovereignty across the world. Agroecology challenges conventional farming and export-oriented food production which often prioritizes profitability with little regard to ecological and social aspects. The purpose of this study is to investigate the obstacles and possibilities for an agroecological expansion in South American countries, since these countries possess valuable ecosystems that are currently threatened by conventional agriculture. In order to fulfill the goals of this study, literary studies of peer-reviewed articles as well as expert interviews were conducted. The results show that societal actors such as governments, research institutions, social movements, farmers and consumers have important roles in the expansion of agroecology, and that a clear articulation between these actors is necessary. A general conclusion of the study is that a sustainable transition within the agricultural sector is complex and would be difficult to achieve, partly because of the strong neoliberalist discourses that exist within governments and businesses and prevent the promotion of social and ecological issues.

Alla organismer är beroende av fosfor (P) och kväve (N) för att kunna tillväxa och överleva, därför tillsätts dessa näringsämnen i höga doser till jordbruksmark i form av gödsel. Detta gör att jordbruket tillsammans med en ökad nederbörd kan öka avrinning av näringsämnen (framför allt P och N) från jordbruksmark till vattendrag. Strukturkalkning kan användas för att förbättra markstrukturen så att P stannar kvar i marken och därmed minskar Pbelastningen och övergödning i avrinningsområden. Syftet var att undersöka om strukturkalkningen som genomfördes på Dalboslätten under 2020 och 2021 har haft någon effekt på övergödningen i närliggande vattendrag. Hypotesen var att strukturkalkning har minskat övergödningen i form av minskad mängd total-P i de fyra avrinningsområdena.Tillgång till vattenkemiska data i avrinningsområden har skett via Dalslands miljö- och energiförbund där total-P undersöktes med en-vägs ANOVA samt Kruskall-Wallis för de fyra vattendragen Dalbergsån, Krokån, Lillån och Hakerudsälven under 2019–2021. Eftersom nederbörd kan påverka total-P i vattendragen undersöktes även förhållandet mellan total-P och nederbörd genom linjär regression för respektive vattendrag. Dalbergsån och Krokån hade mindre total-P 2021 jämfört med tidigare år, medan Hakerudsälven och Lillån inte hade någon minskning i total-P. Nederbörden hade inte påverkat mängden total-P i något utav vattendragen under 2019–2021. Detta kan i sin tur betyda att strukturkalkningen har haft effekt i två av vattendragen samt en mer lättarbetad jord, men för att få ett mer tillförlitligt resultat hade studien behövt göras under flera år. När befolkningen ökar sätter det ytterligare press på effektiviseringen av jordbruket där mindre mängd gödsel ska ge större mängd grödor. Genom att välja ut grödor som kräver en mindre mängd tillsatta näringsämnen samt att befolkningen ändrar sin kosthållning till fler vegetariska alternativ kan tillsatt P i jordbruket minska och därmed övergödning i avrinningsområden. Tillsammans med strukturkalkning kan våtmarker och fosfordammar anläggas för att få ett mer långvarigt skydd mot övergödningen på Dalboslätten. / All organisms depend on phosphorus (P) and nitrogen (N) to grow and survive; therefore these nutrients are added in high doses to agricultural land in the form of fertilizers. Agriculture together with increased precipitation can increase the runoff of nutrients (mainly P and N) from agricultural land to watercourses. As part of this, structural liming can be used to improve soil structure so that P remains in the soil, thereby reducing P loading and eutrophication in catchment areas. The aim of this study was to investigate whether the structural liming carried out on Dalboslätten during 2020 and 2021 has had any effect on eutrophication in the nearbywatercourses. The hypothesis was that structural liming has reduced eutrophication in the form of a reduced amount of total P in the four catchment areas. Access to water chemistry data in catchment areas has taken place via Dalsland’s environmental office. Total P was investigated with one-way ANOVA and Kruskall-Wallis for the four watercourses Dalbergsån, Krokån, Lillån and Hakerudsälven during 2019-2021. Since precipitation can affect total P in the watercourses, the relationship between total P and precipitation was also investigated through linear regression for each watercourse. Dalbergsån and Krokån had less total P in 2021 compared to previous years, while Hakerudsälven and Lillån had no reduction in total P. Precipitation did not affect the amount of total P in any of the watercourses during 2019-2021. This, in turn, may mean that the structural liming has had an effect in two of the watercourses as well as a more easily worked soil, but to get a more reliable result the study would have to be conducted over several years. As the population increases, it puts further pressure on the efficiency of agriculture, where less fertilizer should produce more crops. By selecting crops that require a smaller amount of added nutrients and by the population changing their diet to more vegetarian options, added P in agriculture can be reduced and thus eutrophication in catchment areas. Along with structural liming, wetlands and phosphorus ponds can beconstructed to obtain longer-term protection against the eutrophication on Dalboslätten.

Arbetet syftar till att analysera retentionseffekterna av anlagda våtmarker i anslutning till jordbruk i Sverige. För att uppnå detta har följande tre frågeställningar besvarats; Vad är retentions-effekten av anlagda våtmarker i anslutning till jordbruket? Vilka är de styrande faktorerna för de effektiva våtmarkerna med avseende på näringsretention? Hur många fler våtmarker behöver anläggas för att sjöar och vattendrag ska uppnå god status med avseende på jordbrukets näringsutsläpp? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en litteraturstudie, datainsamling, beräkningar och en modellanalys. Insamlingen av data gjordes för 44 våtmarker angående näringsretention samt ett antal parametrar som ansågs betydelsefulla för retentionen. Effektiviteten av de anlagda våtmarkerna beräknades utifrån en genomsnittlig retentionskvot, genomsnittlig procentuell retention samt utifrån 10 %, 15 %, 85 % och 90 % percentilerna framtagna genom en normalfördelning av de procentuella retentionerna. Detta resulterade i en retentionseffekt från 7,1 % till 33 % för kväve och från 31 % till 57 % för fosfor. De styrande faktorerna för retention är främst näringsbelastning och uppehållstid. Dessa styrs i sin tur av flera andra faktorer som utformning, hydrauliska förhållanden och tillrinningsområdets utformning. Beräkningen av hur många fler våtmarker som behöver anläggas gjorde baserat på målet att minska fosforutsläppet till sjöar och vattendrag med 670 ton/år. Detta gjordes utifrån de retentionseffekter som beräknades i frågeställning 1 samt utifrån två scenarion där jordbruket hade 100 % respektive 45,8 % av ansvaret, vilket resulterade i ökningar av antalet våtmarker mellan 1 813 och 37 757 stycken. Slutsatsen som kan dras av detta är att retentionen skiljer sig betydligt från våtmark till våtmark och vidare fastställning av vad som gör en våtmark effektiv bör göras. / The thesis aims to analyze the retention effects of constructed wetlands connected to agricultural land in Sweden. To achieve this, the following questions have been answered; What is the retention effects of constructed wetlands in connection to agriculture? What are the governing factors for the efficient wetlands regarding nutrition retention? How many more wetlands are needed for lakes and watercourses to achieve a good status regarding agricultural nutrient emissions? The questions have been answered through a literature study, collection of data, calculations, and an analysis of models. Collection of data from 44 wetlands was done regarding nutrient retention and several parameters that were considered significant. The efficiency of the wetlands was calculated based on an average retention ratio, an average percentage retention and based on the 10 %, 15 %, 85 % and 90 % percentiles from a normal distribution of the percentage retentions. This resulted in efficiencies from 7.1 % to 33 % for nitrogen and 31 % to 57 % for phosphorous. The governing factors for retention are mainly the nutrition load and the residence time of the water. These are in turn governed by several other factors such as geometrical factors of the wetland, hydraulic conditions, and properties of the catchment area. The calculation of how many more wetlands that need to be constructed was based on the goal of reducing phosphorous emissions to lakes and watercourses by 670 tones/year. This was done based on the efficiencies calculated to answer question 1 as well as two scenarios where agriculture land had 100 % respectively 45.8 % of the responsibility, which resulted in increases of the number of wetlands from 1,813 to 37,757. In conclusion, retention differs significantly from wetland to wetland and further determination of what makes a wetland efficient should be done.

Den här uppsatsen i historisk geografi består av en jämförelse av Julitas och Tyresös storjord-bruk, två gods i östra Mellansverige. Syftet är att undersöka hur lokala och globala geografiska förutsättningar påverkade organisation, produktionsinriktning och lönsamhet hos storjordbruk under 1910- och 1920-talet, detta för att skapa en djupare förståelse för geografins betydelse i jordbrukets anpassning till industrisamhället. Källmaterialet består av gårdsräkenskaper, hä-radsekonomiska kartor och brevkorrespondens mellan Tyresös ägare och inspektor. Uppsatsen använder en kombination av klassisk jordränteteori och Chayanovs begrepp bondeekonomi. Vidare utgår uppsatsen från att miljön är ett resultat av ömsesidig samverkan mellan natur och människa. Uppsatsen använder sig av Hägerstrand konceptualisering av landskapet som ett fil-ter, där konceptet förklarar Julitas och Tyresös skilda förutsättningar att utforma jordbruks-landskapet för en effektiv produktion. Geografin, både den lokala på godset och den globala med avstånd till marknader, visar sig ha stor betydelse för organisation, produktionsinriktning och lönsamhet. Julita visar sig vara mer lönsamt än Tyresö, trots att båda godsens lönsamhet sjunker under 1920-talet. Brevkorrespondensen visar att Tyresös ägare Lagergrens stånds-mässiga livsstil står i konflikt med en rationell jordbruksdrift.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé. I analysens resultat konstateras att samtliga av de tre teoretiska idealtyperna kan spåras inom de båda politikområdena, men förekomsten varierar i grad och utsträckning. Avslutningsvis diskuteras om, och i så fall hur, vi kan tolka EU:s syn på utveckling utifrån analysens resultat. / In this essay I seek a deeper understanding of the EU's vision of development. Based on the EU aid and agricultural policies, I want to examine how it is possible that the EU, which is the major trading partner for many developing countries and also stresses free trade and economic integration as the key to global development, on the other hand allows different types of financial subsidies in order to protect the EU agricultural market from international competition. How can these contradictions be incorporated in the EU's approach to global development? With the help of an ideal type analysis, where neo-liberalism, mercantilism and postcolonialism are used as a theoretical framework, the underlying ideas of the EU's development and agricultural policies are going to be characterized. By characterizing which theoretical ideal that is the basis for the political objectives of the EU policies, these can then be associated with a certain type of idea. The result of the analysis shows that all three theoretical ideal types can be detected in the two policies, but the incidence varies in degree and extent. In my concluding discussion, we will see if, and how, we can interpret the EU's vision of development based on the result of the analysis.

Följande uppsats redogör för ett produktutvecklingsprojekt som har resulterat i ett förslag till ett handredskap för framställning av majsmjöl, tänkt att användas av kvinnorna i Malawi. Dock har det huvudsakliga fokuset i projektet varit metoder för produktutveckling för utvecklingsländer. Problemområdet som projektet har fokuserat på; framställning av majsmjöl, valdes efter en studie i Malawi. Problemområdet valdes eftersom det är ett viktigt område, då 50 procent av människornas kaloriintag i Malawi består av majs. Målgruppen för projektet är kvinnorna i byn Muthumba, som framställer majsmjölet idag. Framställningen av majsmjöl sker i flera olika etapper. När majsen slutligen ska malas till majsmjöl har byborna att välja mellan att vandra till ett annat samhälle, som har elektricitet, för att få sin majs mald i en maskin, eller att stöta majsen i en mortel, vilket kräver två personers styrka och tid. Att ta majsen till det andra samhället innebär att byborna får vandra med majsen på huvudet i timtal, då majoriteten av byborna inte innehar något transportmedel. Projektet kan delas in i tre olika etapper. Teoriläsning inför resan. Observationer och intervjuer i Malawi under 8 dagar. Denna etapp var planerad till 21 dagar, men på grund av sjukdom fick studien avbrytas tidigare, syftet med studien var att observera ett problemområde. Den sista etappen utfördes i Sverige. Den innehöll teoriläsning, kompletterande intervjuer samt utveckling av redskapet. Uppsatsen behandlar litteratur kring ämnet produktutveckling/design för utvecklingsländer samt metoder för detta. Saker som framkom var att förståelse för människan och dess livssituation är avgörande för hur lyckat slutresultatet blir. När ämnet design för utvecklingsländer diskuteras finns det många olika åsikter i ämnet, och den här uppsatsen tar upp några. Projektet resulterade i ett handdrivet verktyg, riktat till kvinnorna byn Muthumba i södra Malawi. Redskapet krossar majsen genom valsning. Några av de metoder som använts för att få fram nya sätt att framställa majsmjölet är idégenereringsmetoder, hämta inspiration på nya platser, intervjuer och skissning. En annan viktig del i utvecklingsarbetet har varit att göra funktionsmodeller för att testa olika funktioner. / The following essay describes a product development project, which has resulted in a proposal for production of maize flour, intended for use by women in Malawi. The main focus of the project has been methods of product development for developing countries. The problem area that the project has focused on is: the production of maize flour, this was chosen after a study in Malawi. The problem area was chosen since it is an important area; 50 percent of the people's calorie intake in Malawi consists of corn. The target groups are women in the village Muthumba, a producer of maize flour today.Production of maize flour is done in several steps. When the maize will be grinded in to maize flour, the villagers can choose to walk to another village, which has electricity, to get their maize grinded or they have to pound the maize in a mortar, which requires the energy and time of two people. To take the maize to the other society means that the villages have to walk with the maize on their head for hours, as the majority of villagers do not own a bike.The project can be divided into three stages: theory studies before the trip, observations and interviews in Malawi for 8 days (this phase was scheduled for 21 days, but due to illness was the study stopped earlier, the purpose of this study was to observe a problem area) and the final stage, realization, was conducted in Sweden. The third stage included theory sessions, additional interviews and developing the tool.The essay reviews the literature on the subject of what to consider in the development/design for developing countries and methods for this. Understandings that emerged were the incredible importance of deeper insight in humans and their life situation. When the topic design for developing countries is discussed, there are many different opinions on the subject, and this essay considers some.The result of the project is a hand-powered tool. The target group is the women in the village Muthumba, in south of Malawi. The tool grinds the maize by rolling. Some of the methods used to develop new ways to produce corn flour are brainstormings, finding inspiration in new places, interviews and drafting. Another important part of the development has been to make functional models to test various functions.

Denna rapport är resultatet av ett kandidatarbete inom miljö- och vattenteknik. Syftet med projektet var att undersöka om regnvatteninsamling, kort RVI, från tak är en gynnsam metod för användning till spannmålsodling, grönsaksodling eller djurhållning i sydöstra Sverige. För att uppnå syftet utgick studien från fyra frågeställningar. Dessa omfattade mängder regnvatten som kan samlas in, vattenbehovet för de tre användningsområdena, om kostnaden för ett RVI-system kan vägas upp av uteblivna skördeförluster under ett torrår och vilka möjligheter samt vilket intresse som finns för RVI-system. För att besvara frågeställningarna gjordes beräkningar av insamlad data från SMHI, Jordbruksverket, SCB, myndighetsrapporter, teknikleverantörers hemsidor och från Nordiskt samarbete. Till frågeställningen om möjligheter och intresse användes resultat från en enkätundersökning där jordbrukare, kommuner, konsulter, en institution och en teknikleverantör svarade på frågor. Slutligen gjordes en SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades med hjälp av resultatet från beräkningarna och enkätsvaren. Resultatet visade att RVI från tak i Skåne, på Gotland och på Öland potentiellt kan samla in 169-256 m3 per år, beroende på nederbördsscenario. RVI bör vara mer gynnsamt för djurhållning än för bevattning av grödor, eftersom en större del av vattenbehovet kan tillgodoses för djurhållning än för bevattning. Det kunde även konstateras att det krävs många torrår för att de uteblivna förlusternas ekonomiska värde ska väga upp kostnader för ett RVI-system. Enkätsvaren visade att majoriteten av aktörerna ansåg att det fanns en potential för RVI från tak och att alla lantbrukare som svarade kunde tänka sig att använda RVI-system i framtiden, så ett intresse kunde konstateras. Det hade dock krävts fler enkätsvar för att dra välgrundade slutsatser kring hur möjligheterna ser ut för RVI i sydöstra Sverige.