Att uppnå de globala målen är av vikt för en hållbar utveckling. Odugliga jordbruksmetoder utgör en stor del av de klimathot som planeten i stunden utsätts för. Det är av intresse att undersöka vilka hållbarhetsvinster som kan erhållas vid regenerativ bomull samt definiera begreppet. Regenerativ bomull definieras utifrån det faktum att bomullen är odlad i enlighet med regenerativa jordbruksmetoder. De regenerativa jordbruksmetoderna är således både en inställning samt praxis. Metodens fokus är att bevara samt förbättra planetens jordhälsa. En frisk jord bidrar till att biologisk mångfald, kolinlagring samt fotosyntesens fortgång ökar. Konventionella metoder vid bomullsproduktionen bidrar till att jorden utarmas vilket leder till en försvagad biologisk mångfald och drastiska klimatförändringar. I den konventionella andelen bomull ingår även BCI-certifierad bomull vilken anses som något bättre i jämförelse då den innefattar principer som skall gynna den hållbara utvecklingen. Det är dock enbart initiativ till förbättring som uppmanas och inga faktiska krav ställs. Ekologiskt odlad bomull genomförs enligt den odlingsmetod som ställer mer miljövänliga krav men den globala andelen utgörs enbart av 1%. För att sammanställa litteraturstudien har en bred informationsinsamling genomförts innehållande bland annat bomull, certifieringar, jordbruk, regenerativa jordbruksmetoder samt klimatpåverkan vid dåligt utfört jordbruk. Studien tar hänsyn till ekologiska, sociala samt ekonomiska hållbarhetsaspekter och resultatet återspeglas i en sammanställd tabell där de olika jordbruksmetodernas skillnader ställs mot varandra. Slutsatsen belyser att det finns svårigheter med att få jordbrukare att konvertera till de regenerativa jordbruksmetoderna. Svårigheterna ligger bland annat i de likheter på krav som ställs vid omställning till ekologiskt jordbruk. Då denna ej har uppgått till en procentuellt större andel globalt blir det svårt att inom tidsramen för Agenda 2030 få regenerativa odlingsmetoder att lyfta. Däremot är den regenerativa odlingsmetodens krav essentiella och tillsammans utgör de en del av lösningen på världens klimatproblem. Det regenerativa jordbruket har potential att bidra till hållbarhetsvinster genom att bland annat öka kolinlagringen i jorden och motverka klimathoten. En omställning i jordbrukspraxis som gynnar hållbar utveckling är av yttersta vikt. / Poor farming practices have a major impact on the environment. The current cotton production is environmentally unsustainable and to achieve the global goals, it is necessary to call for action. Included in the conventional grown cotton is BCI-cotton, these methods aim for a more environmentally friendly approach for farmers but does not include any requirements. Organically grown cotton sets certain requirements, but it does not exceed 1% globally. It is therefore of interest to investigate if regenerative cotton can obtain any sustainable profits. It is also of interest to define the concept of regenerative cotton. It is concluded that regenerative cotton is rather regenerative agriculture, and this is both an attitude and a suite of practices. The practical methods are based on the same biological components that create and maintain life on the planet. The utmost importance lies in the health of the soil. Healthy soil contributes to positive aspects including increased photosynthesis, storing carbon, and biodiversity. The literature study has been conducted to assemble information about cotton, organic certifications, regenerative farming practices, and environmental losses due to poor agriculture. The result is presented as a table which includes a comparison between the different agricultural practices and both ecological, social, and economic aspects are considered to the sustainable development. The major difficulties of converting to regenerative cotton lies in the similarities to convert to organic. It will be challenging for farmers due to the lack of knowledge for these new method’s positive aspects. It will be difficult to implement a major adjustment required within the timeframe for the 2030´s Agenda, but a shift towards sustainable development is necessary. The combined factors and requirements for regenerative agriculture are one solution to the climate change.

As the population continues to grow, so does the demand for food and raw materials. In order to keep up to supply this increased demand, a development of the way in which food is produced today is required. With the help of robots, there is a future in agriculture where crops can be produced more efficiently. The purpose of this study is to investigate how autonomous agricultural robots can be used to make today's agriculture more efficient, and what technologies are available for this. This has been done by studying how robots that have been involved in previous research work. What they are used for and what benefit they have added has also been studied. Research literature was selected and analyzed. The analysis took place via a literature study in which a number of sub-questions were asked regarding the three perspectives area of use, technology and utility. This was done with the intention of being able to answer the study's formulated research questions. This resulted in a compilation and analysis of a number of articles' views on the problem based on the three perspectives. The conclusions that were drawn were that agricultural robots should primarily be used for harvesting various crops, weed control and data collection for control of soil and crops. It was also found that some form of manipulator, machine vision, sensors, navigation systems, measurement systems, analysis systems and algorithms for cooperation between robots, are used and are available in most types of agricultural robots regardless of area of use. The study showed that the use of agricultural robots in these areas and with the help of this technology, could streamline the agricultural sector by reducing labor costs, saving time, increasing production levels, reducing the amount of crops wasted and contributing to reduced use of chemicals. / I takt med en ständigt växande befolkningsmängd ökar också efterfrågan på mat och råvaror. För att hinna med att tillförse denna ökade efterfrågan krävs det en utveckling av det sätt som det idag produceras mat på. Med hjälp av robotar finns det en framtid inom jordbruket där grödor kan produceras effektivare. Syftet med denna studie är att undersöka hur autonoma jordbruksrobotar kan användas för att effektivisera dagens jordbruk, samt vilka teknologier som finns tillgängliga för detta. Detta har utförts genom att studera hur de robotar som det tidigare utförts forskning kring fungerar. Även vad de används till samt vilken nytta de tillfört har studerats. Forskningslitteratur valdes ut och analyserades. Analysen skedde via en litteraturstudie där ett antal delfrågor ställdes upp gällande de tre perspektiven användningsområde, teknik och nytta. Detta gjordes med avsikt att kunna besvara studiens formulerade forskningsfrågor. Detta resulterade i en sammanställning och analys av ett antal artiklars syn på problemet utifrån de tre perspektiven. De slutsatser som drogs var att jordbruksrobotar i första hand bör användas för skörd av olika grödor, ogräskontroll samt datainsamling för kontroll av mark och grödor. Det konstaterades även att någon form av manipulator, maskinsyn, sensorer, navigationssystem, mätsystem, system för analys samt algoritmer för samarbete mellan robotar, används och finns tillgängliga i de flesta typer av jordbruksrobotar oavsett användningsområde. Studien gav att användning av jordbruksrobotar inom bland annat dessa områden och med hjälp av denna teknik, kan effektivisera jordbrukssektorn genom att minska kostnader för arbetskraft, spara tid, öka produktionsnivån, minska mängden grödor som går till spillo samt bidra till minskad användning av kemikalier.

Runtom i världen finns många modeller, mål och visioner för en hållbar utveckling, och många av dessa kan kopplas till jordbruk. Livsmedelsproduktion är en av de viktigaste industrierna vi har och är även källan till en stor del av utsläpp, färskvattenanvändning, övergödning och annan problematik kring miljö, ekonomi, levnadsvillkor och mycket mer. För att säkra en hållbar utveckling för samhället i stort är alltså produktionen av mat en viktig pusselbit, men utvecklingen de senaste hundra åren har gått mot en intensifiering, globalisering och mekanisering av jordbruket utan dess like. Som en motreaktion på detta har flera alternativa livsmedelssystem utvecklats med olika skalor, utgångspunkter och resultat. Ett av dessa system är konceptet Community Supported Agriculture (CSA), eller andelsjordbruk som det kallas på svenska. Konceptet utvecklades redan på 60-talet i Europa och Japan och kom till USA på 80-talet där det sedan dess har expanderat enormt, men i Sverige är det fortfarande relativt nytt och kunskapen kring andelsjordbruk är liten. De flesta av det 50-tal CSA-gårdar som finns i landet har tillkommit de senaste åren och för konsumenter, lagstiftare och jordbrukare finns ännu inte det forskningsunderlag som krävs för att fatta beslut kring och släppa fram utvecklingen av konceptet. Detta arbete ämnar att lyfta fram de sätt som CSA-modellen kan bidra till en hållbar utveckling. Detta genom att genomföra en litteraturstudie om modellen och hållbara livsmedelssystem i allmänhet och sedan koppla resultaten till de uppsatta målen för hållbar utveckling som finns på global, nationell och lokal nivå. Från resultaten görs även jämförelser med en fallstudie-referens, CSA-gården Under Tallarna i Södertälje. Resultaten indikerar att CSA har mycket att bidra med i flera aspekter av hållbar utveckling. Utöver hållbar produktion av livsmedel finns det nyttor bland annat inom hälsa, ekonomi, utveckling av landsbygd, lokalsamhällen och kultur. För att uppnå de satta hållbarhetsmålen krävs en omställning av livsmedelssystemet och det konventionella jordbruket i dess kärna. Resultatet av studien visar att CSA-konceptet, med stöd från intressenter i och kring livsmedelssystemet, har potential att möjliggöra en sådan omställning. / Around the world there are many models, goals and visions for sustainable development, and many of these can be linked to agriculture. Food is vital for humans and thus food production is one of the most important industries we have. It is also the source of a large part of emissions, fresh water use, eutrophication and other problems concerning the environment, economy, living conditions and much more. Thus, to ensure sustainable development for society as a whole, sustainable food systems are an important piece of the puzzle, but the development over the past hundred years has gone towards an intensification, globalization and mechanization of agriculture like never before. As a response to this, several alternative food systems have been developed with different scales, starting points and results. One of these systems is the concept of Community Supported Agriculture (CSA) (Swe. Andelsjordbruk). The concept was developed in the 1960s in Europe and Japan and came to the USA in the 80s where since then the number of CSA-farms has increased to thousands, but in Sweden it is still relatively new and the knowledge about this form of cooperative agriculture is small. Most of the 50 or so CSA farms in the country have started in recent years and for consumers, legislators, and farmers, the research that has been done in other countries has yet to be done in Sweden in order to allow them to make decisions and open up for further development of the concept. This work aims to highlight the ways in which the CSA model can contribute to sustainable development. This is done by conducting a literature study of the model and sustainable food systems in general and then linking the results to the set goals for sustainable development that exist at global, national and local level. Aswell as comparing to a case study reference, a CSA-farm in Södertälje called Under Tallarna. The results indicate that CSA has much to contribute in several aspects of sustainable development. In addition to sustainable production of food, there are benefits, for example, in health, economy, development of rural areas, local communities, and culture. Achieving the set sustainability goals requires a transformation of the current food system and the conventional agriculture at its core. The result of the study shows that the CSA concept, with the support of stakeholders throughout the food system, has the potential to facilitate such a transition.

Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby. / Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.

The production of food has increased over time due to modern agriculture methods. However, thisincrease has partly occurred at the expense of environmental and human health. There are severalenvironmental labels for food products, both at national and international levels, that try to create amore environmentally and socially sustainable agriculture by going beyond current legislation. Thisinvestigation is based on an analysis of rules connected to coffee, cacao and coconut oil for theenvironmental labels: EU Organic, Fairtrade, KRAV, Rainforest Alliance and UTZ. The purpose is toinvestigate if these environmental labels have rules that can contribute to an agricultural system withinthe planetary boundaries and also fulfill social conditions for a basic standard of living. The analysisof rules has been done based on the planetary boundaries and social conditions from the doughnuteconomics model. The five environmental labels have rules that can contribute to a more sustainableagriculture in different ways, but none of them cover all the planetary boundaries and socialconditions. Nor can they assure that none of the planetary boundaries won’t be exceeded since no oneknows exactly where the thresholds are. The environmental labels can be combined since they, tosome extent, have rules for different areas. Today, several combinations of environmental labels existon coffee, cocoa and coconut oil. The combination that occurs most often based on a sample in Coopsonline store is: EU Organic, Fairtrade and KRAV. This is not the combination that covers the greatestnumber of planetary boundaries and social conditions based on the result of this study, but it coversthe most problematic environmental and social aspects connected to production of coffee, cocoa andcoconut oil. / Produktionen av mat har ökat till följd av det moderna jordbrukets metoder, men denna ökning har iflera fall skett på bekostnad av miljö och mänsklig hälsa. Både nationellt och internationellt finns ettflertal miljömärkningar för livsmedel som driver på utvecklingen av ett mer miljömässigt och socialthållbart jordbruk genom att gå längre än nuvarande lagstiftning. Denna undersökning baseras på engenomgång av miljömärkningarna: EU ekologiskt, Fairtrade, KRAV, Rainforest Alliance och UTZregler kopplat till kaffe, kakao och kokosolja. Syftet är att undersöka om miljömärkningar har reglersom kan bidra till ett jordbruk som håller sig inom de planetära gränserna samtidigt som socialavillkor för en grundläggande levnadsstandard uppfylls. Regelgenomgången har gjorts utifrån deplanetära gränserna och sociala villkoren i donutekonomin. De fem miljömärkningarna har regler sompå olika sätt kan bidra till ett mer hållbart jordbruk men ingen av dem har regler som beaktar allaplanetära gränser och sociala villkor. Miljömärkningarna kan inte heller säkerställa att de planetäragränserna inte kommer att överskridas då ingen vet exakt var gränserna går. Eftersommiljömärkningarna delvis har regler för olika områden kan de med fördel kombineras. Olikakombinationer av miljömärkningar förekommer på kaffe, kakao och kokosolja idag, den kombinationsom förekommer mest utifrån ett stickprov i Coops e-handel är: EU ekologiskt, Fairtrade och KRAV.Denna kombination täcker inte in flest planetära gränser och sociala villkor utifrån resultatet i dennaundersökning men kombinationen har regler som berör de mest problematiska miljömässiga ochsociala aspekterna kopplat till odling av kaffe, kakao och kokosolja. / <p>2021-06-04</p>

Due to a rising land demand for the construction of large-scale PV-systems, there is increasing competition between energy and food production. A new emerging segment within the PV market called agrivoltaics is providing a contributing solution to this issue by co-using the land for both crop cultivation and PV energy. Agrivoltaics is a relatively new application in Sweden, so far there is only one research site in Kärrbo Prästgård, Västerås, which was built in 2020. This thesis aims to examine how the basic layout of a PV system affects the irradiance distribution of an agrivoltaic system located in Sweden. With the aim of reaching an effective light sharing to provide the crops with acceptable growing conditions while producing as much electricity as possible. Methodologically, this was done by performing optical light simulations for a big number of different PV layouts. The results show how the module row distance and the array height have the most significant influence on the total irradiance distribution throughout the year. Furthermore, by altering the clearance height and the system azimuth, the irradiance uniformity on the ground can be improved, which results in more similar growing conditions for all the cultivated crops. Arguments are also given for why it is helpful to consider the temporal distribution of the ground irradiance. This thesis has shown that there are PV system layouts that provide low degrees of shading for the crops cultivated on the ground beneath the modules. However, if agrivoltaics is a suitable application for the Swedish climate or not is still an open question. Economic analysis is needed to examine the profitability of agrivoltaic systems in Sweden, and experimental studies on how the shading from the PV modules affect the crop growth in practice would also be useful. In the result section, there are some example layouts given for different degrees of tolerated ground shading which can be used when planning for future agrivoltaic parks. The results generated in the optical light simulations will be accessible for future research. These data files can be found attached together with this report on the DiVA portal.

The present thesis explores the possibilities of reducing electrical energy consumption in a greenhouse environment through the construction a demonstrator system. The demonstrator system is imagined to be used in a vertical farming setup and is fully automated. The system achieves two main actions. It maintains the artificial light source at a fixed distance above the canopy of the grown crops, and it measures the change in natural light exposure and regulates the artificial light to maintain light conditions while utilizing sunlight. These prove to be good methods for reducing the amount of electrical energy consumed by such a system. / Examensarbetet utforskar möjligheterna att minska elförbrukningen i en växthusmiljö genom att bygga ett demonstrationssystem. Demonstrationssystemet är tänkt att användas i en vertikal jordbruksuppsättning och är helautomatiserat. Systemet uppnår två huvudsakliga moment. Det håller den artificiella ljuskällan på ett fast avstånd ovanför de odlade grödorna, och det mäter förändringen i naturlig ljusexponering och reglerar det artificiella ljuset för att bibehålla ljusförhållandena samtidigt som solljuset utnyttjas. Dessa visar sig vara bra metoder för att minska mängden elektrisk energi som förbrukas av ett sådant system.

No description available.

Forskningsfrågan som drev denna studie var att identifiera och analysera olika risker och hot relaterade till informations- och cybersäkerhet inom digitaliserade jordbruk. Genom en systematisk litteraturstudie och tematisk analys undersöktes olika aspekter av informations- och cybersäkerhet. Tre huvudteman framkom för att besvara forskningsfrågan: hur påverkas informations- och cybersäkerheten inom jordbrukssektorn av den pågående digitaliseringsutvecklingen? Studien fokuserade främst på cyberhot, inklusive säkerhetsutmaningar inom nätverksinfrastrukturen, risker förknippade med autonoma fordon, och säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering inom digitaliserade jordbruk. Säkerhetsutmaningar inom nätverksinfrastrukturen är det första identifierade temat. Nätverken kan exponeras för betydande risker relaterade till cyberattacker. Brister i säkerhetsinfrastrukturen och brist på en samordnad strategi för skydd ökar risken för intrång och datastöld från obehöriga angripare. Dessutom förstärks sårbarheterna av användningen av ogynnsamma nätverkstopologier och konsumentklassutrustning. Specifika hot inom trådlösa och trådbundna nätverk inkluderar jamming-, sniffing- och RFI-attacker, samt brister i kryptering och säkerhetsprotokoll. Protokollbaserade sårbarheter utgör också en betydande risk. Säkerhetsrisker med autonoma fordon är det andra identifierade temat. Inom det digitaliserade jordbruket finns risken att dessa fordon kan bli mål för fjärrmanipulering och sabotage. Detta hotar inte bara fordonens drift utan också deras integritet. Dataläckage och möjlig manipulering av data är ytterligare hot, vilket kan leda till felaktiga beslut och skador på maskiner och anläggningar. Protokollbaserade sårbarheter, som exponerar systemen för attacker om protokollen inte är tillräckligt säkra eller korrekt implementerade, utgör också en betydande risk. Slutligen, det tredje identifierade temat är Säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering. När det gäller säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering inom det digitaliserade jordbruket, finns det risker för fysiska sabotage, dataläckage och attacker mot dataflöden. IoT-enheter och sensorer, ofta resursbegränsade, är sårbara för attacker som fjärrmanipulering eller spoofing av data. Gateway-enheter, såsom IoT Gateway/Fog Node och IoT Field Gateway, kan vara mål för attacker för att störa kommunikationen eller manipulera dataflödena mellan olika delar av systemet. Mänskliga faktorer såsom svag autentisering, bristande medvetenhet och felaktig användning av tekniska resurser, ökar också risken för informations- och cyberattacker. / The research question driving this study was to identify and analyze various risks and threats related to information and cybersecurity within digitalized agriculture. Through a systematic literature review and thematic analysis, different aspects of cybersecurity were investigated. Three main themes emerged to answer the research question: how is information and cybersecurity within the agricultural sector affected by ongoing digitalization? The study focused primary on cyber threats, including security challenges within the network infrastructure, risks associated with autonomous vehicles, and security aspects of IoT devices and data management within digitalized agriculture. The network infrastructure within agriculture is the first identified theme. The network infrastructure is exposed to significant risks related to cyberattacks. Deficiencies in security infrastructure and the lack of a coordinated protection strategy increase the risk of intrusion and data theft from unauthorized attackers. Additionally, vulnerabilities are exacerbated using unfavorable network topologies and consumer-grade equipment. Specific threats within wireless and wired networks include jamming, sniffing, and RFI attacks, as well as encryption and security protocol deficiencies. The second identified theme is security risks associated with autonomous vehicles in digitalized agriculture. These risks include the potential for remote manipulation and sabotage, threatening not only vehicle operations but also their integrity. Data leakage and possible manipulation further pose risks, leading to erroneous decisions and damage to machinery and facilities. Protocol-based vulnerabilities, exposing systems to attacks if protocols are not sufficiently secure or correctly implemented, also represent a significant risk. Lastly, the third identified theme security aspects of IoT devices and data management. In digitalized agriculture, there are concerns regarding security aspects of IoT devices and data management. These concerns encompass risks of physical sabotage, data leakage, and attacks on data flows. IoT devices and sensors, often resource-constrained, are vulnerable to attacks such as remote manipulation or data spoofing. Gateway devices, such as IoT Gateways/Fog Nodes and IoT Field Gateways, may be targeted to disrupt communication or manipulate data flows between different parts of the system. Human factors such as weak authentication, lack of awareness, and improper use of technical resources also increase the risk of information and cyberattacks.

<p>Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ”konsumentglappet” urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ”The ABC-model of attitudes” och som analysunderlag används positionering och valkriterier. Strukturerade kvantitativa intervjuer utfördes på 140 konsumenter. Undersökningen visar att konsumenter har en positivare attityd till KRAV och Rättvisemärkt jämfört med Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk och väljer därmed i större utsträckning att köpa produkter med dessa symboler. De främsta förklaringarna till glappet är troligen att etik och miljöhänsyn idag inte är viktiga valkriterier vid köp av livsmedel. Glappet kan kanske minskas om symbolerna marknadsförs och framhålls i butik, om de blir mer trendigt att handla etiskt och miljömärkt samt om konsumenter får en större kunskap om de bakomliggande motiven till dessa typer av certifieringar.</p><p> </p>