This thesis investigates the archaeological material beneath the fairy tale Frau Holle through well deposits. Wells used to serve a ritual purpose, but our understanding of these rituals is limited. By bridging the gap between archaeology and ethnography, this thesis aims to uncover how fertility beliefs were ritually expressed in wells and how far back in time this tradition can be traced in the Low Countries and beyond. Three find categories are analysed: plough shares, harvesting tools and wheels. The material is approached through the theory of the biography of wells, which determines how an artefact can be interpreted based on its location within the well. Furthermore, the perspective on religion highlights two aspects of belief: the substance and the function. The continuity of the tradition is approached through this framework. The concepts of ritual and profane are in this thesis not treated as mutually exclusive. The study shows that plough shares, harvesting tools and wheels were deposited in wells with a connection to seasonality, to bridge the winter, or for land initiation. The wheels may correlate with the worship of the Germanic goddess Nerthus or related beings. The exploration of the material demonstrates that there was a cosmological continuity in the function of this religion for approximately two millennia. / Denna uppsats undersöker det arkeologiska materialet bakom sagan Frau Holle genom brunndeponeringar. Brunnar brukade ha ett rituellt syfte, men vår förståelse av dessa ritualer är begränsad. Genom att överbrygga klyftan mellan arkeologi och etnografi syftar denna uppsats till att avslöja hur fruktbarhetstro rituellt uttrycktes i brunnar och hur långt tillbaka i tiden denna tradition kan spåras i ”lågländerna” och bortom. Tre fyndkategorier analyseras: plogskär, skörderedskap och hjul. Materialet analyseras genom en teori om brunnars biografi, som avgör hur en artefakt kan tolkas utifrån dess placering i brunnen. Vidare lyfter ett perspektivet på religion fram två aspekter av tro: substansen och funktionen. Traditionens kontinuitet analyseras genom denna teori. Begreppen religiös och profan behandlas i denna uppsats inte som ömsesidigt uteslutande. Studien visar att plogskär, skörderedskap och hjul deponerades i brunnar med koppling till säsongernas förändring, för att överbrygga vintern eller för landinitiering. Hjulen kan korreleras med dyrkan av den Germanska gudinnan Nerthus eller relaterad varelser. Utforskningen av materialet visar att det fanns en kosmologisk kontinuitet i denna religions funktion under ungefär två årtusenden.

Jordbrukens ekosystem är mer komplexa än vad man tidigare trott och består av många olika arter kopplade till olika ekosystemtjänster som jordbruket tillhandahåller. De interaktioner som bildas mellan arterna bildar ett ekologiskt nätverk där växterna är de energiproducerande resurserna för konsumenter högre upp i nätverket. Vi lever idag i ett sjätte massutdöende med pågående klimatkris som påverkar sannolikheten för arters överlevnad. Syftet med det här arbetet är därför att ta reda på hur jordbrukets ekosystemtjänster påverkas vid artbortfall av vissa växter skapade av hoten invasiva arter, patogener och pollinatörbrist. Syftet är även att titta på hur detta arbetssätt kan användas inom undervisningen av biologi på gymnasiet. Undersökningen av artbortfallens påverkan sker med hjälp av Bayesianska nätverk som utifrån alla artinteraktioner och tillhandahållanden av ekosystemtjänster beräknar och simulerar sannolikheten för arters överlevnad och därmed även sannolikheten för att ekosystemtjänsterna ska finnas kvar. Det visade sig att oavsett hot så blir så gott som alla ekosystemtjänster påverkade vilket tyder på många indirekta effekter. Det visade sig även att hoten pollinatörbrist har störst påverkan på minskningen av de aktuella ekosystemtjänsterna. Simuleringen av artbortfall skulle kunna implementeras i biologiundervisningen på gymnasiet för att visa på hur komplexa ekosystemen är och ge eleverna en djupare förståelse i hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna hänger samman och försöka hitta metoder för att åtgärda minskningarna av ekosystemtjänsterna. / Agricultural ecosystems are more complex than previously thought and consist of many different species linked to different ecosystem services that agriculture provides. The interactions between the species form an ecological network where the plants are the energy-producing resources for consumers higher up in the network. Today we live in a sixth mass extinction with an ongoing climate crisis that affects the probability of species survival. The purpose of this work is therefore to find out how agricultural ecosystem services are affected in the case of species extinction of certain plants created by the threats of invasive species, pathogens and pollinator shortages. The secondary aim is also to look at how this can be used in the teaching of biology at upper secondary school. The investigation of the impact of species loss is done with Bayesian networks which, based on all species interactions and the provision of ecosystem services, calculate and simulate the probability of species survival and thus also the probability that the ecosystem services will remain. It turned out that regardless of the threat, almost all ecosystem services are affected, which indicates many indirect effects. It also turned out that the threatened pollinator shortage has the greatest impact on the reduction of the current ecosystem services. The simulation of species loss could be implemented in upper secondary school biology classes to show how complex ecosystems are and give students a deeper understanding of how the ecological, economic and social aspects are connected and try to find methods to remedy the reductions in ecosystem services.

Studien behandlar köttproducenternas egna åsikter och tankar kring miljömärkningaroch ekologisk produktion. Tidigare studier har främst behandlat konsumenten och dennes attityd gentemot certifieringar och producenterna har befunnit sig i bakgrunden som tysta åskådare. Nu får producenterna kliva fram ur periferin och själva dela sina tankar och åsikter kring varför man väljer, eller inte väljer, att märka sitt kött. Studien är kvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Producenterna är samtliga belägna i Norrland och producerar lamm, nöt eller griskött. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre köttproducenter upplever certifieringsprocessen och hur denna process bedöms i förhållande till att ha en certifierad produktion samt hur producenterna kommunicerar sina hållbarhets åtaganden i ett CSR kontext om man inte använder sig av miljömärkningar. Det visade sig att majoriteten av producenterna hade en generellt negativ inställning till certifieringsprocessen, den ansågs vara för krånglig och kostsam; i vissa fall var det inte ens möjligt att certifiera sin produktion med anledning av det geografiska avståndet. Många såg inte något potentiellt mervärde i att ha en certifierad produktion som CSR-verktyg utan kommunicerade hellre sina hållbarhets åtaganden med kunden direkt. Majoriteten av producenterna hade ett högt hållbarhetsengagemang och åtagande men kommunicerade inte nödvändigtvis detta utåt, och inte med hjälp av miljömärkningar. Beslutet gällande att certifiera sin produktion eller inte hade i stor utsträckning att göra med det geografiska området och de begränsningar detta kunde innebära såväl som kostnad och den generella misstron på mervärde som följd av miljömärkningar. Ämnet är komplext och det finns många slutsatser men generellt gäller det att mindre producenter inte anser sig behöva miljömärka sitt kött då konsumenten i stor utsträckning vet vilka värderingar och hållbarhetsåtaganden den aktuella gården har, de potentiella fördelarna väger inte upp för komplexiteten i processen. Man använder sig främst av direktkommunikation för att förmedla sina åtaganden och därför finns ingen större nödvändighet för en extern märkning. / This study deals with meat producers' own opinions and thoughts regarding eco-labels and organic production. Previous studies have mainly dealt with the consumer and their attitude towards certifications and the producers have been put in the background as silent spectators. Now the producers can step out of the periphery and share their thoughts and opinions about why they choose, or choose not to, label their meat. The study is qualitative and the interviews are semi-structured. The producers are all located in northern Sweden and produce lamb, beef or pork. The purpose of the study was to find out how small meat producers experience the certification process and how this process is assessed in relation to having a certified production and further how producers communicate their sustainability commitments in a CSR context if they do not use eco-labels. It turned out that the majority of producers had a generally negative attitude towards the certification process, it was considered too cumbersome and costly; in some cases it was not even possible to certify their production due to the geographical distance. Many producers did not see any potential added value in having a certified production as a CSR tool, but rather communicated their sustainability commitments with the customer directly. The majority of producers had a high sustainability commitment, but did not necessarily communicate this to the outside world, and not with the help of eco-labels. The decision regarding whether or not to certify the production had a great deal to do with the geographical area and the limitations this could entail as well as cost and the general mistrust in possible added value due to the eco-labels. The subject is complex and there are many possible conclusions, but in general it seems that smaller producers do not consider it necessary to label their meat as the consumer to a large extent knows what values and sustainability commitments the farm in question has. They mainly use direct communication to convey their commitments and therefore sees no need for an external branding in the form of certification. The potential benefits do not outweigh the complexity of the process.

The food production rate is required to increase in order to meet the ever-increasing world population. At the same time, this needs to be done in a sustainable manner as the agriculture sector today is responsible for a substantial part of the annual carbon dioxide emissions associated with human activities. In this study, eight farmers in the Swedish agricultural sector whose businesses are primarily based on cultivation and crop production, were interviewed. This to get an understanding of farmers ́ view on connectivity and data, and how this could enable a more productive and sustainable sector in the future.  The study has identified future scenarios that have the potential of contributing to a sustainable development of the sector which are enabled by data and a more connected agriculture sector. One scenario is about fleets of small, connected autonomous agricultural units enabling the electrification transformation of the sector. This will allow for small-scale farms focusing on quality to have great positive impact on the food supply and the sustainability development of the sector. A second scenario is to, with the help of data, make it easier to establish a true consumer value for sustainable products or those of good quality and thereby enable consumers to budget their environmental impact related to food from arable land. In order for this to become feasible a third scenario is related to the agricultural ecosystem which needs to come together and find solutions for data management, creating systems for data handling and analytics to be used both by the farmers and decision makers. With this in place a fourth scenario will be feasible where laws, regulations, and subsidies of today could transform from a generic approach into a more area-based system taking local conditions, determined by data, from individual farms into consideration. There are few contradictions between sustainability and profitability from a farmer ́s point of view and with the help of data and a more connected agriculture, the sector could develop in a positive direction and increase the food production in a sustainable manner. / Produktionen av livsmedel behöver öka för att möta den ständigt ökande världsbefolkningen. Samtidigt måste detta göras på ett hållbart sätt, eftersom jordbrukssektorn redan idag bidrar med en betydande del av de årliga koldioxidutsläppen från mänskliga aktiviteter. I den här studien intervjuades åtta jordbrukare i den svenska jordbrukssektorn med inriktning på odling och produktion av grödor. Detta för att få en förståelse för jordbrukarnas syn på uppkoppling och data, samt hur detta skulle möjliggöra en mer produktiv och hållbar sektor i framtiden.  Studien har identifierat några framtidsscenarier som har potential att bidra till en hållbar utveckling av sektorn och som möjliggörs av data och en mer kopplad jordbrukssektor. Ett scenario handlar om flottor av små, uppkopplade autonoma jordbruksenheter som i sin tur möjliggör en elektrifieringstransformation av sektorn. Detta gör det möjligt för småskaliga jordbruk med fokus på kvalitet att få stor positiv inverkan på livsmedelsförsörjningen och jordbrukssektorns hållbarhetsutveckling. Ett andra scenario är att med hjälp av data göra det lättare att skapa ett verkligt konsumentvärde för hållbara produkter eller produkter av god kvalitet och därigenom göra det möjligt för konsumenterna att budgetera sin miljöpåverkan relaterad till mat från åkermark. För att detta ska bli verklighet krävs ett tredje scenario som innebär att ekosystemet inom jordbrukssektorn måste komma samman och hitta lösningar för datahantering, skapa system för dataanvändning och analys som i sin tur blir användbar både av jordbrukare och beslutsfattare. Med detta på plats kommer ett fjärde scenario att vara genomförbart där dagens generiska lagar, regleringar och subventioner kan förvandlas till ett mer områdesbaserat system där direkt hänsyn kan tas till lokala förhållanden, baserat på data från enskilda gårdar. Det finns få motsättningar mellan hållbarhet och lönsamhet ur jordbrukarnas synvinkel och med hjälp av data och ett mer uppkopplat jordbruk kan sektorn utvecklas i en positiv riktning och öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt.

South Africa is a country in transition with struggles and structures in society reflecting a past of colonialism and apartheid. The government has implemented new laws such as the Broad Based Black Economic Empowerment Act to achieve sustainable development and companies and Non-Governmental Organisations (NGOs) have started projects to improve living conditions of previously disadvantaged persons. The purpose with the thesis is to bring understanding to how journalists and companies/ NGOs look at their roles in society and understand their relation to sustainable development projects and policies. Qualitative interviews with ten journalists from different newspapers and freelancers were conducted. Also nine representatives of seven companies and NGOs with projects concerning extreme poverty, inequality, social mobility, discrimination and social cohesion on farms were interviewed. Normative theories of the media and social responsibility theory were used to analyze the qualitative interviews. The study showed journalists’ and people working with projects’ views on government’s inability of tackling societies’ struggles alone and the requirement of private initiatives. Furthermore, the study showed the aim of spreading information about social sustainability projects differed among persons on both sides. Journalists highlighted the importance of news value, pleasing their readers and inform the public about good examples. Journalists expressed that companies, NGOs and government have also responsibilities to spread information. Some companies did not feel this responsibility however; they believed in word of mouth and did not approach the press or public about their social work.

This thesis compares conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use, but this analysis focuses on nutrient losses. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household level. Comparisons were made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (community/municipality) level. At regional level, the main challenge is to make agriculture more environmentally friendly and reduce nutrient losses, while maintaining food production. At national level, the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat and to address the geographical division between animal and crop production. At local level, the challenge is to achieve sustainable environmental, economic and social rural development. At regional level, the empirical findings were scaled up to create three scenarios. In one scenario, agriculture in Poland and the Baltic States was transformed to resemble the Swedish average structure and resource use, which gave increased nitrogen and phosphorus surplus and substantially increased food production. Two other scenarios in which agriculture in the entire Baltic Sea area converted to ERA gave reductions in nitrogen surplus and eliminated the phosphorus surplus, while food production decreased or remained stable, depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food basket, which was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared with the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production method in reducing environmental effects. Local production and processing was less important. At local level, an importer and wholesaler of organic fruit and vegetables and a group of environmentally concerned consumers were studied. The business was found to be resilient, i.e. well-suited to adapt to turbulence, and with a history of being innovative. / I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades en grossist och importör av ekologiska frukter och grönsaker samt en grupp av miljöengagerade konsumenter (hushållsstudien ovan). Semistrukturerade intervjuer användes för att studera företaget, som visade sig vara resilient, det vill säga väl förberett för att klara turbulens på marknaden. Företaget karaktäriserades av ekonomisk stabilitet och en tradition av att vara innovativt. Ett exempel är Ekolådan, den första helt ekologisk hemleveransen av frukt och grönsaker i Stockholmsområdet. I den studerade regionen (Södertälje kommun) är efterfrågan på ekologiska livsmedel – från såväl hushåll och företag och andra organisationer som kommunen själv – hög jämfört med övriga Sverige. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-medlemskap innebär. / <p>QC 20160523</p>

In the 1970s, a breeding bird survey was conducted to see how many birds are breeding in Sweden. This was done because the research at the time pointed out that there was a decrease in the number of bird species. This inventory became known as atlas inventory 1, and an additional inventory was done in the 2000s, which was called atlas inventory 2. The second inventory was carried out in order to see trends in bird population distribution and to be compared with atlas inventory 1. The purpose of this study was to examine if it is possible to compare the inventories with each other to see if there are any changes in the number of breeding birds in Sweden. The study was limited to the Stockholm report area, which includes all municipalities in Stockholm County except for Norrtälje. A limitation was also made to only examine agricultural birds, where six species were selected. The results show that the number of atlas squares with data for breeding birds within the Stockholm report area have decreased between atlas inventory 1 and atlas inventory 2. To obtain these results, information was retrieved from the website Artportalen, and was then compiled and processed in Excel and ArcMap. A comparison between the period 2013-2016 and atlas inventory 2 was also done, which showed a decrease in the number of atlas squares with available data, as well as a reduction in the number of observations of breeding birds.

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.