Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

My degree project is an exploration of fragility and impermanence in objects. An attempt to find a language for it and to put words on a bodily feeling. Where objects are given space through an installation. Like an extension, or mirroring, of my body or your body. I’m thinking about the complexity of human, trapped emotions and fragments, like puzzle pieces or layers of memories. I’m thinking about vulnerability and tears, unredeemed tears. When the first tear rolls down the cheek there is no stop. A bridge is created between an inner world and the outer when sensitive experiences are allowed to come to the surface and be released.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att granska vården i HVB-hemmen. Detta resulterade i två olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvården utifrån ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrån barn som är placerade tillsammans med sina föräldrar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de områden som socialstyrelsen och länsstyrelserna framställer i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande områden framstått som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt är, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet.

Bakgrund: Personer med diabetes typ ett och typ två utsätts för stor psykologisk och känslomässig påfrestning som påverkar hanteringen av att leva med sjukdomen. Vården lägger stora resurser på den medicinska specialiteten vilket gör att psykologiska och känslomässiga faktorer inte värdesätts i samma utsträckning. Som följd av detta kan personer med diabetes uppleva sämre hälsa. Syfte: Att beskriva forskningsbaserad kunskap om hur hälsa hos personer med diabetes påverkas av psykologiska och känslomässiga faktorer. Metod: Litteraturöversikt med sju kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Resultat: Erfarenheten av att leva med diabetes är individuell. Vissa psykologiska och känslomässiga faktorer var mer framträdande och resulterade i kategorierna: hur personer med diabetes hälsa påverkas, acceptansens betydelse, sociala relationer och stigmas inverkan på hälsa, riskfaktorer för psykologiskt välbefinnande och hälsa, rädsla och oro, frustration och ilska, känslomässig stress kopplat till HbA1c- och glukosvärden samt egenvård för god hälsa. Slutsats: Psykologiska och känslomässiga faktorer har i olika utsträckning en inverkan på personer med diabetes hälsa. Dessa faktorer bidrar till förändrade beteenden som kan ge hinder för en god egenvård som sedan är en grundpelare för en god hälsa. Att leva med diabetes är en komplex situation som påverkar personen på många plan. Sjuksköterskan bör utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ta hänsyn till personen som en helhet i vård och behandling. / Background: People with diabetes type one and type two are exposed to severe psychological and emotional burdens that affect the management of living with the disease. Health care adds great resources on the medical specialty, instead of meeting the psychological and emotional factors. This could lead to a lower experience of health for people with diabetes. Aim: Describe research-based knowledge about how psychological and emotional factors affects health of people with diabetes. Methods: A literature review with seven qualitative and eight quantitative studies. Results: The experience of living with diabetes is individual. Certain psychological and emotional factors were prominent and resulted in categories: how persons with diabetes health are affected, the importance of acceptance, social relationships and stigma's impact on health, risk factors for psychological wellbeing and health, fear and concern, frustration and anger, emotional stress associated with HbA1c- and glucose values and self-care for good health. Conclusion: Psychological and emotional factors have a varying impact on people with diabetes. These factors contribute to changing behaviors that may prevent good self-care, which is important for good health. Living with diabetes is a complex situation that affects the person on many levels. The nurse should look at the whole person when caring, based on a person-centered approach.

Bakgrund: För att kunna säkerställa en god omvårdnad för patienter i livets slut är det betydelsefullt att sjuksköterskor känner sig trygga i mötet med både patienten och anhöriga. Dessutom är det väsentligt att sjuksköterskor har rätt verktyg och redskap för att hantera känslomässigt utmanande situationer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av att vårda patienter i livets slut. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes genom databaserna PubMed och CINAHL. Innehållet i artiklarna analyserades enligt Popenoe et al. (2021), och ut det skapades tre huvudkategorier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som baserades på sjuksköterskans känslomässiga erfarenheter och det var (i) Känslor av utbrändhet, ångest och stress, (ii) Betydelsen av tidigare erfarenheter och samverkan i team, (iii) Sjuksköterskans copingmekanismer vid vård i livets slut. Konklusion: I den palliativa vården upplever sjuksköterskor ofta stress som kan leda till utbrändhet och ångest. Att vara en del av ett välfungerande team med patienten och deras närstående är avgörande för att den palliativa vården ska fungera. Det kolligiala stödet hjälper sjuksköterskor att enklare hantera arbetsdagen och därigenom ge bästa möjliga stöd och vård till patienten. Behovet av kompetensutveckling betraktades som avgörande. / Background: To ensure good care for patients at the end of life, it´s significant for nurses to feel confident in their encounters with both the patient and their relatives. Additionally, it´s substantially for nurses to have the right tools and resourses to handle emotionally challenging situations in a professional manner. Aim: The aim was to illuminate the emotional experiences of nursing in caring for patients at the end of life. Method: A general literature rewiew based on fifteen scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The content of the articles was analyzed according to Popenoe et al. (2021), resulting in the creation of three main categories. Results: The results revaled three main categories based on the emotional experiences of nurses, which were (i) Feelings of burnout, anxeity, and stress, (ii) The importance of previous experience and teamwork, (iii) Nurses coping mechanisms in end-of-life care. Conclusion: In palliative care, nurses often experience stress that can lead to burnout and anxeity. Being part of a well-functioningteam with the patient and their loved ones is crucial for palliative care to work effectively. The support from colleagues helps nurses manage their workload and this provide the best possible support and care to the patient. The need for professional development was considered crucial.

ABSTRACT This thesis aims to explore the prevalence of violence towards caregivers working in group home for people with learning disabilities, as well as the influence of work climate and personality on the caregivers’ experiences of strain and exposure to violence. The thesis comprises four studies conducted among caregivers working in group homes for people with learning disabilities in one urban district in Sweden. Study I includes data regarding caregivers’ exposure to violence and their demographics. In study II and III data were collected by instruments for measuring caregivers’ personalities and experiences of the work climate as well as emotional reactions, strain, and experiences of burnout. Data were also collected by 50 narrative interviews with 44 caregivers reporting exposure to violence. In order to illuminate caregivers’ experiences of being exposed to violence, the interviews were transcribed and interpreted using qualitative content analysis. The results showed that 31% of the caregivers (n=120) had been exposed to violence during the preceding year, with physical violence being the most common type. Weak relationships were found between reported exposure to violence and caregivers’ age and education (I). Among those in studies II and III who completed all instruments (n=112), 45 caregivers (40%) reported exposure to violence. A significant difference in age was found between exposed and not exposed caregivers. In the total sample of studies II and III, 30% (n=41) of the caregivers were at risk of developing burnout. The relationship between exposure to violence and the caregivers’ experiences of the work climate (CCQ) showed that “debates” was the only factor that on average was significantly higher among caregivers reporting violence from the residents. The caregivers’ emotional reactions, strain, and work climate factors explained 35% of the variance in burnout scores (II). No significant relationships were found between the caregivers’ personalities (TCI and RSES) and their exposure to violence. Personality dimensions explained 32% of the variance of the caregivers’ experiences of burnout. The results did not show a significant relationship between a caregiver’s personality and exposure to violence. However, those exposed to violence reported more emotional exhaustion than those not exposed (III). Caregivers exposed to violence reported feelings of powerlessness, insufficiency, anger and violence was very seldom followed by support from the managers at the group homes (I). Interviews show that caregivers’ experiences are about “falling apart” and “keeping it together”. Falling apart involves fear, powerlessness, sadness, anger, and timelessness, while keeping it together involves joy, respect, self-reflection, and habituation. Destructive experiences are balanced by a more constructive view of the situation by keeping the situation, and the caregivers themselves, together. The findings show that exposure to violence occurs frequently and a large proportion of the exposed caregivers are at risk for burnout. It was not possible to confirm the relationships between the caregivers’ personality, experiences of the work climate, and exposure to violence but partly to emotional reactions, strain and burnout. The findings of the four studies are discussed in relation to how it is to live and work in an environment where violence is of frequent occurrence. / SAMMANFATTNING Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka förekomst av våld mot vårdare som arbetar i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning samt arbetsklimatets och personlighetens betydelse för upplevelser av påfrestning och utsatthet för våld bland vårdare. Avhandlingen omfattar fyra delstudier utförda bland vårdare som arbetar i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. I delstudie I insamlades data om vårdares utsatthet för våld och information om vårdarnas bakgrund med hjälp av en enkät. I delstudierna II och III ombads vårdarna att fylla i instrument som skattade deras personlighet, upplevelser av arbetsklimat, emotionella reaktioner, upplevelse av påfrestning samt upplevelse av utbränning. I syfte att belysa vårdares upplevelser av att vara utsatt för våld genomfördes 50 narrativa intervjuer med 44 vårdare. Intervjuerna transkriberades och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att 31% av vårdarna (n=120) hade varit utsatt för våld under det föregående året och fysiskt våld var den vanligaste typen av våld. Alla kategorier av vårdare var utsatta för våld och emotionella reaktioner var vanligt förekommande. Svaga samband framkom mellan rapporterad utsatthet för våld och vårdares ålder och utbildning (I). Bland vårdare i studie II och III som besvarat alla instrument (n=112), rapporterade 45 vårdare (40%) att de utsatts för våld. En signifikant skillnad avseende ålder framkom mellan de som rapporterat våld respektive inte rapporterat våld. Bland de svarande var 30% (n=41) av vårdarna i en riskzon för utbränning (burnout). Sambanden mellan utsatthet för våld och vårdares upplevelser av arbetsklimat (CCQ) visade att ’debates’ var den enda faktorn som var genomsnittligt högre bland de som rapporterat våld från vårdtagare. Vårdarnas emotionella reaktioner (ERNC) påfrestningsfaktorer (SNC) och arbetsklimatfaktorerna förklarade 35% av variansen i utbrändhetsvärden (II). Inget signifikant samband framkom mellan vårdares personlighet (TCI och RSES) och utsatthet för våld. Personlighetsdimensionerna förklarade 32% av variansen i vårdarnas upplevelse av utbränning (III). Resultaten visade inget signifikant samband mellan vårdares personlighet och utsatthet för våld men de som blivit utsatta för våld rapporterade mer emotionell utmattning än inte utsatta vårdare (III). Vårdare utsatta för våld rapporterade upplevelser av maktlöshet, otillräcklighet och vrede i samband med våld. De rapporterade också att utsatthet för våld mycket sällan följdes av stöd från arbetsledare (I). Resultat från intervjuer med vårdare utsatta för våld indikerar att deras upplevelser av våld handlar om att “falla i bitar” och att “hålla ihop”. Falla i bitar innebär upplevelser av rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, vrede och tidlöshet medan hålla ihop innebär glädje, respekt, självreflektion och tillvänjning. Destruktiva upplevelser balanseras genom en konstruktiv syn på situationen och vårdarna strävar efter att upprätthålla respekten för den boende som person och att hålla ihop situationen och sig själva (IV). Resultaten visar att våld förekommer ofta och att en stor proportion av utsatta vårdare löper risk för utbränning. Det var inte möjligt att bekräfta samband mellan utsatthet för våld och vårdares personlighet, upplevelse av arbetsklimat, emotionella reaktioner, påfrestning samt utbränning. Resultaten diskuteras i relation till hur det är att leva och arbeta i en miljö där våld ofta förekommer.

På senare tid har det funnits ett ökat fokus på att studera känslornas historia, även om detta inte alltid har varit fallet för historiker. Idén till uppsatsen formades under arbetet som kommunal arkivarie när jag stötte på en sällsynt upptäckt i arkiven - en samling av omkring två hundra kärleksbrev som utväxlats mellan Artur och Margit, ett ungt par, före och under andra världskriget. I sina brev uttryckte paret sina känslor för varandra, inklusive kärlek, svartsjuka och oro, samt deras aspirationer för framtiden och drömmar om att bygga ett liv tillsammans. Genom att använda kärleksbrev som en historisk resurs kan vi få värdefulla insikter i hur människor upplevde känslor under olika historiska perioder. Brev, speciellt de som skrivits mellan romantiska partners, ger ett unikt perspektiv på hur individer uttryckte sina känslor. Dessutom ger studiet av kärleksbrev en djupare förståelse för det känslomässiga landskapet i det förflutna och hur det påverkade relationer mellan människor. / In recent times, there has been an increased focus on studying the history of emotions, although this has not always been the case for historians. The idea for this essay was formed during my work as a municipal archivist when I stumbled upon a rare find in the archives - a collection of approximately two hundred love letters exchanged between Artur and Margit, a young couple, before and during World War II. In their letters, the couple expressed their feelings towards each other, including love, jealousy, and worry, as well as their aspirations for the future and their dreams of building a life together. By utilizing love letters as a historical resource, we can gain valuable insight into how people experienced emotions during various historical periods. These letters, specifically those written between romantic partners, offer a unique perspective on how individuals expressed their emotions. Moreover, studying love letters provides a deeper understanding of the emotional landscape of the past and how it impacted relationships between people.

Ambulanssjukvårdens utveckling samt centraliseringen av förlossningskliniker under de senaste åren ställer högre kompetenskrav på ambulanssjuksköterskor. Antalet prehospitala förlossningar är få men i och med centraliseringen förväntas det vara ett uppdrag som ambulanssjuksköterskan kommer att möta mer frekvent. Trots begränsad utbildning i ämnet förväntas ambulanssjuksköterskan kunna hantera en förlossning. Studiens syfte var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av prehospital förlossning. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts genom tio ostrukturerade intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval för att möjliggöra en bred variation. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys vilket genererade tio subkategorier, fyra generiska kategorier samt en huvudkategori. I resultatet redovisas huvudkategorin Känslomässiga vårdmöten med önskan om att skapa trygghet trots upplevd kunskapsbrist. Prehospital förlossning är ett uppdrag som väcker blandade känslor hos ambulanssjuksköterskor. Glädje, nyfikenhet, skräck och panik är några av känslorna som uppstår inför, under och efter en prehospital förlossning. Ambulanssjuksköterskans önskan att bemöta den födande kvinnan på ett professionellt och värdigt sätt försvåras av den upplevda otryggheten i uppdraget, vilken baseras på kunskapsbristen i ämnet. Erfarenheten hos ambulanssjuksköterskan är att prehospitala förlossningar brukar gå bra men oron för potentiella komplikationer som kan uppstå är överhängande. Önskan om mer utbildning betonas starkt. Studiens slutsats är att utbildning i prehospitala förlossningar bedöms vara nödvändigt för att ambulanssjuksköterskor ska kunna känna sig trygga i uppdraget samt för att kunna säkerställa god och säker vård.

Känslomässiga krav innebär att individer förväntas kontrollera sina känslor och agera lämpligt för sin yrkesroll. Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevda känslomässiga krav och stress samt skillnader mellan män och kvinnor inom polisen. Kvantitativ data samlades in genom enkäter med 112 poliser. Syftet undersöktes genom att mäta dimensionerna känslomässiga krav, krav på att dölja känslor och stress baserat på mätinstrumentet COPSOQ. Analysen genomfördes med en multipel regressionsanalys och två modererande hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att känslomässiga krav har ett signifikant samband med stress, men inget signifikant samband mellan krav på att dölja känslor och stress hittades. Ingen signifikant skillnad i upplevelsen av känslomässiga krav samt krav på att dölja känslor i relation till stress observerades mellan män och kvinnor. Studien bidrar till förståelsen av hur arbetsrelaterade känslomässiga krav kan länkas till stress och understryker vikten att motverka känslomässiga krav för att minska stress inom polisyrket. / Emotional demands involve an expectation for individuals to control theiremotions and act appropriately for their professional role. This study aimed toinvestigate the relationship between perceived emotional demands and stress, as well asdifferences between male and female police officers. Quantitative data was collectedthrough surveys with 112 police officers. The aim was examined by measuring thedimensions of emotional demands, demands for hiding emotions, and stress based onthe COPSOQ instrument. The analysis was conducted using multiple regressionanalysis and two moderating hierarchical multiple regression analyses. The resultsshowed that emotional demands have a significant relationship with stress, but nosignificant relationship was found between demands for hiding emotions and stress. Nosignificant difference in the experience of emotional demands and demands for hidingemotions in relation to stress was observed between men and women. The studycontributes to the understanding of how work-related emotional demands can be linkedto stress and emphasizes the importance of counteracting emotional demands to reducestress within the police profession.

Rollen som förstalinjechef innefattar olika sociala sammanhang och det är viktigt att genom sin kommunikativa förmåga kunna inspirera och påverka olika medlemmar i organisationen. Situationer då förstalinjechefen behöver förmedla information och samtala med medarbetare sker kontinuerligt i denna yrkesroll. I det dagliga arbetet som förstalinjechef kan flera tillfällen uppstå där denne upplever känslomässig påfrestning vid samtal med medarbetare. Syftet med denna studie är att undersöka känslomässiga påfrestningar som förstalinjechefer kan uppleva av olika anledningar vid samtal med medarbetare. Syftet är vidare att undersöka om hur de förbereder sig inför dessa samtal. Denna studie bidrar med ökad kunskap om hur förstalinjechefer går tillväga vid förmedling av information de personligen upplever som obekväm att förmedla till medarbetare. Studien skapar även en förståelse för hur förstalinjechefer kan hantera sina upplevda känslomässiga påfrestningar vid samtal med medarbetare. Studien är en kvalitativ empirisk studie där åtta intervjuer genomförts med förstalinjechefer inom olika organisationer och branscher. Intervjuguiden formulerades efter den teoretiska referensramen som presenterar vad tidigare forskning visar på i form av vetenskapliga artiklar. Respondenternas främsta ansvarsområde i sin yrkesroll är att kontinuerligt leda, motivera och följa upp medarbetarnas arbetsprestationer på arbetsplatsen. Respondenterna beskriver en komplexitet i att yrkesrollen fungerar som en länk mellan det operativa och det strategiska arbetet inom organisationen. Att upprätthålla en fungerande kommunikation mellan sig och medarbetarna är betydelsefullt för att kunna främja goda relationer och samspel dem emellan. Känslomässig påfrestning inför samtal med medarbetare är vanligt förekommande i form av bland annat stress och nervositet. Utifrån den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet har vi nått ökad kunskap om att en fungerande kommunikation mellan förstalinjechefen och medarbetare behöver råda för att kunna främja ett gott samspel och goda relationer sinsemellan. Då detta råder minskar känslomässiga påfrestningar hos förstalinjechefen vid samtal med medarbetare. Chefers känslomässiga påfrestningar bör hanteras på ettsätt för att främja goda relationer med medarbetarna. Att hantera dessa känslomässiga påfrestningar kan bland annat innebära att reflektera kring en gällande situation och få stöttning i sitt ledarskap. / A first line manager's role involves to interact in different social contexts. It is therefore important that the manager has good communicative skills to be able to inspire and influence the organizations employees. Situations where a first line manager has to inform and converse with employees occurs continuously. In their everyday work as a first line manager there can rise occasions where they are experiencing as emotionally strenuous before or when conversing with employees.The purpose of this study is t oexamine emotional strains that first line managers experience for different reasons before or when conversing with employees. The purpose is further to gain knowledg eabout their preparations for these type of conversations. The study contributes with knowledge of how managers give information to employees that they personally finds uncomfortable to give. Further creates this study an understanding on how first line managers handles their experienced emotionally strains before or when conversing with employees. A qualitative empirical research study whereby eight interviews has been made with different first line managers from different organizations and industries. The interview guide was formed from the presented theoretical reference frame that shows what previous research has reached in the form of scientific articles. The main responsibility a first line manager's role contains is to lead, motivate and follow up the employees work performances at the work place. The respondents describe their role as complex and as a link between the operative and strategic work within the organization. To maintain a suitable communication with the employees is important to be able to foster good working relationships and team work. The experience of emotional strainsat conversing with employees is common among the respondents and take shape in for example stress and nervousness. The theoretical reference frame and the collected empirical material has made it possible to reach knowledge about the importance of good communication between the first line manager and the employees. From a suitable working communication good team work and working relationships can grow between the parties. A first line manager's experiences of emotional strains when conversing with employees reduces when these aspects are available in the organization. First line managers emotionally experienced strains has to be handled in a way that grow suitable work relationships with the employees. The ability to reflect about a situation and getsupport in ones emotionally strains is important.