Studiens syfte var att se om ett ledset framfört vittnesmål jämfört med ett argt, glatt, samt neutralt vittnesmål upplevs som mer trovärdigt. Denna studie är en replikering av Wessel et al. (2015) med några undantag, samt tillägg. Wessel et al. (2015) fick belägg för stora delar av studien men på grund av svårigheter i känslomanipulationen så blev resultaten inte som planerat. Deltagarna i denna studie delades in i fyra grupper. Grupp ett fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som ledsen, grupp två fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som arg, grupp tre fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som positiv och grupp fyra fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som neutral. Deltagarna slumpades in i respektive grupp. Efter att deltagarna läst vittnesmålet så genomförde de en trovärdighetsbedömning av vittnesmålet. Till skillnad mot Wessel et al. (2015) så fick deltagarna i denna studie avslutningsvis svara på ett antal frågor för att ta reda på vad varje respondent anser vara normalt förekommande beteende under ett vittnesmål för en person som blivit sexuellt utsatt. Denna studie fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar, därav inte någon känslomässig offer effekt. Studien fann inte heller någon skillnad mellan grupperna efter att deltagarna delades in i två grupper för att skilja på de respondenterna som har höga respektive låga förväntningar på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt. Studien fann inte heller några skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar efter att respondenternas totalpoäng på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt ladesin som kovariat i en ANCOVA.

Diabetes Mellitus typ 1 är den vanligaste livshotande sjukdomen bland ungdomar idag och antalet ungdomar som insjuknar ökar. Det är den totala bristen på hormonet insulin som ligger till grund för sjukdomen. Diabetes Mellitus typ 1 är en allvarlig kronisk sjukdom som inte går att förebygga och inte heller att förutse. Studiens syfte var att belysa ungdomars upplevelser och erfarenheter av att leva med Diabetes Mellitus typ 1. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Forskningsresultat hämtades från nio publicerade artiklar genomförda med kvalitativ respektive kvantitativ metod. Dessa sammanställdes för att kunna skapa en översikt över ungdomarnas upplevelser kopplat till sin sjukdom samt den förändring som medföljer. I resultatet framkom tre teman; Att leva med ständig ängslan, Att acceptera sin sjukdom, Att inte vara ensam, samt åtta subteman. Dessa belyser ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 och de känslor samt upplevelser som kommer med sjukdomen. Vidare menar författarna att mer kunskap behövs för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta ungdomar som drabbats av Diabetes Mellitus typ 1. Genom att möta ungdomarna där de befinner sig känslomässigt kan det öka möjligheten för välbefinnande och med det upplevelse av hälsa.

Bakgrund: I Sverige utfördes den första hjärttransplantationen år 1984 i Göteborg. En ökande trend har identifierats genom åren och Sverige är det land som utför flest hjärttransplantationer i Skandinavien. Det är vid svår hjärtsvikt som den drabbade kan bli kandidat för eventuell hjärttransplantation och sjuksköterskan har en nyckelroll i omvårdnaden av dessa patienter. Omvårdnadens syfte är att förbättra patientens chans för överlevnad och livskvalitet. Syfte: Beskriva organmottagares upplevelser av att ha genomgått en hjärttransplantation. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra kategorier identifierades; En ny livssituation, förändrad syn på livet, ta del av andra erfarenheter och nya tankar inför framtiden, med tio underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att patienter som genomgått en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag och livssyn. Nya insikter om livet och upplevelse av att fått en ny chans skapas. Detta väcker känsla av tacksamhet och skyldighet gentemot sin donator. Majoriteten av patienterna upplevde att stödet från sjukvården var bristfälligt, både inför och efter operationen och att det är bristen på information som upplevs som central. / Background: The first heart transplant performed in Sweden took place in 1984 in Gothenburg. An increasing trend has been identified over the years and Sweden is the country that performs most heart transplants in Scandinavia. It is in case of severe heart failure that the affected person can become a candidate for any heart transplant and the nurse has a key role in the care of these patients. The purpose of nursing is to improve the patient's chance of survival and quality of life. Aim: The aim was to describe the organ recipient’ experience after having a heart transplant. Method: A literature-based study where the data consisted of qualitative articles. Result: Four categories were identified; A new life situation, changed view of life, influence from others and new thoughts about the future with ten subcategories. Conclusion: The result shows that patients who have undergone a heart transplant experience a changed everyday life and belief. New insights about life and the experience of having a new chance created. This arouses a sense of gratitude and obligation towards their donor. The majority of the patients felt that the support from the health service was inadequate, both before and after the surgery and that it is the lack of information that is perceived as central.

Bakgrund: Barncancer är ett återkommande och skrämmande ämne. Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer i Sverige. Detta drabbar givetvis barnen själva men också föräldrarna. För att få mer förståelse inom barncancervården behövs mer forskning om föräldrars upplevelser och vad som är viktigt för dem under sjukdomens förlopp. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser, känslor och erfarenheter av att ha ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturstudie som metod användes. Tio vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Cinahl användes. Erikssons omvårdnadsteori användes som teoretisk ram av studien. Resultat: Majoriteten av föräldrarna beskrev den första känslan av chock och oro när barnet fick diagnosen. Många kände sig maktlösa och otillräckliga. När den nya vardagen förändrats och anpassats låg fokus endast på vad som skedde just då, ingenting kunde tas för givet. Det gick inte att planera framtiden i och med cancerbeskedet och den långa vårdtiden. Majoriteten av föräldrarna upplevde även att sjuksköterskan hade god kompetens till att stötta och informera om olika behandlingar, samt med god kunskap om ämnet kunde förmedla detta på ett empatiskt och pedagogiskt sätt för att främja hälsa och god vård gentemot familjen. Slutsats: När ett barn drabbas av cancer är det svårt att veta hur barnet kommer att må. Det är också svårt, oavsett kunskap, att veta hur föräldrarna kommer reagera då alla reagerar och hanterar situationer olika. Det är därför viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation till familjen för att sedan kunna informera både föräldrarna och barnet i ett tidigt skede om vad som händer, och kommer att hända, under den långa och jobbiga tid som väntar dem framöver. / Background:Childhood cancer is a recurring and frightening subject. Each year, about 300 children becomes ill in cancer in Sweden. This of course affects the children themselves, but also the parents. To gain more understanding in childhood cancer care, more research is needed on parents' experiences and what was important for them during the disease process. Aim:The purpose was to investigate parents' different experiences and feelings of having a child sick in cancer.  Method:A literature study was used as method. Ten scientific articles from the databases PubMed and Cinahl were used. Eriksson’s nursing theory was used as theoretical framework of this study. Result: A majority of the parents described the first feeling of shock and anxiety when they found out the diagnosis. Many parents felt powerless and inadequate. When their new everyday life changed and adjusted, the focus was only on what happened at that time and nothing could be taken for granted. They were not able to plan the future due to the cancer diagnosis and the long treatment period. The majority of the parents also felt that the nurse had good competence to support and inform about different treatments and with good knowledge of the subject could convey in an empathic and educational way to promote health and good care towards the family. Conclusion: When a child gets sick in cancer, it is difficult to know how the child will feel. It is also difficult regardless of knowledge, to know how the parents react when everyone reacts and handles situations differently. It is therefore important that the nurse first of all creates a relationship with the family, and then informs the parents at an early stage about what is happening and will happen in the long, hard time the child will be treated.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ca 7000 svenska kvinnor varje år. Tack vare regelbundna mammografiundersökningar som kvinnor över 40 år kallas till, upptäcks ofta cancern tidigt och kan behandlas. Hos författarna växte en vilja att veta hur kvinnorna upplever perioden mellan diagnos och operation. Det skapades en önskan att förstå hur kvinnorna upplever det att stå inför en mastektomi där hela bröstet ska tas bort och hur det inverkar på deras känslor och vardag. Syftet med studien är därför att belysa patienters upplevelser i väntan på en bröstcanceroperation. Detta kan skapa en ökad förståelse för kvinnorna med nydiagnostiserad bröstcancer samt förutsättningar för sjuksköterskan att på ett djupare plan hjälpa och stödja kvinnan under denna period. Metoden är en litteraturstudie. Tio kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats och analyserats. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Livsförändringar, Att vara i behov av andra och Att söka mening. Under dessa presenteras sju subteman: Att tappa fotfästet, Varför just jag?, Två bröst ska bli ett, Att blunda för sanningen, Att vårda relationen, Ljuset i tunneln och Upp till kamp. Tre av dessa subteman tas upp till diskussion då författarna anser dem vara intressanta och tankeväckande. I slutsatsen presenteras förslag på sjuksköterskans möjligheter att förbättra vården för kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat. Samtliga bearbetade artiklar har ett patientperspektiv. 5 huvudteman framkom i resultatet: Känsla av maktlöshet, Känsla av att vara en börda, Känsla av ensamhet, Tankar inför döden samt Positiva tankar trots obotlig sjukdom. Patienterna beskrev känslor av att mista kontrollen av sitt liv, vara beroende av andra människor samt att känna skuld och sorg inför närstående. Känslor av ensamhet av både social och existentiell karaktär uttrycktes, när vårdpersonal såg patienten som ett objekt samt när patienten hade svårigheter att tala om sina tankar. Både rädslor och längtan inför döden samt tankar om hur patienterna skulle bli ihågkomna beskrevs. Trots obotlig sjukdom uttrycktes positiva tankar som att känna tillfredsställelse och mening samt att finna tröst och känna hopp. I diskussionen kopplas vårdvetenskapliga begrepp som livskvalitet samt lidande till tre av huvudteman. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården. Syftet med studien är att beskriva hur patienters känslomässiga erfarenheter av vårdmöten påverkas av kommunikationssvårigheter. Detta är en litteraturstudie som grundar sig på Fribergs metod. Studiens resultat grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar och visar att patienter erfar många olika känslor i vårdmöten på grund av kommunikationssvårigheter. Känslor som uppstår hos patienter är i studien uppdelade i två kategorier; i samband med vårdmöten och i samband med tolkanvändning. I samband med vårdmöten ger kommunikationssvårigheter upphov till känslor i relation till kommunikationssvårigheter, känslor av utanförskap, känslor av sårbarhet samt känslor vid procedurer och behandlingar. I samband med tolkanvändning uppstår känslor vid professionell tolkanvändning och känslor vid användning av närstående som tolk. Resultatet i studien är ämnat för professionen sjuksköterskor i syfte att skapa större förståelse för patienters känslomässiga upplevelser av kommunikationssvårigheter. Rutiner kring användandet av professionell tolk inom sjukvården bör förbättras då sjuksköterskor hindras i sitt yrkesutövande då en dialog inte går att föra med patienter. Det är en mänsklig rättighet att alla individer skall få god vård och denna vård ska vara individuellt anpassad efter alla patienters behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen. Syftet med uppsatsen är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att ha ett syskon som drabbats av cancer. Resultatet baseras på en studie av sex artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet av det analyserade materialet visar fyra kategorier: starka känslor, familjen förändras, behov av stöd och information samt mognad och självständighet. Både positiva och negativa erfarenheter av en brors eller systers sjukdomstid beskrivs. Känslor som skuld, oro, avundsjuka och ilska samt en upplevelse av ensamhet är något som är ständigt återkommande upplevelser hos syskonen. Det är betydelsefullt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar det friska syskonet och ser till att det får information om sjukdom och behandling av sitt sjuka syskon eftersom brist på information kan ge en känsla av att inte få vara delaktig. Det är också betydelsefullt att stötta föräldrarna i att förstå vikten av att låta syskon vara involverade i vad som händer med deras sjuka syskon då ovissheten är mer skrämmande än verkligheten även fast den kan vara hemsk. Att träffa andra i liknande situation har visat sig vara uppskattat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och cirka 2% av den svenska befolkningen har diagnostiserats med hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär antingen att hjärtats tömningsförmåga är nedsatt, systolisk dysfunktion, eller att hjärtats kammare inte fylls på som de ska, diastolisk dysfunktion. Egenvård i form av kost och vätskerestriktion, eventuell viktnedgång och minskat alkoholintag är av stor betydelse för sjukdomens utveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio artiklar, varav en artikel med kvantitativ ansats, åtta artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel av mixad metod. Huvudresultatet: Det framkom att personer med hjärtsvikt upplevde depression, oro och rädsla över att ha drabbats av en obotlig sjukdom. Att utföra aktiviteter och arbete var mer påfrestande än tidigare innan sjukdomen eftersom de inte längre hade samma fysiska möjlighet. Personerna med hjärtsvikt tog hjälp av egenvård och olika hanteringsstrategier för att förbättra hälsotillståndet och undvika försämring både vad de gällde fysiska och psykiska aspekter. Slutsats: Personerna med hjärtsvikt upplevde försämrad psykisk hälsa och fysisk förmåga, vilket gav upphov till en känsla av isolation och ensamhet. Egenvård ansågs vara viktigt för att undvika försämring av sjukdomen. En ökad förståelse av personers upplevelser av hjärtsvikt bland sjuksköterskor kan förbättra stödet för personer med hjärtsvikt i deras egenvård och kan således ge en förbättrad livskvalité för den specifika patientgruppen / Background: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient groupBackground: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient group

Isoleringsvård kan bli aktuellt både vid infektionssjukdom och vid infektionskänslighet. Detta sätt att vårda finns redan tidigt beskrivet i historien. Ett stort användande av antibiotika tros ligga till grund för ökad mängd multiresistenta bakterier vilket orsakar problem i dagens sjukvård. Patienter med dessa bakterier, tuberkulos eller nedsatt immunförsvar är exempel på patientgrupper som vårdas isolerade. Att vårdas isolerad innebär för många att vara i en utsatt situation och utan kontroll över vad som sker. Känslor av ensamhet och övergivenhet leder till ett lidande för patienten. Med kunskap om hur patienterna upplever denna situation kan vårdpersonalen utföra en bättre omvårdnad. Litteraturstudiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Åtta vårdvetenskapliga artiklar har ingående granskats och analyserats. Fem kategorier framkom i analysen: att känna sig märkt och eller smutsig, känslan av att vara ensam och instängd, upplevelsen av vårdmiljön, behovet av information och kunskap för att förstå och betydelsen av närvaro och närhet från anhöriga och personal. Resultatet av studien visar hur viktigt det är med god information kring orsaken till isoleringen. Det framkom också hur betydelsefullt det var med regelbundna besök från både anhöriga och personal. I diskussionen lyfts det fram att trots olika anledningar till isolering så ser upplevelserna relativt lika ut. De skyddsisolerade verkar dock visa en större acceptans och förståelse över isoleringen än de smittskyddsisolerade. Patienterna betonar att de vill veta och förstå vad som händer för att behålla kontrollen över sin situation. Genom tydlig och samstämmig information från personal om isoleringsregimen till patient och anhöriga kan lidandet och de negativa upplevelserna minska.