Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i hur män och kvinnor påverkas av annonsbilder. Ser män och kvinnor i generation Y samma saker i annonsbilden, eller finns här olikheter som påverkar deras syn på annonsbilden. Metodik:  Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska underlaget tagits fram utifrån fyra stycken semi-strukturerade intervjuer och två stycken köns-indelade fokusgrupper. Slutsats: Uppsatsens slutsatser är att respondenterna påverkades av annonsbilderna oavsett kön. Männen i studien gav oftare uttryck för känslor kring annonsbilderna som sedan kunde uttryckas i en fantasi. Kvinnorna däremot lät sin fantasi spegla deras syn och tolkning av annonsbilden som i sin tur väckte olika känslor hos dem. / Purpose: The purpose with this thesis is to examen if there are any differences between how men and women are influenced by the advertisement picture. Do men and women in generation Y see the same things in the advertisement picture, or do differences exist that influence their perception of the advertisement picture. Methodology: The research is implemented with a qualitative method. The empirical foundation is grounded in four semi-structured interviews and two gender divided group interviews.  Conclusion: The conclusions are that the advertising pictures, regardless of their gender affected the respondents. The men participating in the study expressed, more often then the women, their feelings about the advertisement picture, which led to an imagination. The women on the other hand gave expression for their imagination around and about the advertisement picture that awoke their feelings about the picture.

Abstract   Examensarbete, Ekonomprogrammet online, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Företagsekonomi, Ekonomistyrning, 2FE92E, VT 2013   Författare: Thomas Lindell Handledare: Elin Funck   Titel: Ordning och reda, löning på fredag: Eliminering av slöseri som en positiv överlevnadsstrategi Bakgrund: Undersökningen har sin bakgrund i den allt större spridning som lean som produktionssystem får, och i den viktiga roll som målkongruens spelar för en framgångsrik ekonomistyrning. Undersökningen, som tar sig an de anställdas mening, erhåller sin relevans genom den stora betydelse som byggandet av en kultur och aktiviteten elimineringen av slöseri har inom lean. Kunskapen har inte utforskats. Det finns en brist inom leanforskningen när det gäller detta betydelsefulla område, och det gör problemet intressant och viktigt att utforska. Frågeställning och syfte: Frågeställningen som styrt denna uppsats lyder: Inom tillverkande företag som arbetar med lean som produktionssystem: Vilken mening kopplar de anställda till elimineringen av slöseri? Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera samband och mönster, som kan leda fram till en förståelse av den mening som de anställda kopplar till elimineringen av slöseri. Metod: Utifrån grundad teori har urval gjorts och data insamlats via semi-strukturerade intervjuer och dokument. Intervjuer har gjorts med 13 deltagare, fördelade på två företag. Data har analyserats så att begrepp, med deras egenskaper och dimensioner, har identifierats och samband och mönster mellan dem har kartlagts, och åskådliggjorts i en modell. Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen blir att meningens kärna är överlevnad. Att få behålla jobben befinner sig i centrum av denna kärna. Utanför denna kärna handlar meningen i det vardagliga arbetet med att eliminera slöseri om att skapa ordning och reda. Starka positiva känslor är kopplade till elimineringen av slöseri genom den ordning och reda som skapas. Sammantaget sätter ovanstående mening in elimineringen av slöseri i ett förklarande sammanhang.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nådde människors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner användare i Europa. Sociala medier har även blivit ett primärt val för de flesta användare för interaktion med varandra. I en värld där informationsflödet och varje relation är konstant uppmärksammades en brist i hur sociala medier interagerar med användaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier användes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie. Notifikationer på sociala medier undersöktes sedan kvalitativt med hjälp av  tester och  användare i fokusgruppsmiljö. Denna studie resulterade i ett antal definierade känslor  som  individer upplever av notifikationer  samt  åsikter kring redan befintlig funktionalitet och förslag till riktlinjer ur ett användarcentrerat perspektiv. / Social media has increased exponentially since the Internet reached people's homes during the 90's. The social media Facebook alone has 243 million users in Europe, social media also became a primary choice for most users to interact with each other. In a  world where the information flow and each relationship are constant, a flaw emerged in how the social media interacts with the user. To investigate how individuals experience notifications in social media, affect theory by Silvan Tomkins was used and then supplemented by a literature review. The notifications were then examined qualitatively  using tests and  with the help of users in a focus group setting. This study resulted in  a defined set of emotions that individuals experience of notifications as well as  opinions  about  existing  functionality  and  proposed guidelines from a user-centered perspective.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt. Familjehemsföräldrarna upplever att de själva och deras biologiska barn fått ett annat synsätt på livet. Familjehemsföräldrar upplever svårigheter kring att få tag på socialtjänsten och att socialsekreterare ofta byts ut under uppdragen. Möten med de placerade barnen och deras nätverk ger upphov till mycket glädje, men de kan också ge upphov till känslor av frustration och otillräcklighet. Familjehemsföräldrarna använder sig av olika copingstrategier för att hantera egna känslor som uppkommer kring uppdraget. Resultatet visar också att både formell och informell stöttning är viktigt. / This study examines how foster parents and their families are affected by the foster care commitment. The study also examines how foster parents handle their own emotions, and what support they receive. A qualitative method was used where seven foster parents from four foster families were interviewed using a semi structured interview guide.The participant’s answers were analyzed through a theoretical approach that included system theory, coping theory, development ecology and theoretical concepts. The result shows that care commitment takes much time and energy,which affects everyday life, foster parents and their biological children in a number of ways. Foster parents experience that themselves and their own children received a new perspective on life. Foster parents experience difficulties around getting hold of the social services, and that social workers are being replaced during commitment. The encounter with the placed children and their network generates a lot of joy, but can also cause feelings of frustration and inadequacy. Foster parents are using various coping strategies to manage their own emotions that emerge related to the foster care commitment, the result also shows that both formal and informal support are important.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden. Hälsan försämras för anhörigvårdaren under vårdtiden och vissa drabbas av depression. De social relationerna försämras, vissa upphör helt då anhörigvårdaren får en känsla av att de alltid måste vara tillgängliga för den sjuke. Vårdbördan kan vara tung och emotionellt stöd kan vara nödvändigt. Trots det väljer många att inte ta emot eller söka något stöd.Inte bara hälsan förändras under sjukdomstiden utan också mycket annat, den som tidigare haft en passiv roll i hushållet kan bli tvungen att ta en mer aktiv roll i skötseln av hem och ekonomi. Trots att anhörigvårdare ofta känner sig utanför och övergivna väljer de att inte uttrycka sina känslor när de blir tillfrågade eftersom det finns en rädsla att ta fokus från patienten.

This is a qualitative study aiming to study stepparents’ view of the relationships within the stepfamily and their thoughts about what makes it work. It is based upon three stepmothers’ life stories focusing on their relationships with their stepchildren. The study is based on a symbolic interactionistic theory and explores the experiences and unique perceptions of these women in their life as stepparents. The main conclusions of this study are that it is important to begin your journey as a stepparent building a good relationship with the child, prior to acting as a co-parent. The stepmothers all describe different strategies to create a sense of common ground with the child. It is also important to feel support and mandate within oneself and from the family members to act as an important adult. Lack of support makes relationships within the stepfamily difficult. In the absence of clarity when it comes to being a stepparent, it seems that these stepmothers have created their own role, based on their ideas of "good parenting". Emotions play an important part when it comes to how relationships develop within the stepfamily.

This is a qualitative study aiming to study stepparents’ view of the relationships within the stepfamily and their thoughts about what makes it work. It is based upon three stepmothers’ life stories focusing on their relationships with their stepchildren. The study is based on a symbolic interactionistic theory and explores the experiences and unique perceptions of these women in their life as stepparents. The main conclusions of this study are that it is important to begin your journey as a stepparent building a good relationship with the child, prior to acting as a co-parent. The stepmothers all describe different strategies to create a sense of common ground with the child. It is also important to feel support and mandate within oneself and from the family members to act as an important adult. Lack of support makes relationships within the stepfamily difficult. In the absence of clarity when it comes to being a stepparent, it seems that these stepmothers have created their own role, based on their ideas of "good parenting". Emotions play an important part when it comes to how relationships develop within the stepfamily.

Kandidatuppsats, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE07E, VT 2011 Uppsatsens titel: Sinnesmarknadsföring - En studie om en organisations förmåga att uppnå sinnesmarknadsföringens effekter utan en uttalad sinnesstrategi Författare: Cecilia Grothén, Ebba Slunge och Emma Wiström Handledare: Martin Amstéus Syfte: Belysa i vilken utsträckning en organisation kan skapa värderingar, känslor och välbehag hos besökare i ett servicelandskap, utan att explicit använda sig utav sinnesmarknadsföring. Metod: Studien består av en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie där insamling av data skett med hjälp av en enkätundersökning. Resultat: Genom studiens enkätundersökning och dess resultat har det visat sig att ett relativt högt medelvärde kan utläsas, vilket antyder att organisationer utan en uttalad sinnesstrategi faktiskt kan skapa emotionella kopplingar i ett servicelandskap. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, sinnestrategier, emotionella kopplingar, värderingar, känslor, välbehag, servicelandskap. / The thesis examines the relatively new field in marketing, sensory marketing, which examines how marketing can stimulate the human senses to achieve certain effects. The purpose of the thesis is to answer the following question; To what extent can an organization create emotions, pleasures and values to visitors in a service landscape, without explicit use of sensory marketing? The thesis is based on both a qualitative study and a quantitative study. First an interview was done with the case company to provide knowledge to the authors if the company uses a sensorial strategy. Thereafter data was collected through surveys in order to give answers to the purpose. The findings of the survey showed a relatively high result, suggesting that organizations without a pronounced sensorial strategy may actually create emotional connections in a service landscape. Suggestions for further study could be to make a comparison study of one organization with a pronounced sensorial strategy and one without a sensorial strategy. Furthermore, it also might be interesting to conduct a similar study in other types of environments where a sensorial strategy is not used, in order to shed more light on an elaborate sensorial strategy is really necessary and in that case what type of environments sensory marketing would be considered most applicable.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ”bör” vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ”manliga” stereotyper som står i motsats till ”kvinnliga” och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina. Sambandet mellan omtanke och hemarbete har uppmärksammats i tidigare forskning och används i detta arbete för att problematisera killars stereotypa roll. Syftet med undersökningen var att få insyn i hur killar tänker kring omtanke. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem tonårskillar framkom att dessa har starka känslor av omtanke och ömsesidighet, något som allt för sällan uppmärksammas i relation till rollen som kille. Slutsatsen är att debatten om jämställdhet och jämlikhet behöver nyanseras till att se personen bakom rollen och inte bara könet. Fastnar vi i polarisering missar vi människan och bidrar istället till vidare ojämlikhet. Genom att med elever i skolan se och arbeta med (köns)roller som etiketter som faktiskt motverkar personligt ansvar, och därmed också omtanke, kan vi tydligare förstå och förändra attityder och inställningar kring hemarbete och (familjens) relationer. / In recent debates on gender equality, men and women often appear as binary poles or opposites. This leads to stereotypes of how men and women ‘should’ be. These stereotypical roles can in themself be destructive by dehumanising the individual. Particularly problematic are the "male" stereotypes that are contrary to the "feminine" and therefore qualities such as care, which has traditionally been seen as feminine. The relationship between care and housework has been highlighted in previous research and is used in this work to problematise boys’ stereotyped role. The purpose of this study was to gain insight into how boys think about care. Qualitative interviews with five teenage boys revealed that they had strong feelings of kindness and reciprocity, which is all too rarely seen in relation to the generalised role of a male. The conclusion is that the debate on gender and equality needs to be turned to see the person behind the role and not just the gender. When we get stuck in polarisation, we don’t see the human, and instead we reaffirm further inequality. By having students and teachers in schools see and work on (gender) roles as labels that actually discourage personal responsibility, and therefore care, we can more clearly understand and change attitudes and beliefs about housework and (family) relationships.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation. Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov? Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie. Travelbees omvårdnadsteori, med betoning på den mellanmänskliga relationen, har använts som teoretisk utgångspunkt och kopplats till flera delar i resultatdiskussionen. Resultat: De kategorier som utformades var: Förändringar i vardagen, Tankar och känslor av skuld, Att känna sig sedd och vara delaktig samt Information och kommunikation. Under dessa rubriker beskrivs hur de närstående upplever olika livssituationer.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de kategorier som utformats. I diskussionen avhandlades hur sjuksköterskan kan ge stöd till närstående i olika situationer samt vad sjuksköterskan har för ansvar. / Background: Palliative home care is becoming more common and research show that many want to die in their own home. This makes great demands on next of kin of patients at the end of life as they take on a caring role. Many next of kin experiences the caring role as positive as they spend the last time with the patient. However, some of the next of kin experience the caring role as negative because they feel themselves forced into the caring role and therefore lose their freedom. Aim: The aim of this study is to describe how next to kin to patients in palliative home care experience their life situation. Questions: What kind of support is the next of kin in palliative home care in need of and how can the nurse meet their needs? Method: This study is a literature study. Eleven qualitative studies have been reviewed from which categories have been formulated. These categories represent the basis of the results in this study. The theory of the interpersonal relationship by Travelbee is used as theoretical starting-point and is used in several sections in the discussion of the results. Results: The formulated categories are: Changes in everyday life, Thoughts and feelings of guilt, To be seen and to participate and Information and communication. In these categories the experiences of various life situations of next of kin are described. Discussion: The result is discussed from the formulated categories. The responsibility of the nurse and ways of support to next of kin in different life situations are being discussed.