Background: Breast cancer is one of the most common types of cancer in the world and it usually affects elderly women. However, there are between 600-700 cases per year in Sweden where women under the age of 45 are diagnosed. Removal of the breast or part of the breast, hair loss, fatigue and nausea as a result of the breast cancer treatment has an emotional and physical impact on the women’s lifeworld. The nurse should build a relationship with the women to identify and meet their needs.  Aim: To describe younger women’s experiences of getting a breast cancer diagnosis and life afterwards. Method: Four biographical books were analyzed to match the aim of the study. Result: The findings were that the women experience similar thoughts and feelings when it comes to living with a cancer diagnosis. Feelings such as fear, anger and distress were expressed in the biographies. To be able to fight against the disease the women highlighted the importance of support from family members and the medical staff. Conclusion: The women’s describes both physical and mental changes due to treatment, a strong influence on the woman’s lifeworld. It is therefore important that the nurse support, comfort and assist the patient during the entire course of the disease. It might help the woman to find bright spots in life and maintain hope for the future.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan personalen i den fysiska butiken och i web-shopen när det gäller upplevelsen av fenomenet emotionellt lönearbete. De få skillnader som finns är kopplade till deras olika roller. Båda grupperna använder sig av ”surface acting” vid  upprätthållandet av butikens fasad utåt genom att försöka tillmötesgå kundernas förväntningar och lösa eventuella problem som har uppstått. De verkar dock inte påverkas negativt emotionellt av det. Resultatet får delvis stöd av den teoretiska utgångspunkten, med undantag av Hochschilds begrepp ”deep acting”. Resultatet kan  även kopplas till vissa delar av den tidigare forskningen som presenteras i studien, vilket framkommer i den slutliga diskussionen.

Uppsatsen utgår från politisk kommunikation och syftet är att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter. Eftersom Sverigedemokraterna är nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter genom retorik och politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan övertala väljarna genom rätt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vår problemformulering är: På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter? Uppsatsens teoretiska ram utgår från politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear. De senare kom att bli det största sambandet mellan teorin och analysen. Studiens metod är en kvalitativ textanalys där målet var att visa vad Sverigedemokraterna pratar om och hur de pratar om det (kvalitet), inte hur ofta (kvantitet). För att lättare hitta dolda påverkansfaktorer är textanalysen indelad i en retorisk del och en propagandadel. Empirin består av informationsmaterial med Sverigedemokraternas nationella organisation som avsändare och behandlar två av Sverigedemokraternas hjärtefrågor: invandring och ålderdom. Analysen innefattar sju texter från hemsidan och sex texter från det tryckta materialet och lägger vikt vid innehållet i empirin. Våra resultat visar att Sverigedemokraterna förkastar de andra riksdagspartiernas politik för att få läsaren att distansera sig från dem och istället känna samhörighet med Sverigedemokraterna. Partiet använder propaganda genom att förenkla, förstärka, förtäta och förkläda texterna. På så sätt påverkar de läsaren till att göra egna tolkningar som förhoppningsvis gynnar partiet. Forskningsprocessens största upptäckt är att Sverigedemokraterna använder sig av strategin Politics of fear. I det empiriska materialet väcker partiet många starka känslor hos läsaren, framförallt hennes rädsla för det okända och inför framtiden, för att sedan skapa trygghet genom att själva ha lösningen på problemen. Inom Politics of fear är det vanligt att måla upp överdrivna hotbilder som får läsaren att känna större rädsla än hon egentligen behöver. Vi har i studien identifierat internationella och nationella hot och tryggheter som Sverigedemokraternas bärande innehåll i Politics of fear.

No description available.

Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur. Studenterna använde metaforiska uttryck, för att beskriva sin förlust och förlusten upplevdes på ett kroppsligt, känslomässigt och existentiellt plan. Detta speglas i ett pussel där alla bitar kan vara var för sig, eller passa ihop med varandra i olika kombinationer. Diskussion: Professionellt förhållningssätt vid sorg diskuteras som ett fynd. Husdjur har en stor betydelse för människor och förlusten av det kan påverka starkt. Vid en förlust triggas existentiella känslor igång, då har hoppet stor betydelse. Slutsats: Slutsatsen av studien, var att förlusten visade olika ansikten. Omvårdnads-personalens inre kompetens kan utvecklas genom att nå förståelse om olika fenomen. / Background: Loss is a phenomenon common to all mankind, which evoke feelings, expressions, thoughts and actions, with those affected. By sharing stories regarding the phenomenon, nurses can understand the patients’ emotional message, which is important from the nursing perspective. Purpose: The purpose of the study was that from the nursing students stories reach understanding about the phenomenon of loss. Method: The study was empirical with qualitative projection and the material comprises 53 nursing students’ stories about the phenomenon loss. Result: All students had experiences from and understanding of the phenomenon loss. Loss was most often related to death and the most common experience was the loss of pets. The students used metaphoric expressions to describe their loss and the loss was experienced physically, emotionally and on an existentially level. This is reflected in a puzzle where all pieces can work independently, or work together in different combinations. Discussion: Professional approach in grief is discussed as a resort. Pets are of great importance to humans and the loss of one can have a large impact. At the time of loss existential feelings are triggered and hope plays a big part. Conclusion: The conclusion of this study shows that the loss has different faces. Internal expertise of the nursing stuff can be developed by creating understanding of various phenomena.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid. Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion. Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet. Populärmusik i film har inte tidigare inrymts i teorier kring medier och minnen i någon nämnvärd utsträckning. Det kan ha att göra med att populärmusiken snarare komplicerar än förstärker kulturella minnen. I uppsatsen framträder att kollektiva kulturella minnesbilder både kan förstärkas och försvagas när filmens bilder samverkar med populärmusik. Populärmusik som spelar i samtakt med filmens rörliga bilder kan bidra till att emotionalisera historien och förstärka de kulturella minnena av sextiotalet. Minnesbilder kan också försvagas i möten med populärmusik, vilket särskilt framträder då musiken innehåller sång och utgör det dominerande ljudet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer. Metod: Studien utgår från fem självbiografier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att förlora sitt barn skapar många blandade känslor hos föräldrarna, allt från sorg till lättnad. Föräldrarna är i behov av stöd efter den livsomvälvande upplevelsen. Barnen är en del av familjerna då minnena alltid lever kvar. Syskonen är en avgörande faktor för föräldrarnas kamp att fortsätta den nya vardagen. Föräldrarna lär sig att leva med saknaden och sorgen. Slutsats: Att förlora ett barn är en traumatisk händelse som skapar många olika känslor. Att få bra stöd är viktigt för föräldrarna som bearbetar händelsen på olika sätt. Minnena av barnen finns alltid hos föräldrarna så länge de lever och de genomgår förändringar efter att barnen har avlidit.

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som även kallas övergångsåldern, är en period då kvinnans fysiologiska kropp genomgår hormonella förändringar. Tiden då klimakteriet infinner sig är individuellt. Vanligast är dock att klimakteriet infinner sig då kvinnan passerat en ålder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet. Metod: Metoden som används följer Friberg (2006) rekommendationer vad beträffar en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar, vilka är såväl kvalitativa som kvantitativa. I resultatet presenteras fyra teman. Personlig utveckling, Livskvalitet, Kroppsliga förändringar och symtom samt Det sexuella samlivet. Konklusion: Studiens fynd visar att kvinnors upplevelser av klimakteriet skiljer sig åt. Vi är alla unika och uppfattar således livets prövningar olika. Trots individuella upplevelser visar studiens resultat att många kvinnor upplever klimakteriet positivt. De upplever att de utvecklats som person likväl som de ser att de blivit bättre rustade inför det kommande livet. Författarna kopplar kvinnornas positiva upplevelser till KASAM, Känsla av sammanhang, som talar för att människan lättare kan möta livets utmaningar om hon kan förstå dess relevans och mening. / Background: Menopause is a natural part of a woman's life. The climacteric also known as the menopausal, is a period when a woman's physiological body undergoes hormonal changes. The days of climacteric appear individually. Most common is that climacteric is present when the woman passed the age of 40. Aim: The purpose of this study was to describe the Nordic women's experience of climacteric. Method: The method used follows Friberg (2006) recommendations regarding a literature review. Result: The result is based on nine research articles, which are both qualitative and quantitative. The result is presented in four themes, Personal growth, Quality of life, Bodily changes and symptoms and The sexual life together. Conclusion:  The study findings show that women's experiences of climacteric are different. We are all unique and therefore understands the trials of life different. Although individual experiences shows results of the study that many women experience climacteric positively. They perceive that they developed as a person as well as they see that they become better prepared for the next life. The authors link women's positive experiences to the KASAM, sense of coherence, which suggests that humans can better meet the challenges of life if she can understand its relevance and meaning.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga. Sjuksköterskorna är på sin vakt då patienterna snabbt kan bli aggressiva och hotfulla om de upplever sig bli provocerade. Sjuksköterskorna behöver ibland värja sig mot påverkade patienter som utsätter dem för oönskad fysisk kontakt och de upplever det som en trygghet att ta hjälp av väktare eller polis vid behov. Känslor som osäkerhet, frustration, irritation, olust och ilska väcks hos sjuksköterskorna i mötet med patientgruppen men de eftersträvar att bemöta alla lika. Trots detta uppges påverkade patienter behandlas annorlunda, prioriteras lägre och tas inte riktigt på allvar. Trots att sjuksköterskorna upplever att påverkade patienter är oberäkneliga och framkallar osäkerhetskänslor känner de empati för dessa individer. Ett professionellt bemötande eftersträvas men trots det antyds att toleransen är låg gentemot påverkade patienter. Vidare utbildning välkomnas och tros kunna bidra till bättre omvårdnad av en komplex patientgrupp. / The aim of this study was to illustrate how nurses working in an emergency department experience meeting with patients under the influence of alcohol and drugs. A qualitative study was undertaken with a semi-structured interview guide. Data was transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Seven nurses who work in an emergency department in central Sweden participated in the study. It was found that nurses feel empathy for patients under the influence of substances, although they also described them as unreliable. Several nurses described themselves as being on guard as patients can become aggressive and threatening, and that situations can quickly turn when the patients perceive themselves to be provoked. When nurses are exposed to unwanted physical contact they sometimes need to defend themselves. When it is warranted, the help of security or the police can offer some degree of comfort. The nurses are experiencing feelings of insecurity, frustration, irritation, unease and anger in the encounter with this group of patients, but retain their professionalism and strive to treat everyone equally. Despite this it is indicated that patients under the influence of substances are treated differently from other patients, are a lower priority and are not taken as seriously. Although patients under the influence of substances may appear volatile and threatening nurses feel much empathy. A professional approach is sought but despite that it is suggested that the tolerance is low in relation to patients under the influence of substances. Further education is welcomed and is believed to contribute to better care for a complex population of patients.

No description available.