The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ‘Naïve Theory’ and ‘Affect Theory’. The social workers have told us about their experiences in meetings and how they handle the clients' feelings. According to the social workers that we have been in contact with, the clients can show all sorts of emotions, ranging from clients that are happy to those that are angry. It is more common that clients show irritation or frustration against the social worker. The main conclusions are that it is important that the social workers are aware of the feelings that they encounter in meetings with clients, and that they may be affected in different ways. The co-worker of the social workers is important when it comes to the handling of emotions. A client's emotions can affect a social worker and if the social worker does not pay attention to these feelings and learn how to handle them, this may cause the social worker unable to perform their work or that they bring the emotions home.

SAMMANFATTNING Titel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag. Författare: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Institution: Institutionen för Hälsa och Lärande, Högskolan Skövde Program/kurs: Magisterexamen i omvårdnad, OM854A, 15p Handledare: Brovall, Maria Examinator: Hammarlund, Kina Sidor: 21 Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsköterskor, känslor, upplevelser Bakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillgång till internet och många föredrar att interagera över internet. Detta har medfört att mobbning över internet har ökat bland ungdomar. Internetmobbning leder till ökad risk för ohälsa och sämre studieresultat. För att skolsköterskor ska kunna ge stöd åt de elever som är drabbade av internetmobbning är det viktigt att beskriva de känslor som dessa ungdomar upplever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de känslor som ungdomar, utsatta för internetmobbning, upplever. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes med narrativ insamlingsmetod ifrån bloggar. Datainsamling gjordes genom att samla text ifrån bloggar av åtta bloggskribenter. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visar att ungdomar som är utsatta för internetmobbning upplever känslor av ensamhet och utsatthet. De känner sig kränkta och upplever inre stress och bristande självkänsla. De upplever också en bristande tillit till sina medmänniskor och ett socialt utanförskap som ofta fortsätter under lång tid. Slutsats: Ungdomar utsatta för internetmobbning upplever att de saknar stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skolsköterskor har kunskap om de känslor som ungdomarna utsatta för internetmobbning upplever. Detta för att de i sina möten med dessa ungdomar ska kunna identifiera, bekräfta, stötta och hjälpa. Kunskapen är också viktig i skolans förebyggande arbete med exempelvis upprättande av handlingsplaner mot kränkande behandling / ABSTRACT  Title: Cyberbullying, a part of adolescents everyday life. Authors: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15ECTS Supervisor: Brovall, Maria Examiner: Hammarlund, Kina Pages: 21 Keywords: cyberbullying, adolescents, school nurses, feelings, experiences Background: Today, most adolescents in Sweden have access to Internet and it is the way many adolescents prefer to interact. With this development, cyberbullying have increased among adolescents. Cyberbullying can cause health problems and poor results in school. It is important to describe the feelings of victims of cyberbullying so that scool nurses can support these pupils. Aim: The purpose of the study was to describe the feelings adolescents experience when being victims of cyberbullying. Method: A qualitative inductive approach was made by a narrative collecting method from blogs. Datacollection was made by collecting texts from blogs by eight blogauthors. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of this study shows that adolescents who are victims of cyberbullying experience feelings of loneliness and vulnerability. They feel offended and experience an inner stress and a lack of self- esteem. They also esperience a lack of trust towards their social context and a social exclusion that often continues for a long time. Conclusion: Adolescents who are victims of cyberbullying experience a lack of support from their environment. Therefore, it is important that scool nurses has knowledge about the feelings that these adolescents experience when being victims of cyberbullying. It is important so that the scool nurses can identify, confirm, support and help the adolescents. This knowledge is also important in the preventive work at schools when, for example establishing action plans against offensive treatment.

Genom att undersöka psykologiska mekanismer hos ideellt engagerade i en studentkår söktes stöd för studiens syfte samt två frågeställningar. Om det finns något samband mellan varför en individ blev motiverad till att engagera sig ifrån början och varför denne är motiverad till att fortsätta vara engagerad i studentkåren samt vilka känslor individen kan känna vid sitt engagemang och vad som utlöser dessa känslor. Genom en webbaserad enkät samlades data in ifrån respondenterna (N= 44). Individerna som besvarade enkäten tillhörde en liten studentkår vid en högskola och var eller hade varit ideellt engagerade. Datan analyserades utifrån Spearman’s korrelationstest i SPSS samt ATLAS.ti som användes vid bearbetning av fritextsvaren. Resultatet visade på att de inre motivationsorsakerna var starkare än de yttre motivationsorsakerna till fortsatt ideellt engagemang. Resultatet visade även på att känslor och attityder hängde samman då positiv attityd genererade positiva svar.

No description available.

Undersökningen hade till syfte att undersöka och belysa häktade personers upplevelser av isoleringen som häktad. Syftet var även att belysa häktades isolering utifrån häktespersonals perspektiv. Detta för att få en fördjupad förståelse för isoleringen som socialt fenomen.  Då jag hade intresse av intervjupersonernas erfarenheter i form av ett utförligt berättande valdes kvalitativ metod i form av intervjuer med narrativ karaktär. I bearbetningen av empiri valdes kodning utifrån en hermeneutisk tradition. Jag arbetade i flera omgångar med empirin där kodning och analys var inspirerad av hermeneutiken. Detta gjordes för att korta ned text och finna intressanta och viktiga ord samt meningar som hermeneutiken sedan hjälper till att förklara. Teoretiska begrepp utgår berör bland annat skam/makt samt kriminell livsstil. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och därmed isolerade samt personalens bemötandes innebörd. Resultatet påvisade att häktade upplever tillvaron som frustrerande samt känslor så som ångest, maktlöshet och ovisshet genomsyrar vardagen. Detta på grund av begränsningar av frihet och självbestämmanderätten. Studien påvisar att intervjupersoner upplever häktestiden som jobbigast i början av vistelsen. De häktade verkar till synes komma in i rutiner samt finner egna strategier för att anpassa sig till situationen som inlåst. Känslor upplevs bli kraftigare i samband med inlåsningen och de häktade kan inte riktigt sätta fingret på varför det är på detta viset. Häktespersonalen försöker interagera med häktade genom simpla fraser i korridoren, stöttande samtal med upprörda individer samt störningsmoment för att även försöka finna de tysta. Även om den häktade ej är mottaglig samt ej vill ha kontakt med personal, genomför häktespersonalen ändock en insats som passar just den individen. / The study was intended to examine and elucidate detainees' experiences of isolation that detained. The aim was also to elucidate arrested insulation outside prison personnel perspective. This is to get a deeper understanding of the insulation as a social phenomenon. As I was interested in interviewees' experiences in the form of a detailed narrative a qualitative method was chosen in the form of interviews with the narrative character. In the processing of empiricism was coding chosen in combination with the hermeneutic tradition. I was working in several installments with empirical data where coding and analysis was inspired by hermeneutics. This was done to shorten the text and to find interesting and important words and sentences that hermeneutics then helps to explain.Theoretical concepts regards shame/power and also a criminal lifestyleamong other thing.  Results are based on themes related to the arrested existence as locked up and thus isolated and the meaning of prisonguards treatment towards arrested. The study indicates that respondents perceive detention time hardest at the beginning of the stay. The detainees appear to seemingly get into routines and find strategies to adapt to the situation as locked up. Emotions are perceived to be more strongly associated with the lock-in and the detainees can not quite put their finger on why it is this way. Custody staff are trying to interact with detainees through simple phrases in the hallway, supportive conversations with affected individuals and distraction to even try to find the quiet. Even if the arrestee is not responsive and not want to have contact with staff, conducts detention staff still an effort that suits the individual.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt. Under huvudtemat Anpassning och acceptans beskrevs, medhjälp av centrala teman, hur informanterna accepterade amningens känslomässigainverkan på dem och/eller anpassade sig efter detta. Slutsats: Informanterna hade en vilja att deras barn skulleammas/få bröstmjölk. Amningen påverkade informanterna känslomässigt på olika sättoch denna inverkan hanterade informanterna genom anpassning och/eller acceptansoch uttryckte en fortsatt vilja att deras barn skulle ammas/få bröstmjölk.

Climate change is an issue surrounded by risk and uncertainty. The public oftentimes receive most of its general knowledge regarding science on the issue from the mass media. This can mean that the public receive mixed messages, those of apocalyptic narrative, those of narratives claiming no such thing exists, for example, which can lead to misconceptions of what the actual status is, and in extension lead to fear and anxiety. The aim of this study was to explore how individuals experience alarmistic media frames, through conducting a survey asking the respondents to react to visual examples in an alarmistic demeanor. Findings showed that while respondents felt worry, hopelessness and compassion in relation to the examples presented, they also responded with indifference on some levels. Contexts of the respondents also showed existing knowledge about what can be done to help the environmental issues, as well as altruistic values about other living organisms both in the present and the future. Conclusively, alarmistic media frames effect individuals directly on an emotional level, whether it can be feelings of worry, hopelessness, compassion or indifference. However it is not as simple in evaluating a totality of effect on individuals. This study implies a deeper process of experience, as respondents implied possessed knowledge and values as a base for what the initial experience lead to. / Klimatförändringar är ett problem omringat av hög osäkerhet och risk. Information om klimatförändringar och dess konsekvenser tar ofta vägen genom massmedia innan den når allmänheten, vilket gör att det ofta är där den generella kunskapen angående problemet och forskning runt det skapas. Det kan innebära att allmänheten får ta emot mixade budskap, som till exempel de som talar om apokalyptiska framtidsvisioner, de som talar om klimatförändringar som ett påhittat problem och så vidare, vilket kan leda till förvirring och misstolkningar av problemets egentliga natur och status och kan i förlängning leda till ohälsosamma psykiska tillstånd så som ångest och djuprotad rädsla. Syftet med denna studie var att undersöka hur individer upplever alarmistiska mediagestaltningar av klimatförändringar genom en enkätundersökning där respondenterna ombads att reagera på visuella exempel av alarmistisk natur. Resultaten visar på att även om respondenterna upplevde oro, hjälplöshet och medkänsla i relation till de exempel som presenterades, svarade de också med likgiltighet och att inte känna något till vissa exempel. Respondenternas egen kontext visade också på redan innehavd kunskap om vad som kan göras för att påverka miljöproblemen i positiv riktning, vidare även altruistiska värden gentemot andra levande organismer både i nutid och framtid. Slutsatserna var att alarmistiska mediagestaltningar påverkar individer direkt på en känslomässig nivå, så som oroskänslor, hjälplöshet, medkänsla eller likgiltighet. Emellertid är det inte lika enkelt och direkt att värdera totaliteten av effekter hos individer. Studien implicerar en djupare process av upplevelser, då respondenterna implicerade en innehavd kunskap och värderingar som en grund för vad den initiala upplevelsen kan leda till.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ␣ utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning. Studien var kvalitativ och sju individer intervjuades, varav fem stycken var barnmorskor och två av dem kuratorer. Materialet analyserades sedan med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys till tre kategorier, vilka är ␣ det inkonsekventa användandet av preventivmedel, problematiken kring ambivalens och relationen till partnern. Det inkonsekventa användandet av preventivmedel grundar sig i okunskap och nonchalans bland tonårsflickor. Ambivalensen uppstår i valet av att behålla graviditeten eller inte, och sista kategorin, relationen till partnern grundar sig i betydelsen av stöd och delaktighet i valet av att behålla eller avbryta graviditeten. Vår konklusion är att det förebyggande arbetet av tonårsgraviditeter måste öka och ungdomsmottagningar kan starta grupper där tonåringarna får träffa andra tonåringar i samma situation, och diskutera graviditeter. För att det förebyggande arbetet ska bli framgångsrikt, måste vi ha ett helhetsperspektiv gentemot tonårsflickorna och behandla varje individ som ett enskilt fall.

Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en av våra folksjukdomar och tros öka i framtiden. Det är ett kroniskt tillstånd som karaktäriseras av flera olika symtom så som dyspné och andfåddhet. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom som utgör 50-75% av all hjärtsvikt. New York Heart Association Functional Classification är en funktionsklassificering som är baserat på patientens egna upplevelser av sjukdomen och är graderad från I-IV. Att lida av en kronisk sjukdom kan innebära flera olika former av lidande som till exempel sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur hjärtsvikt och dess symtom påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturbaserad studie som är grundad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Hjärtsvikt påverkar hela människan både psykiskt och fysiskt i det dagliga livet. Livet blir begränsat på grund av de somatiska symtomen där även emotionella svårigheter blir tydliga. Att inte längre kunna utföra dagliga rutiner och delta i aktiviteter leder till en känsla av isolering och försämrad livskvalité. Slutsats: Hjärtsvikt har en tydlig påverkan i patientens dagliga liv där kroppen konstant är under förändring. Detta leder till en okänd upplevelse där framtiden för patienten är oförutsägbar. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hela människan bör beaktas för att kunna lindra lidande. / Background: Heart failure is currently one of the major diseases and is believed to increase in the future. It is a chronic condition characterized by multiple symptoms such as dyspnea and shortness of breath. The most common cause of heart failure are ischemic heart disease, which constitutes 50-75% of all heart failure. New York Heart Association Functional Classification is a classification function which is based on the patient's own experience of the disease and are graded from I to IV. A chronic disease can cause suffering of disease, suffering of life and suffering of care. Aim: To describe patients' experiences of how heart failure and its symptoms affect daily life. Method: A literature-based study, in which the result is based on eleven scientific articles. Results: Heart failure affects the whole person, both mentally and physically in daily life. Life becomes limited because of the somatic symptoms and emotional difficulties is also known. The feeling of isolation becomes evident when the patient cannot participate in activities. Quality of life deteriorates when the daily routines can no longer be performed. Conclusion: Heart failure has a clear impact in the patient's daily life in which the body is constantly changing. This leads to an unknown experience where the future is unpredictable. Heart failure is a condition where the whole person should be considered in order to alleviate suffering.