Vaka är ett omvårdnadsvetenskapligt begrepp och beskrivs ha en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, likaså har vaka en central del i rollen som närstående till en svårt sjuk anhörig. Vaka behöver synliggöras inom omvårdnad då det råder oklarheter kring begreppets djupa innebörd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vad vaka är för närstående inom omvårdnad. Studien designades som en allmän litteraturstudie, där resultatet baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I litteraturstudien har hermeneutiskt inspirerade frågeställningar använts, vilka skapar utgångspunkter för att på ett djupare plan förstå mänskligt handlande. Frågeställningarna bidrog till en kategorisering av resultaten ur de vetenskapliga artiklarna, där följande kategorier identifierades: Känslor, som utformat en huvudkategori som vidare mynnade ut i tre subkategorier. Subkategorierna benämns: Beskydd, Engagemang och Livsstilsanpassningar. Beskydd och Engagemang framkom som ett sätt för närstående att vidmakthålla vakan, Livsstilsanpassningar beskrevs oundvikligt uppstå som ett resultat av den eviga vakan. Ytterligare behov finns av kompletterande forskning kring det djupt känslomässiga engagemang som präglar en närståendes vaka. Genom att lyfta fram begreppet vaka och söka förståelse för vad vaka är för närstående kan förutsättningar och omvårdnadsåtgärder för närståendes vaka skapas. / Vigilance is a term in nursing science that plays a central part in nursing profession, but is equally as central for the affected family. Vigilance needs to be made visible as there occurs vagueness about the deep meaning of the term. The aim of this literature study was to highlight what family vigilance means in nursing tradition. The study was designed as a general literature study, where nine scientific articles with qualitative assumptions form the basis for the outcome. Hermeneutically inspired questions have been used, to generate a deep understanding about human actions. The questions contributed to a categorization of the results from the included articles, and emerged as: Feelings, which formed a main category that further formed three subcategories. The subcategories were entitled as: Protection, Commitment and Lifestyle adjustments. Protection and Commitment emerged as a way for the family to maintain their vigilance. Lifestyle adjustments arose as an inevitable result of the eternal vigilance. A further need regarding complementary research exist, concerning the deep and emotional meaning of family vigilance. By highlighting vigilance and seek understanding about the meaning of the phenomenon for the family, nursing diagnoses can be created.

Syfte: Bakgrund till den valda studien beror på den begränsade forskningen kring hur färger kan påverka betalningsviljan hos konsumenter. Det finns tidigare forskning som visar på att färger påverkar människan men som också pekat på att vidare forskning borde koppla samman färg och WTP. Syftet med studien är att analysera hur HSL påverkar kundernas känslor av interiörbilder i marknadsföring och hur det i sin tur påverkar kundernas betalningsvilja. Metod: För att genomföra studien genomfördes ett experiment på en högskola i Sverige med 102 slumpvis utvalda respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med tre bilder i varje. Det finns tre olika enkäter med samma bilder, men i två av enkäterna är bilderna manipulerade och i en enkät är det originalbilderna. Data som samlades in analyserades i SPSS där resultat togs fram som vi sedermera tolkar och analyser. Resultat & slutsats: Det vi kan visa på är att HSL har en påverkan på känslor och det främst när det kommer till högre ljusstyrka och mättnad. Vi har hittat skillnader som korroborerar med den tidigare forskningen men även skillnader som går emot den tidigare forskningen. Vi kan även konstatera att manipuleringarna ökar uppfattningen om hur prisvärd bostaden upplevs, och vi kan se tendenser till att betalningsviljan är något högre på de manipulerade bilderna. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vårt resultat inte går att generalisera eller att använda för att falsifiera på grund av ett för litet urval kan vidare forskning replikera studien men med ett större urval. Vidare förslag på vidare forskning: -          Hur påverkar högre ljusstyrka och högre mättnad i samma bild konsumenternas känslor? -          Hur påverkar färgnyans betalningsviljan? Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse kring hur färger kan påverka känslor som i sin tur påverkar betalningsviljan. Vårt bidrag riktar sig även till branschen och hur branschen bör lägga stor vikt på bra bilder vid marknadsföring av bostadsobjekt. / Aim: The background to the chosen study is due to the limited research on colors effect on consumer’s willingness to pay. The research that has been done shows that colors affects humans, but there has also pointed out that further research should combine color and WTP. The purpose of this study is to analyze how HSL affects consumer’s emotions of interior pictures in marketing and how it in turn affects consumer’s willingness to pay. Method: To complete the study, an experiment was conducted at a university in Sweden with 102 randomly selected respondents. The respondents were asked to answer a survey with three pictures in each. There were three different surveys with the same pictures, but in two of the surveys the pictures were manipulated and in one survey there was the original picture. Data collected was analyzed in SPSS where the results were presented as we later interpreted and analyzed. Result & Conclusions: The results show that HSL has an influence on emotions and especially when it comes to higher brightness and saturation. We have found differences that corroborate with the previous research but also differences that go against the previous researches. We also find that the manipulations increased the perception of how affordable the housing was experienced, and we could see trends that the willingness to pay was slightly higher on the manipulated pictures. Suggestions for future research: Our results cannot be generalized or used to falsify due to the small selection, research can replicate the study but with a larger selection. Further suggestion for further research: -          How does higher brightness and higher saturation in the same picture affect the consumers’              emotions? -          How dose hues affect willingness to pay?  Contribution of the thesis: This study contributes to an increased understanding of how colors can affect feelings and how it in turn affects willingness to pay. Our contribution is also aimed to people working in marketing and how they should place great emphasis on good pictures in the marketing of housing properties.

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur Stanley Kubricks filmadaption av The Shining(1980) har lyckats framställa känslor av obehag. Utredningen sker genom en analys av trespecifikt utvalda sekvenser ur filmen. Analysen arbetar utifrån en kvalitativ metod och despecifika huvudområden som analysen utgår ifrån är de audiovisuella aspekterna, det villsäga fotografi, ljussättning, ljudläggning och musik. Dessutom är Sigmund Freudspsykoanalytiska begrepp ”The Uncanny” (det kusliga) en viktig utgångspunkt i analysen.Kombinationen av de konkreta och psykologiska aspekterna kan således bidra till endjupare förståelse och redogöra för hur filmen lyckas framkalla känslor av obehag.Resultatet av analysen påvisar hur de audiovisuella aspekterna har utgått frånokonventionella metoder i gestaltningen. Känslor av obehag har skapats på ett icketraditionellt vis, exempelvis genom fotografiets fördelaktiga nyttjande av kontinuitetsfelsom avsiktligen försöker desorientera publiken. The Uncanny hjälper till att förmedla ettdjupare psykologiskt tema och att gestalta de oförutsägbara aspekterna. De familjäraaspekterna bär i själva verket på en icke-familjär kontext vilket gör det betydligt svårareför publiken att urskilja det goda mot det onda. Detta framkallar på så vis en känsla avovisshet hos publiken, vilket medför en betydligt mer obehaglig innebörd av filmen. Islutsatsen påpekas dessutom hur de konkreta och abstrakta aspekterna har ett kontinuerligtsamspel med varandra, exempelvis fotografiet som åskådliggör de psykoanalytiska teorierna.

Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och “stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”. Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. / Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered. Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis. Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the importance of support for women with breast cancer” emerged. Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

Psykisk ohälsa  ökar allt mer  och är idag ett utbrett globalt samhällsproblem. I samband med ökningen av psykisk ohälsa ökar också den psykiska och somatiska samsjukligheten. Detta gör att fler patienter med psykisk ohälsa uppsöker somatisk vård.   Sjuksköterskorna inom somatisk vård kommer att möta dessa patienter var de än jobbar. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskornas attityder till och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård Litteraturöversikt som design valdes för att kunna besvara syftet. Nio valda artiklarna är från databas Cinahl och Pubmed. Av de nio artiklar var fyra artiklar kvalitativa och 5 artiklar kvantitativa. De valda artiklarna analyserats och sammanställts där likheter och skillnad jämfördes. Resultatet presenteras med hjälp av fem huvudteman och nio tillhörande subteman. Huvudteman är Vårdande förhållningssätt, Icke vårdande förhållningssätt, Bristande säkerhet för patienter och vårdare, Fördomar och kunskap samt Organisation och ledning. Slutsatsen är att sjuksköterskors attityder till och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan förstås som både vårdande och icke vårdande förhållningssätt. Dock synliggjordes en markant övervikt till icke vårdande förhållningssätt. Bakomliggande orsaker kunde hänvisas till sjuksköterskornas fördomar och bristande kunskaper. Effekterna av påvisade kunskapsbrister och stigmatisering vid psykisk ohälsa kunde leda till vårdlidande samt bristande säkerhet för både patienter och vårdare. Föreliggande resultat understryker därför behovet av att förstärka sjuksköterskors kunskaper om vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.

Förskollärare betraktas som en viktig del av samhällsstrukturen, eftersom de bidrar till att lägga grunden för nya generationer. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilket emotionsarbete förskollärare utför på arbetsplatsen och hur de hanterar sin yrkesroll som förskollärare i relation till stress. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju heltidsanställda förskollärare i Stockholms län. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har ett teoretiskt ramverk tillämpats som utgår från två teorier, Hochschilds teori om känsloregler samt Goffmans dramaturgiska perspektiv om främre region och bakre region. Syftet är att ta reda på hur känslor och roller i arbetet regleras.   Resultatets slutsats visar att de samtliga intervjupersoner är medvetna om att de har olika ansvarsroller som de träder in i varje dag, exempelvis att ha en positiv attityd till lärandet, vara social kompetent samt att kunna inspirera barnen till samarbete och utveckla deras delaktighet. Att växla mellan olika ansvarsroller upplevs för vissa av pedagogerna som påfrestande och stressfullt men de flesta är kapabla att skilja mellan den privata och professionella rollen på arbetsplatsen. Resultatet visar även att de flesta kan visa riktiga känslor på jobbet men vid vissa situationer med föräldrar kan detta upplevas som påfrestande, eftersom de alltid blir tvungna att upprätthålla en yttre mask - att agera professionellt, vara positiv och tillmötesgående, oavsett situation. Detta upplevs som mentalt ansträngande för förskollärarna och som en svår balansgång, vilket visar att pedagogerna upplever emotionsarbete i yrket. I relation till dessa situationer är pedagogerna tvungna att dämpa sina riktiga känslor. Det administrativa arbetet, stora barngrupper och personalbristen upplevs som de största stresselementen för förskollärarna och har haft en effekt på den fysiska och psykiska välmåendet. Resultatet visar att förskolläraryrket är ett givande och lärorikt yrke som bidrar till både personalens och barnens utveckling. Det framgår även att det har ett stort socialt stöd på arbetsplatsen, både från arbetslag och chef.

No description available.

Det finns en risk för att producenter av audiovisuellt material förringar betydelsen av den audiella delen till förmån för den visuella. Sonnenheim och Pauletto (2014) menar att det audiella materialet är av minst lika stor vikt som det visuella när det kommer till hur bra det audiovisuella materialet blir. De hävdar att det finns fyra ljudelement som måste vara i balans, det vill säga förekomma i ungefär samma utsträckning, för att materialet skall bli framgångsrikt. Dessa ljudelement är det logiska, abstrakta, temporala och spatiala. Syftet med denna uppsats är att utifrån en, hos den lyssnande åhörarens identifierade och väckta känsla, undersöka vilka ljud som väckte känslorna och vilka olika ljudelement som existerar i två scener av Netflixserien Dark. Vidare är syftet också att kartlägga om dessa var i balans. Sonneheim och Paulettos teori låg till grund för metoden och analysen av resultatet. Resultatet visade att specifika känslor väcktes och att ljudelementen i de två scenerna var i balans vilket delvis kan förklara varför serien blivit så populär hos Netflix-publiken. / There is a risk that producers of audiovisual material may neglect the importance of audial components in favor of the visual. Sonnenheim and Pauletto (2014) argue that the audial material is at least as important as the visual when it comes to how succesful the audiovisual material becomes. They claim that there are four sound elements that must be in balance for success to happen. These audio elements are the logical, abstract, temporal and spatial. The purpose of this paper was to investigate the sounds that evoked the emotions and the different sound elements that existed in two scenes of the Netflix series Dark, based on the experience of the listening viewer. Furthermore, the purpose was to determine whether these sound elements were in balance (in this case, occurring to the same extent in the scenes). Hillman and Pauletto's theory formed the basis of the method and the analysis of the results. The results showed that specific emotions were evoked and that the sound areas in the two scenes were in balance, which could partly explain why the series has become so popular with the Netflix-audience.

ABSTRACT  Feher A, Leander-Pehrson D.  The experiences of palliative care in newly graduated nurses. A literature review. Thesis in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: Palliative care is described as a very complex type of care with breadth of covering both medical, psychological, and spiritual needs - which results in the involvement of a number of professionals in the healthcare staff. The educational aspect of palliative care and its aims are to prepare the nurse for stages that can involve a lot of emotions and experiences in the future career, as best possible.Aim: The purpose was to investigate research on the undergraduate nurses' feelings and experiences of palliative care.Method: A qualitative literature study was conducted with ten scientific studies of qualitative anchoring as a basis for compiling results. CINAHL and PubMed have been used as primary databases for collecting material.Results: In the role of nurse, individuals is expected to be sensitive and attentive to patients with forward-looking communication. The importance of being able to keep the private feelings and values that may arise in the meeting with the patient is emphasized, and by highlighting the individual nurse maintains professionalism.Conclusion: There are many emotional experiences during her profession in both existential and emotional aspects,  and one of the goals of the nursing education is that the individual who takes on the role of nurse, should feel safe and secure for the upcoming work - where new future colleagues will eventually be welcomed. This demand, not least on the individual's own capacity for personal development, but also on the education's capacity for future development.