Studiens syfte var att belysa och förstå hur förskollärare tillskriver betydelse till barns känslor i förskolans verksamhet. Genom intervjuer med förskollärare synliggjordes att barns olika känslor tillskrivs olika betydelser och därmed också bemöts samt skapar olika reaktioner hos förskollärarna. Det råder även en tvetydighet gällande på vilket sätt känslor får utrymme i verksamheten och om dessa verkligen kan få den plats och tid som behövs. Utifrån detta kan slutsatser dras om att barns känslor behöver prioriteras i verksamheten samt att de behöver bekräftas, en bekräftelse som inte lägger några värderingar i känslan. Arbetet med barns känslor i förskolan fodrar därmed en stor medvetenhet hos förskollärare. Detta för att inte ska riskera att bland annat nonchalera eller förminska barnens känslor. Det är trots allt förskolläraren som innehar ansvaret att försvara och respektera barns rätt till integritet och därmed rätten till sina känslor och känslouttryck.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall, det är framförallt kvinnor i medelåldern som drabbas. Mastektomi är ett behandlingsalternativ för bröstcancer som innebär att hela bröstet tas bort och denna behandling kan leda till förändringar i kvinnans liv både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer efter genomgången mastektomi. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Databassökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen formades till två teman och sex subteman. Temana var ‘Denförändrade kroppen’- Kvinnorna upplevde att de fick förändrad identitet och kroppsbild.Mastektomin upplevdes för de flesta som en traumatisk upplevelse. ‘Behov av stöd för attmöta den nya vardagen’- Kvinnorna fann stöd hos sina familjer, vården och sin tro. Konklusion: Litteraturstudien resulterade i att kvinnorna upplevde olika känslor efter de hade genomgått mastektomin. Kvinnorna fick stöd från sin familj och tro, vilket var uppskattat. Stödet från vården uppfattades olika från kvinnorna. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers that affect women andaccounts for about 30% of all female cancer cases, with middle-aged women. Mastectomyis a treatment option for breast cancer, that means that the entire breast is removed, whichleads to changes in the woman's life physically, mentally and emotionally. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer after performedmastectomy. Methods: A literature study was conducted, ten qualitative articles were quality reviewd,analyzed and compiled using Friberg's five-step model. Database search was performed inthe databases Cinahl and PubMed. Results: The analysis was formed into two main themes and six sub-themes. Thethemes were ‘the changed body’- the woman experienced that it changed thier identity andbody image, the mastectomy was for most a traumatic experience. ‘need for support to facethe new everyday life’- the woman found support in thier families, care and their faith. Conclusion: The literature study results in different emotions of women after performeda mastectomy. The women found support in their family and faith, which was appreciated. The support from the care was experienced differently by the women.

This scientific essay examines the practical actions of preschool educators during democracy teaching sessions with a group of children ages three to five in a communal preschool in southern Sweden. The aims of democracy teaching in the Swedish preschool curriculum are complex and can be interpreted in multiple ways. The curriculum aims go beyond teaching knowledge and democratic skills to the children – the educators are also expected to affect the children’s feelings and ideas of values. With the educators’ actions as a starting point, this thesis aims to examine how the educators’ professional judgement, their handling of emotions and how they counter children’s agency, have effects on the democracy teaching sessions. The aim of this scientific study is to identify how the educators practically steer, manoeuvre and counter everything that occurs in the teaching session, with the objective of reaching the democracy goals of the preschool curriculum.  The essay starts with two short stories where challenging situations within the democratic teaching in preschools are displayed. The study is based on three observations and one interview with the two educators who took part in the observations, all took place in autumn 2020 and spring 2021. The empirical material of the study is analysed through the theoretical perspectives on authority and rearing by Hannah Arendt and the theoretical perspectives on emotions, freedom and agency by Sara Ahmed. The results of the study highlight the complexity of the practical skills of preschool educators where their abilities of professional judgements and their goal aiming strategies are weaved together. The educators’ practical skills to create positive feelings surrounding the teaching session creates a sense of community and have positive effects on learning. But the positive joint feelings can also be used against others who are considered outside of the group, which can lead to potential conflicts. This study shows that the educators’ practical skills of teaching and their ability of professional judgement plays a crucial role for the possibility to reach the democracy aims in the curriculum. Remaining difficulties in the democracy teaching can be connected to the challenge to counter the children’s experiences of an unequal society and the task to balance transmittance of democratic rules and values and at the same time promote children’s agency.

Ett projekt om att lära känna de onda tankarna och känslorna genom utforskande gestaltning. Objekt som symboliserar självhatet genom metoder och material. Ångest, depressivitet och självhat. Jag undersöker och belyser ämnet genom att metaforiskt och symboliskt gestalta ett narrativ som berättar om de komplexa och djupa känslorna i ett mentalt terapirum. Ett rum där de mest djupa, mörka och tunga känslorna framkommer. Hemligheter, tårar, ilska, smärta, hat, förvirring, till och med det oväntade. Ett rum som bär på så mycket ansvar och förväntan. Förväntan på total öppenhet. Projektet gav resultat till en installation i fyra huvuddelar där varje del symboliserar en roll i det mentala terapirummet. En installation som visade sig kunna beröra besökaren, väcka känslor och tankar, ge lugn och sinnesro, starta konversationer om känslor. Ett rum som lyckades få  besökare att tycka om mörkret.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterare som arbetar med barn och unga som riskerar att bli omhändertagna. Kvalitativa intervjuer har gjorts med åtta socialsekreterare på olika platser i Sverige. Syftet är att få en bättre förståelse för svårigheterna som socialsekreterare ställs inför i arbetet med familjer och barn som har hamnat utanför samhället. Teoretiska utgångspunkter är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Michel Foucaults teori om makt och Arlie Russell Hochschilds teori om känsloregler. Resultatet visar att svårigheterna som socialsekreterare upplever är att lagar och regler kan försvåra arbetet, vilket kan leda till att socialsekreterarna förlora makten och kontrollen över klienterna. Socialsekreterarna är medvetna om att makt är något de utövar, men att den oftast sker via motivationsarbete där språket är en maktform. Resultatet visar att det finns förväntningar på dem och att allmänheten inte förstår att de måste arbeta utifrån lagar och regler. När allmänheten inte förstår svårigheterna i socialsekreterarnas arbete kan det leda till orättvis kritik från samhället. Socialsekreterarna upplever att det går att styra känslorna efter ett tag, men väldigt jobbiga situationer medförde att känslorna kan sitta kvar en längre period. Man bör helst undvika att visa negativa känslor mot klienterna, då det kan upplevas oprofessionellt. Relationen till klienterna är viktig och det kan bli problematiskt när klienterna inte vill samarbeta. / This essay examines social secretaries working with children, and young people, who are atrisk of being taken into care. Qualitative interviews were conducted with eight social secretaries working in different places in Sweden. The aim is to gain a better understanding of the difficulties that social workers face working with families, and children, who live outside society. Theoretical starting points are Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, Michael Foucault's theory of power and Arlie Russell Hocschild's theory of emotional rules. The results shows that the difficulties social secretaries experience are that laws and regulations can complicate their work; it can also lead to the social secretaries losing power and control over their clients. The social secretaries are aware of the fact that they exercise power, but that it usually takes place through motivational work where language is a form of power. The results shows that the public has expectations of them, but does not understand that the social secretaries perform their work based on laws and regulations. When the public does not understand the difficulties in the work of social workers, it can lead to unfair criticism from society. The social secretaries feel that it was possible to control their emotions after a while, but very difficult situations can remain in their memory for a long time. A social secretary should preferably avoid showing negative feelings towards clients, because then they can be perceived as unprofessional. The relationship with the clients is important and it can be problematic when a client does not want to cooperate.

The purpose of this study is to investigate how people act during and experience the feeling of participating in a digital funeral, in order to increase the understanding of how online rituals function. Through interviews with five people who have participated in digital funerals and based on ritual theory and Sara Ahmed’s phenomenological understanding of emotions, I investigate the following questions: How does it feel to participate in the elements of a digital funeral? How do funeral rituals function in a digital funeral? How can participants actively engage in a digital funeral?  The results of the study show that the experience of participating in a digital funeral does not correspond with the participants expectations and conceptions of what a funeral is. It also shows that the digital funeral and the physical funeral is the same ritual but communicated in two different ways which leads to two different experiences. This leads to the participants feeling disoriented and makes the funeral ritual, with the purpose for the participants to part from the deceased, to not fully have the wanted effect.

Studiens syfte var att undersöka de yrkesverksammas erfarenheter kring effekternaav isolering av de intagna på häkten, samt förstår hur de yrkesverksamma arbetarmed isoleringsbrytande åtgärder på svenska restriktionshäkten.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuergjordes på sex yrkesverksamma med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatetvisade att de yrkesverksamma uppfattar att isoleringen påverkar de intagnapsykiskt likväl som fysiskt. Häktena i Sverige är ofta fullbelagda och i och meddetta uppkommer lokalbrist. Till följd av lokalbrist och även brist på personalpåverkas arbetet med de isoleringsbrytande åtgärderna. Studiens slutsats visar påatt många olika faktorer spelar in för att arbetet med att minska isolering på häktetska fungera. Den höga beläggningen som råder leder till en ond cirkel i och medatt fullbeläggning leder till lokalbrist så påverkar det i sin tur arbetet med deisoleringsbrytande åtgärderna. / The purpose of this study has been to examine professionals experience of whatisolation does to the detained in prison and their experience of how prison workswith isolation-breaking measures. The study was made out of a qualitativeapproach, where six semi-structured interviews were conducted with professionalsthat had varying years of work experience. Results show that professionals can seethat isolation effects the detained both physically and mentally. The prisons arefull and detention time is long. Therefore, the isolation-breaking measures arenegatively affected by shortage of premises and also shortage of staff. Conclusionsshow that many different factors matter when working with reducing isolation.The high occupancy that prevails leads to a vicious circle of affecting the workwith isolation breaking measures.

Bakgrund: Varje år föds det 110-120 barn med Downs syndrom (DS) i Sverige. DS är orsakat av en kromosomrubbning, orsaken till detta är ännu oklart. Att bli föräldrar till barn med DS drabbar hela familjen och för med sig många känslor som ofta är negativa. Barnet är ofta i stort behov av stöd och hjälp av sina föräldrar men också av andra professioner. Det är viktigt att göra föräldrarna delaktiga och se familjen som en helhet. Metod: Metoden som valts för examensarbetet är en litteraturöversikt. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn med DS. Resultat: I resultatet hittas fyra kategorier, det blev inte som vi tänkt oss, hur information ges har betydelse, behov av kontinuitet samt acceptans och anpassning. Det framkommer i resultatet att föräldrar ofta har negativa känslor och att det är svårt att acceptera sitt barns diagnos. Sjuksköterskan spelar en stor roll för familjens vård och det är sjuksköterskans ansvar att ge stöd och relevant information. Konklusion:Föräldrars upplevelser är stark förankrade i känslorna kring den första tiden. Mycket negativa känslor som sedan övergår i positiva känslor när acceptans och förståelse för deras nya situation infunnit sig. / Background: Every year, 110-120 children are born with DS in Sweden. DS is caused by a chromosome disorder, the cause of this is still unclear. Becoming parents to children with DS affects the whole family and brings with it many emotions that are often negative. The child is often in great need of support and help from his parents but also other professions. It is important to involve the parents and see the family as a unit. Method: The method chosen for the degree project is a literature review. Purpose: To investigate parents' experience when they have a child with DS. Results: In the result, four categories were found, it did not turn out as we expected, how information is given is important, need for continuity and acceptance and adaptation. The results show that parents often have negative feelings and that it is difficult to accept their child's diagnosis. The nurse plays a major role in the family's care and it is the nurse's responsibility to provide support and relevant information. Conclusion: Parents' experiences are strongly rooted in their feelings. Negative feelings that then become positive when acceptance and understanding has occurred.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket samt hur förskollärarna ser på fenomenet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare att de upplever sitt arbete gällande att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet? samt Vilka förutsättningar upplever förskollärare att de har för att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet? För att närma oss dessa svar har studien utgått från en fenomenologisk ansats och Giorgis fenomenologiska analysmetod för att analysera empirin. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare.  Resultatet för studien presenteras i tre tematiseringar: Känslor av delaktighet och inflytande, Upplevelse av att förstå och förståelse för barnens livsvärld samt Upplevelse av frustration gällande verksamhetens förutsättningar. En slutsats av det är att förskollärna i denna studie upplever både positiva och hindrande förutsättningar att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet. En väldigt viktig förutsättning för delaktighet och inflytande menar vi även är förskollärarens förståelse för, inblick i och erfarenhet av barnens livsvärld.

Bakgrund: Barn som har ett syskon med funktionsnedsättning är en grupp som det finns begränsad forskning kring de extra behov som barnen har av att leva i en annorlunda situation. Fokus har framförallt legat på föräldrarna och barnen med funktionsnedsättningen. Under de senaste åren har stödet börjat utformas till målgruppen i form av bland annat stödgrupper. Syfte: Syftet är att undersöka hur stödet utformas av de profesionellt verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen och anhörigcentrum, samt undersöka vad stödet har för effkter för abrnen utifrån de profesionellas perspektiv.  Metod: Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju personer som är verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen och anhörigstöd där de jobbar med stöd till barn som har ett syskpm med funktionsnedsättning. Resultat: Resultatet visar att stödet utformas olika beroende på vad den professionella jobbar i för verksamhet och vilken utbildning den profesionella har. Vilken effekt stödet har beroende på vad man anser är en effekt men mäts inte av verksamheterna.