Syftet med den här studien var att undersöka vilka känslor elever har kring klimatförändringar och ifall de känner hoppfullhet inför framtiden. Vi undersökte även hur eleverna upplever klimatundervisningen. De pågående klimatförändringarna är ett av mänsklighetens största hot vi står inför idag (IPCC, 2022). Den nuvarande situationen är oroväckande och det krävs omgående åtgärder. Det är därför av stor vikt att även den unga generationen har ett intresse och engagemang för frågor som rör klimatet. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 6 genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys i sex steg. Resultaten från studien visar att eleverna anser klimatundervisningen som bristande då de saknar viss kunskap för individuella åtgärder samt att eleverna har svårt att minnas konkreta arbetsformer. Vidare fastställs att känslor som oro, ilska och sorg är vanligt förekommande bland eleverna. Vi möts även av uttryck som “det beror på”, “om vi tar oss samman”, “om vi inte gör något” och “om vi fortsätter såhär” när eleverna talar om framtiden vilket visar en medvetenhet om klimatförändringarna. Till sist konstateras att eleverna visar en relativt hoppfull syn på framtiden.

Denna litteraturstudie syftar till att studera tidigare forskning om lärares undervisning i de naturorienterande ämnena, fokuserat på hållbar utveckling. Studien fokuserar främst på undervisning för hållbar utveckling i relation till känslohantering. Därav lyder frågeställningen: Vad kan lärare i de tidigare årskurserna göra i undervisningen för hållbar utveckling relaterat till elevernas känslor? Datainsamlingen gjordes efter en metod där sökprocessen genomförts i två faser. Manuella sökningar och söksträngar med relevanta nyckelord och databaser gjordes för att få fram väsentliga studier. Resultatet presenterar att undervisningen för hållbar utveckling bör beakta elevernas känslor när de möter ämnesinnehållet. Erfarenhetsbaserat lärande är väsentligt, där eleverna får möjligheten att utveckla kritiska och kreativa förmågor i diskussioner om hållbarhetsfrågor. Resultatet lyfter två specifika känslor, hopp och oro, som läraren bör vara medveten om i undervisningen.

Picture books are often used as an educational tool to develop childrens language and empathy. However norms in society suggest that some emotions are more acceptable than others. This caused an interest in how norms about emotions are reflected in picturebooks. The study aims to examine how emotions are expressed in Swedish picturebooks. What space different emotions get in relation to each other and how emotions are expressed depending on the gender and age of the characters.Using content analysis for a quantitative study of the emotions spelled out in the text and the emotions illustrated in the pictures allows for a comparison between how different elements in picturebooks express feelings. The expressed emotions are further examined from a norm critical perspective using Yvonne Hirdmanns theory of the gender system.The study shows that emotions are rarely named in the text but often illustrated in the pictures. The study also finds that not all emotions were represented in the material. It also became evident that women are portrayed as norm breaking by appropriating masculine characteristics and that norm breaking men are not represented in the material. In some books the heteronormative family were portrayed in the same way as in the 1970s. The conclusion is that norms in society are reflected in picturebooks and that it might have an educational effect not only on how and what emotions children should express, but also how parents and adults close to the children are expected to manage their emotions.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklararbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier omkunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar iföreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad påsemistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södraSverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger tillbegreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingarsynliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbarutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbarutveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social.Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernaseget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göraskonkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriversituationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar somförebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörsi pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs avattityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling.

Ute på våra förskolor får omsorgen om barnen stå tillbaka alltmer, efter att förskolan fick en egen läroplan och bytte från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Detta har resulterat i att det istället är lärandet som betonas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barns känslor i förskolan. Vilka dilemman står förskollärarna inför och vilka möjligheter och hinder finns för barnen att uttrycka sina känslor?Noddings omsorgsetik har varit vår teoretiska utgångspunkt i vår studie, vilken sedan har legat som grund till vidare analys. Vi genomförde vår empiri genom en kvalitativ metod, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med hjälp av sex förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna känner sig otillräckliga på grund av tidsbristen, då de vill kunna räcka till för varje enskilt barn, vilket medför att barnens olika känslor inte alltid blir uppmärksammade eller bekräftade. Barnen blir även avledda från framför allt känslor som upplevs obekväma för förskollärarna.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang. Informanternas svar i enkäten kan ha påverkats av olika faktorer (som ålder eller föräldrars högsta utbildning), vilket vi har försökt att tolka med hjälp av tabeller och diagram.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur. Eleverna ska inte tappa bort sitt ursprung när de flyttar utomlands utan de ska kunna känna sig trygga i att vara tvåspråkiga. Mitt intresse gäller hur tyska barnen känner sig med att vara tvåspråkiga. Ser de sin tvåspråkighet som en extra tillgång eller är det något tråkigt som de är tvungna att kunna för att föräldrarna vill det? Dessa frågor gjorde mig nyfiken och därför tyckte jag att det kunde vara spännande att fördjupa sig inom detta område, men också för att jag arbetar som lärare i moderna språk tyska och som modersmålslärare i tyska. Mitt arbete är knuten till tysktalande barn. Jag gjorde en kvalitativ undersökning och intervjuade tio elever i årskurserna sju till nio med tyska som modersmål och jag fick olika intryck av hur elever ser på modersmål, att vara delar i olika kulturer och andra språk. Jag utgick i första hand från Bronfenbrenners teori. Han är en rysk forskare som hänvisar till mänsklig utveckling som ett resultat av interaktioner mellan den växande organismen och dess omgivning. Dessutom tog jag upp nyare forskning. Jag bestämde mig för Ladberg, som är bland annat fil.dr. i pedagogik, utbildare, konsult och författare. Hon är specialiserad på att tala och skriva lättfattligt och engagerande om komplicerade saker. Hon publicerade ett tjugotal böcker, ett stort antal mindre skrifter och många artiklar. Några av hennes huvudsakliga arbetsområden är flerspråkighet och den mänskliga hjärnan. Efter utvärdering av intervjuarna hade tydligt framkommit att alla elever anser modersmålet som viktigt för dem och att det är en extra tillgång att kunna prata och skriva på ett språk till.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barns samspel kommer till uttryck på en förskoleavdelning för barn mellan ett och tre år för att få ökad förståelse för hur pedagoger kan skapa goda förutsättningar för barns sociala gemenskap. I studien användes en kvalitativ metod i form av två olika observationsmetoder, som är fältanteckningar och videoobservation. Observationerna genomfördes på en förskola, där jag deltog som en känd icke deltagande observatör. För att kunna analysera materialet och diskutera resultatet användes Daniel Sterns teori om känsla av självets utveckling. Stern förklarar att känsla av själv utvecklas i samspel och kommunikation med andra. Det subjektiva självet och det verbala självet var de relaterande domänerna som var huvudfokus i studien, eftersom dessa känslor av själv berör barn i åldrarna ett till tre år.Resultaten visar att i ett bekräftat samspel utbyter barnen sina tidigare erfarenheter med varandra och de får en känsla av samhörighet. Barnet får förståelse för att andra barn också har ett inre liv med vilja, känslor och avsikter. Denna förståelse gör att barnet delar sina upplevelser med andra genom leken och får förståelsen för sig själv och omgivningen.Resultatet i undersökningen visar ytterligare att barnens nyfikenhet och intresse för varandra samt den gemensamma aktiviteten lockar dem till samspel i de olika samspelssekvenserna. Barnen använde både verbal och icke-verbal kommunikation för att uttrycka sig på såsom blickar, ansiktsuttryck och kroppsspråk i form av miner, ljud, skratt och gester.Det förekom olika känslor i samspelssekvenserna såsom glädje, missnöje och ilska. Barnen uttryckte glädje med hjälp av kroppen, framförallt när de imiterade varandra. Glädjen syntes tydligt i deras ansikten. När det uppstod konflikter mellan barnen kring leksaker eller när de inte kom överens med varandra i leken och inte fick sin vilja i genom uttryckte de ilska och irritation. Barnen blev arga och ledsna och uttryckte sina känslor med ord och med hjälp av kroppsspråket.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig.