Nallekonsert är ett återkommande konsertkoncept framfört av Malmö symfoniorkester på Malmö Live, där barn i åldern fyra till sju år ges möjlighet att uppleva och upptäcka sång, musik och olika musikaliska genrer. Denna studie undersöker Nallekonserter som ett pedagogiskt instrument för att närma sig känslor med hjälp av musik. Genom observationer, en djupintervju med ett barn samt en enkät med en legitimerad förskollärare, får vi med hjälp av resultat och tidigare forskning en beskrivning av hur vi som förskollärare kan lyfta fram musikens potential som pedagogiskt redskap för att “väcka känslor på ett nytt sätt”. Studiens syfte är att studera vad nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern samt det pedagogiska värdet av att involvera musik i den dagliga verksamheten i förskolan. Vi upplever att förskoleverksamheten i dag använder musik som ett samlingsverktyg och att musik därmed inte används i sin fulla potential. Med denna studie vill vi uppmärksamma musikens värde som pedagogiskt verktyg, hur musik kan väcka känslor på ett nytt sätt.Detta gör vi med avstamp från Bossius och Lilliestam (2011) som hävdar att känslor finns inom oss och utanför oss. De beskrivs som verbala uttryck, kroppsliga uttryck och tolkningar av situationer, eftersom känslor oftast är erfarenhetsbaserade. Även Patrik Juslin, professor i musikpsykologi, har forskat om vad som händer med oss när vi lyssnar på musik och på vilket sätt musik väcker känslor. Med detta som bakgrund används observationer, intervju, och en enkät för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att Nallekonserter kan ses som en dörröppnare till barns känslor liksom ett pedagogiskt redskap genom att använda musik som ett naturligt komplement för övriga pedagogiska verktyg.

Dagens barn lever i en värld präglad av många stora miljöproblem. Det är dock viktigt att barn ges en positiv framtidstro. Studiens syfte är därför att beskriva förskolebarns olika uppfattningar, tankar och känslor kring miljöproblem. Vi har utgått från kvalitativa intervjuer, som filmats, med 16 barn i åldern fyra till sex år. Studien har en fenomenografisk ansats och fokuserar på vilka olika uppfattningar barn har om klimatförändringar, nedskräpning och föroreningar. Resultatet visar sex olika uppfattningar om dessa miljöproblem: Ovisshet kring klimat och föroreningar då de uppfattas som något obekant, uppfattningen att det inte är någon fara med miljöproblemen, att inget finns att göra åt problemen, att föroreningar och nedskräpning är skadligt för djur, människor och natur samt att det finns lösningar såsom återvinning eller elbilar. Det förekommer även en uppfattning om att återvinning är något bra och viktigt. Vidare visas i resultatet följande sju känslor kring de ovan nämnda miljöproblemen: oro, vrede, bestörtning, sorg, äckel, stolthet och tillit. De informanter som visade särskilt stora kunskaper visade också större oro inför miljöproblemen. De barn som inte föreföll veta lika mycket om klimatfrågor hade en tendens till att visa mer tillit eller likgiltighet. / Today's children live in a world characterized by many major environmental problems. However, it is important that children are given a positive belief in the future. The purpose of the study is therefore to describe preschool children's different perceptions, thoughts and feelings about environmental problems. We have started from qualitative interviews, which have been filmed, with 16 children aged four to six years. The study has a phenomenographical approach and focuses on the different perceptions children have about climate change, littering and pollution.  The results show six different perceptions of these environmental problems: uncertainty about climate and pollution as they are perceived as something unfamiliar, the perception that there is no danger with environmental problems, that there is nothing to do about the problems, that pollution and littering are harmful to animals, people and nature, and that there are solutions such as recycling or electric cars. There is also a perception that recycling is something good and important.  Furthermore, the result shows the following seven emotions around the aforementioned environmental problems: worry, anger, dismay, sadness, disgust, pride and trust. The informants who showed particularly high knowledge also showed greater concern about environmental problems. Those children who did not seem to know as much about climate issues tended to show more trust or indifference.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning. Metoden är en litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju olika teman, bland annat att sjuksköterskor upplever palliativ sedering som svårt när patienter får det för existentiell smärta och att sjuksköterskor tror att palliativ sedering leder till snabbare död. Genom utbildning och fortbildning kan sjuksköterskornas känslor, tankar och attityder inför vissa delar av palliativ sedering bli lättare att hantera. / For patients within a palliative care setting the care is focused on alleviating symptoms such as pain and other types of suffering, both physically and mentally. The palliative care can help the patients to die in a way that is, as far as possible, calm, peaceful and meets the needs of the individuals. The care involves patients, relatives and healthcare professionals, especially nurses, who are all emotionally involved. When patients can not obtain relief from their suffering by methods normally used, palliative sedation might be the last option that remains when all else fails. The aim is to investigate and compile the nurses' thoughts, feelings and attitudes towards palliative sedation as it is presented in current research. The method is a literature review of nine scientific articles. The results revealed seven different themes, one of which showed that nurses experienced palliative sedation as difficult when the patients received it for existential pain and another theme showed that the nurses believe that palliative sedation lead the hastening of death. Through education and training can the nurses’ feelings, thoughts and attitudes towards certain aspects of palliative sedation become easier to handle.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt samt vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna återgå till ett normalt dagligt liv.

Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen utifrån följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Resultaten visade att föräldrarna blev chockade vid diagnosen, hade svårt att acceptera det fruktansvärda beskedet och kände att de hade förlorat ett friskt barn. Dessutom uppstod en mängd känslor så som oro för hypoglykemi eller framtida komplikationer, rädsla, skuld, ilska och stress relaterat till olika faktorer. Dessa känslor bemästrades av föräldrarna med hjälp av olika copingstrategier. Slutsatsen blir att möten inom vården av barn med diabetes bör fokusera även på föräldrarna som behöver både information och emotionellt stöd. / Diabetes is a chronic disease that afflicts more and more people. The disease affects people on several levels. The diagnose causes strong reactions because it is a disease that lasts a lifetime. The purpose of this study was to examine how parents to children with typ1 diabetes handle their new life situation and the following questions was raised: How do parents to children with type1 diabetes think their daily lives have been affected? How do the parents handle their new life situation in the family? The results indicated that the parents were shocked, had difficulties accepting the diagnosis, and felt that they had lost a healthy child. Furthermore, a range of emotions including fear, guilt, anger, and stress related to different factors occured. The parents handled these emotions by using different coping strategies. This suggests that the healthcare should focus on the parents as well as the children, since the parents need both informational and emotional support.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevda kompetens, känslor och faktorer som påverkar vid vård av kritiskt sjuka barn på allmän intensivvårdsavdelning.  Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde innefattar vård av kritiskt sjuka patienter i alla åldrar. På allmän intensivvårdsavdelning är vård av kritiskt sjuka barn sällan händelser som kräver specifika kunskaper vilket kan medföra påfrestningar för intensivvårdssjuksköterskan. Metod: Enkätstudie med 162 intensivvårdssjuksköterskor på allmän intensivvårdsavdelning. Kvantitativ analys i SPSS. Resultat: Den upplevda kompetensen inom omvårdnad var högre (m=4.75) i förhållande till den inom medicin(m=4.46). Erfarenhet och kategori av intensivvårdsavdelning påverkade den upplevda kompetensen (p<0.001) emedan antal specialistutbildningar inte sågs påverka. De starkaste känslorna förknippade med problemområdet var stress och meningsfullhet. Hög upplevd kompetens korrelerade positivt med trygghet (p<0.001) och negativt med stress (p<0.001). Konklusion: Upplevd kompetensen inom problemområdet ökade med erfarenhet och exponering. Området är förknippat med känslor av stress och meningsfullhet för intensivvårdssjuksköterskan. Upplevd kompetens korrelerade med negativa och positiva känslor kring problemområdet. Kliniska implikationer: Studien skapar incitament för verksamheterna att erbjuda utbildning i form av föreläsningar, simulering och teamträning inom området för att minska känslor av stress och öka patientsäkerheten. / Aim: To investigate the intensive care nurse’s [ICN] perceived competence, emotions and factors that influence the care of critically ill children in general intensive care units [GICU].  Background: The competence of the ICN includes caring for critical patients of all ages. In GICU care of critically ill children are infrequent events which require specific knowledgeand can pt pressure on ICN. Method: Survey study with 162 ICN’s in 17 GICU. Quantitative analysis in SPSS. Results: Perceived competence was higher regarding nursing care (m=4.75) compared to medical care (m=4.46). ICN experience (p<0.001) and category of GICU (p<0.001) affected ICN perceived competence, number of higher educations was not seen to have an effect. Strongest emotions associated with the field were stress and meaningfulness. High perceived competence correlated positively with safety (p<0.001) and negatively with stress (p<0.001). Conclusion: Perceived competence in the field increased with experiences and exposure. The field is associated with stress and meaningfulness for ICN. Perceived competence correlates with negative and positive emotions regarding the field. Clinical implications: This study creates incentives for operations to offer training such as lectures, simulation and team training in the field to reduce stress and increase patient safety.

Den 7 april 2017 kapades en lastbil och kördes i hög hastighet längs Drottninggatan som sedan kraschade in i Åhléns. Fem personer omkom och dussintals skadades till följd av händelsen, som förklarades vara ett terrordåd. Studien syftar till att undersöka de svenska reaktionerna på terrordådet, med fokus på känslor och värderingar mot bakgrund av Durkheims teori om det kollektiva medvetandet. Detta görs genom tematisk analys med socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Den tematiska analysen utgörs av 2 huvudteman, känslor och värderingar med fem, respektive fyra underteman. 84 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet analyseras och innehållet kodas enligt framework-modellen. Resultatet visar att känslor och värderingar uttrycks på olika sätt, övergripande ses manifestationen dagen efter dådet som en stark symbol för uttrycket av det kollektiva medvetandet, där motstånd, engagemang, känslor och värderingar uttrycks. Stadsrepresentanter, såsom Kungen och Statsministern, blir ytterligare symboler för det kollektiva medvetandet och dess reaktioner, både gällande uttrycken för känslor och värderingar. Det kollektiva medvetandet kom till uttryck i, samt förstärkts och återuppbyggs efter den attack som skett. Studien visar att känslor agerar som ett lim för att hålla samhället intakt. Medan värderingarna, som ligger till grund för känslorna lyfter samhället och bidrar till moralförhöjande handlingar efter dådet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer som drabbar kvinnor över hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer varje dag. Kvinnor som behandlas mot bröstcancer kan få sänkt livskvalitet, som ökar lidande och minskar självförtroende. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En allmän vetenskaplig litteraturöversikt, som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av de valda artiklarna i litteraturöversikten gav tre huvudkategorier och fem underkategorier, som sammanställts utifrån tidigare forskning kring kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Diskussion: Kvinnor med bröstcancerdiagnos kändesig osäkra och som att de förlora kontrollen över sitt liv, vilket var svårt att acceptera. Kvinnorna ställdes för existentiella funderingar och frågor, vilket ökade behovet att bli hörda och sedda. Familjestödet och sjukvård stödet var nödvändig för att kunna gå vidare med behandling och kunna hantera sjukdomen. När kvinnorna godtog ödet blev det enklare att återvända till sin tidigare vardag. Konklusion: Bröstcancer är en oroväckande sjukdom som påverkade kvinnorna och deras existens. Ytterligare forskning skulle vara avgörande om vilken hjälp kan de patienterna få för att lättare kunna hantera sin sjukdom och dess behandlingar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women worldwide. In Sweden approximately 20 women fall ill with breast cancer every day, and it's most common for women from the middle age upwards to be affected. Women who are treated for breast cancer may have a reduced quality of life, which increases suffering and reduces self-confidence. Aim: To describe women’s experience of living with breast cancer. Method: A qualitative and quantitative scientific literature review, which is based on 11 scientific articles. Findings: The findings of the selected articles in the literature review gave three main categories and five subcategories, which were compiled based on previous research on women’s experiences of living with breast cancer. Discussion: Women with breast cancer diagnosis had different experiences and changed emotions. Women felt insecure and lost control of their lives which was difficult to accept. The women were presented with many different existential thoughts and questions, which increased the need to be heard and seen. The family support and healthcare support was extremely necessary to be able to continue with the treatment and be able to manage the disease.Conclusion: The diagnosis of breast cancer is a worrying disease that affected the women and their existence. Deeper research would be crucial to what help those patients can get to manage their disease and its treatments more easily.

This licentiate thesis deals with compulsory school students’ expressed emotions and motivation towards mathematics. Theoretically, it has been guided by Hannula’s meta-theory on affect (e.g., 2012), of which emotion and motivation are part. In this thesis, emotion is defined using models from Schirmer (2015), and motivation correspondingly by Shunk et al. (2010). In the analysis, a model for emotion developed by Lövheim (2012), and models for motivation proposed by Ryan & Deci (e.g., 2000) and later further developed by Sumpter (2012), were adopted. This thesis focuses on two studies. In the first study, in search of nuanced knowledge about students’ experiences of mathematics, a primarily qualitative approach was adopted in interviews conducted with 19 primary school students. The results reported in Paper I (Nyman & Sumpter, 2019) confirm previous research which found that students express both intrinsic and extrinsic motivation for doing mathematics. But the results also indicate further motivational nuances, and I propose a division of each dimension into six subcategories. The results reported in Paper II (Nyman, in press) indicate that students’ negative emotions towards mathematics are directed towards themselves, as shame or distress, and not externally as anger. The results also indicate that there are connections between emotion and other affective concepts such as motivation and social dimensions, but also more technical aspects, for example, being allowed to listen to music. The second study, reported in Paper III (in preparation), gathered questionnaire data from 222 grade 8 and grade 9 students, and aimed to compare differences between the two grades as well as between boys and girls. The results show that the only significant difference between boys and girls is on issues relating to motivation: Girls generally express being more extrinsically motivated to doing mathematics than boys.

En studie utfördes där deltagare fick se på filmsekvenser i olika gröna toner och sedan svara på hur de upplevde filmerna och vilken genre de skulle passa in i beroende på deras känslomässiga reaktioner. Det undersöktes hur varierande ljusstyrka, mättnad och nyans i färgen grön kan påverka åskådarnas känslor. Det finns ett underskott av tidigare forskning kring den gröna färgens känslomässiga påverkan i film vilket gjorde denna undersökning relevant. Syftet med undersökningen var att bidra med utökad kunskap för filmskapare om hur det gröna färgspektrumet skulle kunna användas inom färggradering. Svarsresultaten jämförs med teori om färgpsykologi och om hur hjärnan behandlar känslor baserat på visuella sinnesintryck. Resultatet av undersökningen visade att olika toner av grönt påverkade åskådarnas känslor på olika sätt och det påvisades även att det hade en inverkan på vilken genre det upplevdes som. Resultatet indikerade att olika nyanser, mättnad och ljusstyrka av grön färggradering har en påverkan på personers känslomässiga reaktioner.