Nationella prov i matematik har funnits i den svenska skolan sedan mitten av 1900-talet (Skolverket, 2016). Tidigare studier har undersökt provens konstruktion och proven i relation till betygsättning, däremot finns endast ett fåtal studier som belyser uppfattningar om de nationella proven i matematik utifrån ett elevperspektiv. Vidare visar tidigare forskning att lärare arbetar olika i deras förberedande undervisning inför de nationella proven i matematik. Denna studie syftar till att undersöka elever i årskurs 6 uppfattningar om och känslor inför de nationella proven i matematik. Vidare är syftet även att undersöka lärares uppfattningar om elevers känslor och uppfattningar inför proven och hur de arbetar förberedande i sin undervisning inför proven. För att undersöka syftet ställs tre frågeställningar: Vad har elever i årskurs 6 för känslor inför och uppfattningar om de nationella proven i matematik? Hur upplever lärare elevers känslor inför och uppfattningar om de nationella proven i matematik? Hur förbereder matematiklärare i årskurs 6 sina elever inför de nationella proven i matematik? För att samla in data har en mixad metod använts. En kvantitativ metod användes för att samla in data kring elevers uppfattningar om de nationella proven i matematik genom en enkätundersökning med totalt 96 elever i årskurs 6. För att undersöka hur lärare förbereder sina elever inför proven användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare. Vidare har studien en teoretisk utgångspunkt i Aaron Antonovskys (1991) teori KASAM. I studiens resultat framkommer det att elever är nervösa inför de nationella proven i matematik och att de är mer nervösa än inför vanliga prov. Eleverna är dessutom rädda för att misslyckas på proven och de har en uppfattning om att proven kan sänka deras betyg i matematik, men främst att betyget kan höjas. Även vissa könsskillnader vad gäller elevers känslor inför proven synliggörs då flickor är mer nervösa, stressade och rädda för att misslyckas. Dessa känslor hos elever framträder även i lärarnas utsagor gällande deras uppfattning av elevers känslor inför proven. Vad gäller lärares förberedande undervisning synliggörs att den främst sker i årskurs 6 och att det är vanligt att använda gamla nationella prov i undervisningen. Vidare sker en repetition av olika områden inom matematiken. Dessutom arbetar vissa lärare förberedande genom ett kontinuerligt trygghetsarbete med eleverna för att stärka deras tilltro till sin förmåga.

In the present essay, the purpose is to examine social studies teachers’ perception of the role ofemotions in planned and unplanned learning situations related to controversial topics. In this study, three social studies teachers participate in interviews regarding the role of emotions in learning situations concerning controversial topics. The teachers expressed positive attitude towards different categories of emotions in planned learning situations. Most of all, the teachersspoke in a positive sense about stirring and evoking emotions to create interest towards the subject. Even if teachers spoke in a positive sense about the role of emotions in unplanned learning situations, there were a consensus that it is more challenging when they lack the controlof planning for different emotions to appear. The notion of staying calm and having a lot of knowledge on the controversial topic Is even more important in these situations. Overall, the teachers in this study thought of emotions as an opportunity and something positive for the students learning, even if they think that emotions in unplanned situations demands more knowledge from the teachers concerning that they don’t want to limit their students right to express themselves. / I föreliggande studie undersöks samhällskunskapslärares syn på känslornas roll i undervisning om kontroversiella ämnen. Syftet med studien är att undersöka lärarnas uppfattning om känslornas roll i såväl planerade som oplanerade sammanhang där kontroversiella ämnen förekommer. Genomförandet av studien tog sin ansats i semistrukturerade intervjuer, och tre lärare fick under längre intervjuer delge sina tankar kring känslornas roll i dessa sammanhang. Lärarna var positivt inställda till känslornas roll i planerade sammanhang, och påpekade flertalet roller som de själva planerade för. De önskade främst att framhäva känslornas roll som intresseväckare bland eleverna. I oplanerade sammanhang talade lärarna också positivt om tillåtandet av känslor, men underströk att det följde utmaningar med att inte vara redo. De taladeom bland annat att behålla lugnet, och att ha en viss nivå av ämneskompetens för att kunna bemöta eleverna ordentligt. Lärarna i denna studie talar således om känslornas roll som positiv, men att de i oplanerade sammanhang kräver mer av lärarna som helst inte vill förneka eleverna rätten att yttra åsikter eller känslor.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar många kvinnor globalt och medför en rad negativa känslor, såsom sorg och hopplöshet, vilket i sin tur leder till ett lidande för kvinnorna. Sjuksköterskan ska kunna främja en god personcentrerad vård genom att tillgodose patientens behov av stöd, främja hälsa och lindra lidande. De är därför nyckelpersoner i mötet med kvinnor som genomgår IVF-behandling. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet som leder till IVF-behandling. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Inlägg från sex instagramkonton analyserades till studien. Resultat: Drömmen om ett barn var ständigt närvarande. Kvinnorna upplevde många känslor kopplat till den ofrivilliga barnlösheten samt IVF-processen, bland annat sorg, oro, hopp, glädje och besvikelse. Behovet av stöd från partner, vården och andra som genomlever samma sak ansågs betydelsefullt och ledde till att de inte kände sig lika ensamma i krisen. Med hjälp av Instagram kunde kvinnorna dela med sig av sina upplevelser samt ta del av andras liknande berättelser. Genom detta upplevde kvinnorna ett meningsfullt stöd och en gemenskap. Konklusion: Ofrivillig barnlöshet samt IVF-behandling är en påfrestande process, både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Kvinnorna beskrev processen som en kris i livet vilket kan liknas med ett lidande. / Background: Infertility affects many women globally and brings with it a range of negative emotions, such as grief and hopelessness, which leads to suffering for the women. The nurse must be able to promote good patient-centred care by meeting the patient's need for support, promoting health and alleviating suffering. Aim: Describe women's experiences of infertility leading to IVF treatment. Method: This study was based on a qualitative content analysis with a manifest approach. Six Instagram accounts were analyzed for the study. Findings: The dream of a child was constantly present. The women experienced many emotions connected to the infertility and the IVF process, including grief, anxiety, hope, joy and disappointment. The need for support from partners, healthcare and others going through the same thing was considered significant and led to them not feeling as alone in the crisis. When using Instagram, the women were able to share their experiences and take part in similar stories of others. Through this, the women experienced meaningful support and community. Conclusion: Infertility and IVF treatment is a stressful process, physically, mentally and emotionally. The women described the process as a crisis in life, which can be compared to suffering.

Denna studie undersökte om det var möjligt att applicera resultat från kroppsspråksstudier till stiliserade spelkaraktärer i syftet med att se om deltagare fortfarande kunde tolka vilka känslor som förmedlades genom kroppsspråket. Det undersöktes också om deltagarna ändrade sina åsikter när de stiliserade karaktärerna presenterades både i 2D och 3D via stillbilder och animerade klipp för att se hur detta påverkade deras tolkning. Ytterligare undersöktes det om deltagarna associerade olika kroppsspråk med en viss typ av spelkaraktärsroll. För att besvara frågeställningen animerades åtta olika karaktärer, och ur dessa animationer valdes också stillbilder ut. För studien skapades det fyra unika 2D karaktärer som hade liknande attribut som de fyra 3D karaktärerna, som var skapade av andra 3D grafiker och var gratis att ladda ner för användning. Animationerna baserades på rotoscope material som blev inspelat med hjälp av två skådespelare. Varje animation och stillbild representerade en förutbestämd känsla, vilket i denna studie var ilska, glädje, sorg och rädsla. All data om deltagarnas åsikter och upplevelser samlades in med hjälp av enkäter, och med påföljande intervjuer med ett mindre antal utvalda deltagare. Studien var tyvärr för liten för att kunna besvara frågeställningen helt. Studiens resultat visade dock att det går att implementera resultaten från kroppsspråksstudier till stiliserade karaktärer inom animation och spelutveckling och att deltagare fortfarande kunde tolka känslouttrycken. Det var däremot inte möjligt att validera hur effektiva dessa resultat och slutsatser var. Studien kunde stärka resultaten från flera tidigare kroppsspråksstudier, exempelvis att händerna påverkade deltagarnas uppfattning av en karaktärs presenterade känsla, och att ett mer överdrivet kroppsspråk tyder på en viktigare spelroll som till exempel protagonist. För fortsatt forskning behövs det betydligt mer data och en mångfald av deltagare för att kunna stärka denna studies resultat och slutsatser. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur elever i årskurs 6 löser problemlösningsuppgifter. Fortsättningsvis syftade studien till att undersöka vilka upplevelser och känslor elever i årskurs 6 har vid problemlösning i matematik. Studien utgick därmed från frågeställningarna: 1) vilka problemlösningsstrategier använder sig elever av när de löser problemlösningsuppgifter? Och 2) vilka upplevelser och känslor har elever vid problemlösning? Elevlösningar och elevintervjuer användes som datainsamlingsmetod. I relation till den första frågeställningen visar studien att elever i årskurs 6 använder olika problemlösningsstrategier vid problemlösning. Vidare beror elevernas val av problemlösningsstrategi på vilka strategier de mött i undervisningen och vilka strategier de anser som lämpliga. Problemlösningsstrategier som eleverna använder är exempelvis identifiera signalord i uppgiften och tabell. I relation till den andra frågeställningen synliggör studien att elever i årskurs 6 har blandade upplevelser och känslor vid problemlösning. Det rör sig om att eleverna upplever olika problemlösningsuppgifter som enkla eller svåra. Vidare synliggörs elevernas olika känslor som exempelvis irritation och förvirring vid problemlösning. Ytterligare ett resultat handlar om att elever arbetar med problemlösning individuellt, tillsammans med andra i grupp och i helklass. Fortsättningsvis visar resultatet att eleverna ser både för- och nackdelar med dessa arbetssätt och därmed uppstår både positiva och negativa känslor. Avslutningsvis föredrar eleverna att arbeta med problemlösning på sin nivå.

Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metodför att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemetmental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktiskundersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information.Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersökaom visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen fördetta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception ochkognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara enmycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet attuppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för attförklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genomen visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få enbild av problemet. / The essay explores whether visualization can be a suitable method toincrease people’s awareness of mental illness. The purpose of this paperis, through literature studies and practical examination, to increase theknowledge of visualization of information. The purpose is also to, withthe help of a focus group, examine whether visualization of mental illnesshas the potential to increase people’s awareness of this phenomenon. Theconclusion is that visualization of mental illness can be a very effectivemethod by providing the opportunity to draw attention to a subject inwhich words are not perceived to be enough to explain. This is thanks tothe instant communication capability of an image through which a visualand cognitive process makes it possible for the viewer to get a picture ofthe problem.

Över 1 miljon arter riskerar att dö ut i världen enligt WWF (2022) och inom Sveriges gränser klassas 2249 arter som hotade enligt den svenska rödlistan (2020). Om alla arterna försvinner leder det till stora konsekvenser både för människan och andra arter i världen som idag inte är hotade. För att kunna vända den här negativa trenden är det viktigt att arterna och hotet mot dem uppmärksammas. Genom att skapa information om arterna ökas folks medvetenhet om problemet vilket i sin tur kan leda till större stöd för att lösa problemet. Informationen måste också kännas intressant och relevant för att folk ska uppmärksamma informationen. Syftet med det här arbetet har därför blivit att undersöka hur informativa bilder föreställande djur kan skapas på ett sätt som väcker målgruppens intresse och ökar deras empati till de hotade arterna. Arbetet undersöker också hur känslosamma bilder behåller sin trovärdighet och informativa förmåga riktat till en vuxen målgrupp. Med stöd i teorier som visuell retorik och färg samt användning av metoder som informationsinsamling via enkät och utprovning av bildmaterialet kunde jag komma fram till ett resultat. Arbetet gestaltades som en informationsgrafik och handlade om hotade djur i Sverige. Resultatet av arbetet indikerade på att för att kunna skapa empati till djur i bilder så är det till en fördel om de illustrerade djuren har någon likhet till oss människor, i utseende eller beteende. Att använda sig av djurfamiljer och djurungar i bilderna gör det lättare för målgruppen att relatera till djuren och skapa empati för dem. Speciellt empatisk blir det om djuren upplevs vara i en hotfull situation. Bildernas färger, ljussättning och bakgrunder kan också påverka hur mycket empati man känner till djuren. För att behålla en trovärdighet i materialet bör bildmanéret sträva efter realism och text som presenteras tillsammans med bildmaterialet kan både stärka trovärdigheten och empatin till innehållet. Slutligen så kan bilder tolkas väldigt olika av människor vilket gör det viktigt att involvera målgruppen i designprocessen för att slutresultatet ska kunna kännas empatisk och trovärdigt för en stor del av målgruppen. / More than 1 million species are at risk of extinction in the world according to WWF (2022), within Sweden's borders 2249 species are classified as endangered according to the Swedish Red List (2020). If all species disappear, it will lead to major consequences for both humans and other species in the world that are not endangered today. An important part of being able to reverse this negative trend is that the endangered species and their threats are paid attention to. More information about the species can increase people's awareness of the problem, which in turn can lead to greater support for solving the problem. Information that are spread about the species must also feel interesting and relevant for people to care. That’s why this study focus on how informative images depicting animals can be created in a way that peaks the main demographics interest and increase their empathy for the endangered species. The work also examines how emotional images can maintain their credibility and informative ability to an adult demographic. The visual work in this project is made as a infographic about endangered swedish animals.  With the support of theories from visual rhetoric and color as well as the use of methods such as surveys and interviews with the main demographic, I was able to arrive at a conclusion.  The result showed that in order to create empathy for animals in pictures, it is an advantage if the animals used have any similarities to us humans, in appearance or behavior. Using animal families and young animals in the pictures makes it easier for the target group to relate and create empathy for the animals. The empathy is increased if the animals are exposed to unnatural threats. By also exaggerating the situation the animal is in, with the use of color, lighting and backgrounds, the emphatic feeling can be increased. To maintain a credibility in the material, the illustrations should strive towards realism and text presented together with the can increase the credibility but also the empathy of the images. Finally, images can be interpreted very differently by each human individual, which means that having close contact with people from your main demographic during the design process is very important to be able to make illustrations that they will feel empathic towards.

Ett varumärkes varumärkeselement kan ses som byggstenar för varumärke. När ett varumärke genomför en redesign av sina etablerade varumärkeselement väcks känslor hos konsumenten. Det är därför viktigt för ett varumärke som ska genomgå en redesign att vara medveten om hur förändringarna kan påverka konsumenten. Syftet med studien att undersöka konsekvenserna av en redesign. Studien är uppdelat i två forskningsfrågor som besvarar syftet. Första forskningsfrågan fokuserar på de känslor som väcks vid en redesign. Följt utav den andra forskningsfrågan som diskuterar om det är riskfritt för ett varumärke att göra en redesign när varumärket saknar konkurrens på marknaden. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med fem stycken semistrukturerade intervjuer. En förstudie utfördes där en enkät kring ämnet skickades ut och besvarade av ett antal personer. Under förstudien genomförde även en mediaundersökning av artiklar som kretsade kring ämnet. Materialet från förstudien ligger till grund för vidare studie och utformning av intervjufrågor. Av svaren från intervjuerna genomfördes först en transkribering där nyckelord och teman definierades. Följt utav en analys där resultat visade att intervjupersonerna blev upprörda och missnöjda av redesignen. Intervjupersonerna fortsatte att konsumera varumärkets produkt trots missnöje på grund av avsaknad av konkurrens på marknaden. Slutsatsen är att negativa känslor väcks av en redesign mot det nya varumärket och det gör att det inte är riskfritt för varumärke att göra en redesign trots att de saknar konkurrens på marknaden. / The brand elements are very important for the brand. When a brand undergoes a redesign of its established brand elements, emotions are awakened in the consumer. It is therefore important for the brand that is undergoing a redesign to be aware of how the changes can affect the consumer.The purpose of the study is to investigate the consequences of a redesign. The study is divided into two research questions that together answer the purpose. The first research question focuses on the emotions that the consumer feels during a redesign. Followed by the second research question which discusses whether it is risk-free for a brand to make a redesign when the brand lacks competition in the market.A pre-study was carried out where a questionnaire on the subject was answered by a number of people. A media survey was also carried out during the pre-study where we followed up on news outlets that had reported on the subject. The information that we gathered from the pre-study is the baseline for this report. The interview questions were also heavily influenced by the pre-study findings. The answers from the interviews were first transcripted and then keywords and themes were identified. Followed by an analysis where the results showed that the interviewees were upset and dissatisfied with the redesign. The interviewees continued to consume the brand's product despite dissatisfaction due to the lack of competition in the market.The conclusion is that negative feelings do accrue when a company presents a redesign. The negative feelings can attach to the "new brand" and this means that it is not risk-free for brands to make a redesign even though they lack competition in their field. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Fall fortsätter vara ett stort problem hos äldre personer och studier visar att fallrisk kan öka om man är rädd för att falla. Att inte kunna ta sig upp från golvet efter fall ökar skador och är en indikation av för tidig död. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan self-efficacy för att ta sig upp från golvet och fallrädsla hos äldre personer. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med beskrivande undersökning av variabler från verktygen FES-I och self-efficacy skalan. 28 deltagare inkluderades från två grupper genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades med Spearmans Rangkorrelationskofficient samt Mann-Whitney U-test. Resultat: Medianen för FES-I = 25(18,25/ 30,5), medianen för self –efficacy= 65(50/100). En signifikant skillnad mellan grupper observerades (p FES-I = 0,002, p self-efficacy = 0,004). Det fanns ett signifikant negativt samband mellan FES-I och self-efficacy (Roh = 0,74, p = 0.001).  Slutsats: Sambandet mellan self-efficacy för att ta sig upp från golvet och fallrädsla hos äldre personer visade att desto högre en person skattade sin self-efficacy, desto mindre fallrädsla tycktes hen ha. Genom att begrunda problemet av fallrädsla utifrån den socialkognitiva teorin belyser den här studien vikten att förstå hur en persons tro på sin förmåga påverkar ett beteende.

Studiens syfte var att undersöka hur familjebehandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer föräldrakonflikter. Genom att applicering av KASAM syftade även uppsatsen till att öka kunskapen kring familjebehandlares upplevelser av påfrestningar och hur dessa hanteras. Studiens frågeställningar är: Vilka utmaningar och känslor upplever familjebehandlarna i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter? och Hur hanterar familjebehandlarna upplevda utmaningar och känslor i sitt arbete? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av KASAM av Aaron Antonovsky. Empirin har analyserats med tematisk analys. Resultatet visade upplevelser av organisatoriska utmaningar såväl som utmaningar i arbetet med föräldrar. Organisatoriska utmaningarna rör främst tidspress men också bristande samverkan mellan insats och myndighet. Resultatet visade att utmaningar som familjebehandlare upplever i arbetet med föräldrar främst rör sig om när föräldrar upplevs sakna insikt i sin problematik samt när konflikter mellan föräldrar är så pass ingrodda att det påverkar behandlingens effektivitet. Resultatet visade även att de känslor som familjebehandlare upplevde i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter uppkom i samband med upplevda utmaningar. Den vanligaste känslan som informanterna tog upp var frustration. Informanterna beskrev också en kombination av ilska, irritation och sorg. Kopplat till studiens andra frågeställning visade resultatet att vanliga strategier är kollegial handledning, distansering, acceptans och öppenhet. Studiens bidrag var att ge ökad kunskap gällande vad som kan skapa påfrestningar och stressorer i familjebehandlande arbete. Denna kunskap är viktig för att motverka utmattning och tung arbetsbelastning. Slutsatsen som kunde dras av studien var att en trygg arbetsgrupp ger bättre förutsättningar för att klara av påfrestningar i arbetet. Framtida forskning bör undersöka kartläggning av samverkan mellan insatssidan och myndighetssidan då detta var något som resultatet visade var bristande. Vidare forskning behövs även kring personlighetsvariabler som kan påverka individens KASAM då studien valt att bortse från det.