SAMMANFATTNING   Bakgrund: En ökad belastning har beskrivits på Sveriges akutmottagningar. Tidigare forskning beskriver missnöje bland både vårdpersonal och patienter på grund av den komplexa miljön på akutmottagningar. Patienters perspektiv behövs för att utveckla verksamheten.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av att vistas på en akutmottagning. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med en kvalitativ ansats. De databaser som har använts i denna studie för att hitta samtliga artiklar var Cinahl och PubMed.  Resultat: Tre huvudteman framgick ur resultaten; kommunikation, information och negativa känslor. Subteman innefattade ett respektfullt bemötande, att förstå-, bli sedd och hörd, interaktion, information och väntetider, information och delaktighet i vårdprocessen, kontinuerlig information och respons, förlorad integritet, smärta och obehag, att känna sig övergiven samt rädsla och ångest. Inom dessa teman beskrev patienterna sina förväntningar, behov och känslor. Slutsats: Resultaten stämmer överens med vad som beskrivits i tidigare forskning. Den teoretiska referensramen, KASAM, kunde användas för att förstå vad som kan påverka patienternas upplevelser.  Nyckelord: akutmottagning, information, kommunikation, känslor, patientupplevelse / ABSTRACT Background: An increased workload has been described in Sweden's emergency departments. Previous research describes dissatisfaction among both healthcare professionals and patients due to the complex environment of the emergency department. The patient's perspective is needed to develop the organization.  Aim: The purpose of the study is to describe patients' experience of their visit in an emergency department.   Method: A descriptive literature study with a qualitative approach. The databases that have been used in this study were Cinahl and PubMed. Results: Three main themes emerged from the results; communication, information and negative emotions. The subtheme included: respectful treatment, understanding, being seen and heard, interaction, information and waiting times, information and participation in the care process, continuous information and response, lost privacy, pain and discomfort, feeling abandoned and fear and anxiety. Within these themes, the patients described their expectations, needs and feelings. Conclusion: The results are in line with what has been described in previous research. The KASAM theoretical frame of reference could be used to understand what can influence patients' experiences. Keywords: communication, emergency care, emotions, information, patient experience

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 400 000 barn i världen av cancer. Cancer är en livshotande sjukdom som innebär en intensiv period av tuffa behandlingar. När ett barn får en cancerdiagnos ställs livet på sin ända och allt runt omkring tappar betydelse. I dessa stunder är det viktigt för vårdpersonal att se hela den familj som står bakom barnet.  Syfte: Syftet var att studera föräldrars upplevelser, känslor och erfarenheter av att ha ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design innehållande originalartiklar med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall och resultatet analyserades med Fribergs analysmodell.   Resultat: Resultatet visade tre huvudkategorier: Psykisk och fysisk påverkan, stöd och förändringar i vardagen med totalt åtta subkategorier. Föräldrar upplevde en stor psykisk påverkan i form av chock och förnekelse som sedan övergick i reaktioner som sorg samt rädsla. För att hitta ett sätt att ta sig igenom vardagen behövde många föräldrar finna hopp och se positivt på framtiden. Praktiskt och känslomässigt stöd från vårdpersonal och närstående ansågs viktigt för att öka tryggheten. Efter barnets cancerdiagnos förändrades hela världsbilden och föräldrar fick hitta nya sätt att klara av vardagen.   Slutsats: Föräldrar påverkades både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver därmed ha kunskap om hur ett cancerbesked kan ge uttryck och hur man bemöter människor i kris. / Background: Each year approximately 400 000 children in the world are diagnosed with cancer. Cancer is a life-threatening disease that involves a difficult period of intensive treatments. When a child receives a cancer diagnosis, their lives are turned upside down and everything around them loses significance. In these moments it's important to consider the entire family behind the child.  Aim: The aim was to study parents' experiences and emotions of having a child affected by cancer.  Method: A literature review with descriptive design using original articles with a qualitative method. Quality review of the studies was performed using SBU´s template and the results were analyzed using Friberg´s analysis model.  Result: The result was divided in three main categories: Psychological and physical impacts, support, and changes in everyday life. These categories were split into eight subcategories. Parents experienced psychological impacts that included trauma and denial, that then turned into reactions such as grief and fear. To find a way to get through everyday life many parents needed to find hope and see the future in a positive way. Practical and emotional support from healthcare professionals and relatives was considered important to increase security. After the child's cancer diagnosis, the whole world changed, and the parents had to find new ways to cope with everyday life.   Conclusion: Parents were affected both psychologically and physically. The nurse therefore needs to have knowledge about how a cancer diagnosis can manifest and how to support people in crisis.

The work produced by war correspondents can be affected by traumatic and stressful situations, both short and long term (Lazarus & Folkman, 1984). Can readers trust journalists to write objectively and not to fill articles with emotions? As readers, it is relevant to know that information. The study will consist of seven qualitative interviews of war correspondents, because they experience traumatic and stressful situations on assigment to a greater extent than a "normal" journalist would do (Smith, Drevo & Newman, 2018). This allows the study to gain a more comprehensive understanding of how trauma and stress can affect psychological well-being and journalistic work. The study will not be able to generalize the findings as the sample used does not cover to conclude that all war correspondents are affected in the same way. The study will highlight how cultures of silence in newsrooms have affected psychological well-being and how traumaand stress can have negative effects if not managed properly. The main focus is to find out how a person's psychological state can affect the journalistic work that is supposed to be objective. There is a limited amount of previous research but the study consists largely of what has been found. The research is mostly based on the findings of the interviews. The expected result is that war correspondents are psychologically affected by reporting from war-affected areas and that their journalistic work may be affected by trauma, emotions, stress, ethical and moral dilemmas.

Bakgrund:  Amyotrofisk lateral skleros, ALS är en sällsynt och progressiv neurodegenerativ sjukdom, vilket innebär att ryggmärgens yttre del ersätts av förhårdnad bindväv och de muskler som inte längre får impulser från nervsystemet försvagas och förtvinas. Det leder till att nervceller som styr de viljestyrda musklerna i kroppen successivt dör ut. Nervbanor som går till viljestyrda muskler finns i armar, ben, ansiktet, sväljningsmekanismen och andningen. Muskelsvaghet och muskelryckningar är de vanligaste förekommande symtomen vid ALS. Årligen beräknas mellan två– fyra personer per 100 000 invånare insjukna i ALS globalt. Cirka 850 personer drabbas av sjukdomen ALS i Sverige. Syfte: Beskriva känslor som uppkommer till följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS.  Metod: En innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fem patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet är baserat på fem kategorier som belyser de känslor som uppkommer som följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS. De fem kategorierna är; Rädsla och ångest, sorg och skam, frustration och ilska, välbefinnande och förlorad integritet.  Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS kan innebära en stor livsförändring inte enbart för den drabbade utan även för dennes närstående. Personen kan uppleva olika känslor på grund av de fysiska begränsningar som sjukdomen leder till. Den obotliga sjukdomen utesluter inte livsglädje/ välbefinnande, sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och välbefinnande. Nyckelord: Amyotrofisk lateral skleros, ALS, Fysiska begränsningar, Känslor, Motorneuronsjukdom, Omvårdnad, Patografi, Personcentrerad vård.

Bakgrund: När människor hamnar i flera traumatiska händelser kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD som är en psykisk diagnos och kan förekomma på grund av trauma av svåra och livshotande tillstånd, exempelvis våld, sexuella övergrepp, krig och/ eller andra aktuella lidanden. För att kunna uppnå goda behandlingsresultat och ett hälsofrämjande tillstånd spelar en god omvårdnad en betydelse för patienters vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i möten med hälso- och sjukvården vid posttraumatiskt stressyndrom.  Metod: En allmän litteraturöversikt. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. CINAHL- Complete och PubMed var de akademiska databaser som valdes till studien. Artiklarna analyserades med Fribergs analys (2017). Resultat: Efter analysen av de artiklar som besvarade syftet sammanställdes resultatet till tre huvudkategorier: Patienters upplevda brister, Tillräcklig information och Betydelsen av bemötande. Resultatet var baserat på åtta artiklar med kvalitativa metoder från följande länder: Australien, Kanada, Sydafrika och USA.  Slutsats: Sjuksköterskor har ett moraliskt yrke och all vård börjar i möte med patienter. Ett effektivt möte avgör vårdens värde. Ett gott bemötande leder till trygghet hos patienter. En professionell kommunikation i möten med patienter bidrar till en personutveckling och ger möjligheter att patienter förstår sina tillstånd. En god kunskap och förståelse av PTSD kommer att hjälpa sjuksköterskor att bidra till en effektiv vård.

Background The organ donation process is a large and complicated process. The need for organs is great and is expected to increase as the methods in healthcare becomes increasingly advanced. According to previous studies, the organ donation process has shown to be mentally and physically demanding for nurses and relatives. Therefore, it is necessary to find out what emotions the nurses experiences and how these are handled. Aim The aim of the study was to describe the emotions of donation nurses and the handling of these in connection with the organ donation process. Method The study is an empirical descriptive interview study with a qualitative approach. Eight donation-nurses have been interviewed through semi-structured interviews. The interviews have been analyzed through qualitative content analysis, where they have been condensed, coded and categorized. Main result The result showed that the organ donation process was a demanding process that involved increased workload and stress for the nurses. They also experienced difficult emotions, especially when meeting the relatives and talking to them about potential donation, but also when donation was not possible. However, donation was seen as something beautiful and was described as a light in the dark. The nurses used different types of coping strategies to handle the difficult feelings, such as relive and support the nurse in charge and do debriefing and talking to colleagues. Conclusion The organ donation process is complex and induces both difficult and positive feelings for the nurses. Participating relatives, experience, unloading workload, talking with colleagues, and debriefing was important for being able to handle the hard feelings. To understand the emotions nurses encounters during this process and how these are handled is important to improve nurses health and to create the best possible conditions for a successful organ donation process. / Bakgrund Organdonationsprocessen är en stor och komplicerad process. Behovet av organ är stort och förväntas öka i och med att metoderna inom sjukvården blir alltmer avancerade. Organdonationsprocessen har enligt tidigare studier visat sig vara en krävande process för såväl sjuksköterskor som anhöriga, varför det är av vikt att undersöka vilka känslor sjuksköterskorna upplever och hur dessa hanteras. Syfte Syftet med studien var att beskriva donationsansvariga sjuksköterskors känslor och hanteringen av dessa i samband med organdonationsprocessen. Metod Studien är en empirisk beskrivande intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta donationsansvariga sjuksköterskor i Sverige intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat Ur resultaten framkom att organdonationsprocessen är en krävande process som innebär ökad arbetsbelastning och stress. Deltagarna upplevde svåra känslor i mötet och samtalet med anhöriga, samt i de situationer där organdonation inte blivit av. Dock sågs organdonation som något fint och beskrevs som ett ljus i mörkret. Deltagarna använde sig av olika slags copingstrategier för att hantera svåra känslor i samband med organdonationsprocessen, så som att avlasta och stötta den ansvariga sjuksköterskan, debriefing och samtal med kollegor.  Slutsats Donationsprocessen är komplex och framkallar både svåra och positiva känslor hos sjuksköterskorna. Delaktiga anhöriga, erfarenhet, avlastning, samtal och debriefing var viktiga faktorer för att underlätta hanteringen av stress och svåra känslor. Att ha förståelse för vilka känslor sjuksköterskor möter under denna process och hur dessa hanteras är av vikt för att öka sjuksköterskornas hälsa, samt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en lyckad organdonationsprocess.

There are around 90 000 deaths annually in Sweden, it is not unusual for nurses to encounter death in their work. Death can evoke many strong emotions; it is therefore of great importance that nurses’ can cope with their emotions. The aim of this study was to explore nurses' experiences in coping with their own emotions from patient deaths in inpatient care. The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. Ten articles from the databases Cinahl and PubMed, published 2013-2023 in English were included. The articles were analyzed using Friberg’s (2022) five step process. Two main themes were identified: coping strategies in case of death and aspects influencing the coping of emotions. The results showed that nurses coped with their emotions using different coping strategies which could be divided into three subthemes: coping with emotions through practical problem-solving, coping with emotions through distraction and coping with emotions by changing perspective. The results also showed that cultural and religious aspects affected the nurses coping, in both positive and negative ways. Some nurses found ways to cope with their emotions after they had gained experience within the field of deaths, while other nurses didn’t and expressed a feeling of not having enough knowledge about how to cope with their emotions. Therefore, nurses need education on how to cope with their feelings that occur in difficult situations such as deaths. / I Sverige dör omkring 90 000 personer årligen. Sjuksköterskor som jobbar inom slutenvården kan stöta på både oväntade och förväntade dödsfall i sitt arbete och behöver därför kunna hantera känslor som uppstår i samband med dödsfall. I studien beskrivs olika lagar och föreskrifter att förhålla sig till när ett dödsfall inträffar. För att hantera känslor som uppstår kan olika copingstrategier tillämpas, dessa kan delas in i tre grupper; problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Sjuksköterskors ansvar kring dödsfall handlar om att respektfullt omhänderta patienten och anhöriga på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor ska även förhålla sig till International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. ICN:s etiska kod beskriver principer och värderingar vilket sjuksköterskor bör följas för att främja hög kvalitet, säkerhet och omsorg i vården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring hantering av egna känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Resultat visade att de flesta sjuksköterskor hanterade sina känslor genom att tillämpa olika copingstrategier, vilka var; att hantera känslor genom praktiska lösningar på problemet, att hantera känslor genom avledning och att hantera känslor genom att ändra perspektiv. Religiösa och kulturella aspekter visade sig påverka sjuksköterskors hantering av känslor, det underlättade för vissa och försvårade för andra. En annan aspekt som påverkade hanteringen var sjuksköterskors tidigare erfarenheter, där resultatet visade att en längre erfarenhet oftast underlättade för hanteringen. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskor uttryckte en känsla av att de inte hade nog med kunskap i hur de skulle hantera känslor som uppstod vid dödsfall. Detta examensarbete genomfördes som en litteraturbaserad studie med grund i befintlig kvalitativ forskning, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras om att det fanns en brist i sjuksköterskors kunskap om hur de skulle hantera sina egna känslor. Konsekvenserna av att detta kunde påverka patienters omvårdnad negativt och orsakade problem såsom utmattningssymtom för sjuksköterskor.

Studier om sambandet mellan journalisters självkänsla och deras arbetsprestation är ett outforskat område. Tidigare forskning har fokuserat mer kring andra variabler som begreppet självförtroende istället för självkänsla, eller andra yrken än journalistyrket. Denna studie fokuserar på självkänslan hos journalister och dess inverkan på deras arbetsprestation i dagens medielandskap. Studiens datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta verksamma journalister varav fem var kvinnor och tre var män mellan åldrarna 29-58 deltog i studien. Studiens empiri analyserades med hjälp av en tematisk analys i fem steg. Under analysen identifierades tre teman: 1) Självuppfattning, 2) Relationer och 3) Makt och utsatthet. Studiens resultat visar att självkänsla har en viktig roll för verksamma journalister och deras arbetsprestation. Journalister har en unik och viktig roll i ett samhälle som vill upprätthålla demokratiska värderingar som yttrandefrihet. Sambandet mellan journalisters självkänsla och arbetsprestation blir intressant att utforska då journalistik kan påverka människors bild av omvärlden. Självkänslan hos enskilda journalister kan vara en avgörande faktor för kvaliteten på journalistiken.

Den här undersökningen fokuserar på känslotolkning inom läsförståelse på gymnasiet. Arbetet utgår från en bedömningsmodell som Maria Nikolajeva presenterar i sin bok Reading For Learning (2014), som ämnar rangordna läsförståelse utifrån känslotolkning. Syftet med den här undersökningen var att undersöka vad gymnasieelever utgår ifrån när de avkodar känslor, samt att utvärdera potentialen för Nikolajevas bedömningsmodell när den används som ett komplement till ordinarie bedömning. Genom en studie i sex klasser i kursen Svenska 3 på gymnasiet där eleverna fick läsa en novell och tolka känslor visar det här examensarbetet vad de har tolkat in, varför de tolkade som de gjorde och vilken betydelse det har för läsförståelse. Resultatet visade på ett större antal respondenter i ett något lägre skikt av läsförståelse (12 individer i Grupp 1 och 25 individer i Grupp 2) än i det något högre skiktet (13 individer i Grupp 3 och 4 individer i Grupp 4). Slutligen presenteras en utvärdering av bedömningsmodellen, där det bedöms att Nikolajevas bedömningsmodell, trots brister, är ett gott komplement till ordinarie bedömning i och med det fokus det lägger på känslotolkning. Vidare rekommenderas det att undervisning i svenska i allmänhet på gymnasiet bör beakta känslor i skönlitteratur i högre grad än vad som nu är fallet.

In today's society more and more people are consuming both clothes and groceries using websites online. With a few clicks, users have access to a wide range of products and services. However, many of these e-commerce sites also contain design intended to control users through dark patterns. While such practices can both manipulate and mislead, users can also become emotionally affected. The purpose of this study is to investigate how the user's emotions are affected by dark patterns on e-commerce sites. With qualitative research, the emotional impact on users is investigated while users explore a selection of websites, Shein and Systembolaget. This study was conducted using the Condensed Contextual Inquiry session method, including a brief interview with participants. The results illustrate that the majority of participants experienced dark patterns negatively on the e-commerce sites with emotions such as stress, irritation and uncertainty. Although participants identified dark patterns and experienced negative perceptions of these on both websites, the e-commerce site Shein contained the most dark patterns that were interpreted negatively on the users. The study concludes, therefore, that negative experiences on e-commerce websites using dark patterns can affect the users propensity for action and return.