Background: Palliative care is an important area in health care as patients' quality of life is at the center. The goal of end-of-life care is to provide the patient with good care, relieve suffering and relieve symptoms. To be able to provide such care requires specific knowledge, attitudes and skills. Previous research shows that end-of-life care is something that nurses perceive as complex. Previous research also shows that the treatment of nurses is important. In the event of nurses' insecurity and in the event of poor communication, patients' and relatives' experience of palliative care deteriorates. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: Systematic literature study according to Evans' descriptive synthesis. Results: After analysis, two themes emerged; Experiences of personal and professional development and Existential difficulties. These describe nurses' experiences with four sub-themes. Conclusion: The majority of the nurses experienced existential difficulties in connection with the care of palliative patients. The nurses felt that they were unprepared for the meeting with the patients at the end of life. That the importance of communication and knowledge was a prerequisite for providing good palliative care. Keywords: Communication, Emotions, End of Life, Existential difficulties, Experience.

Matematikängslan hämmar till stor del den matematiska utvecklingen hos mångaelever. Fenomenet ligger hos eleven men det får konsekvenser för undervisningendär läraren behöver ta detta i beaktande. Syftet med studien var att belysa hurlärare i matematik i årskurs 4–6 beskriver att de tar matematikängslan i beaktandei den ordinarie helklassundervisningen i matematik. För att ta reda på dettaanvändes en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Metoden var intervjuer med10 lärare i årskurs 4-6 och i analysen användes den sociokognitiva teorin.Resultatet visar på lärares bild av effektiva sätt att arbeta på med elever som harmatematikängslan och hur man tar dessa i beaktande i undervisningen. Attexempelvis vara en positiv social förebild och att ha en tydlig struktur runt dessaelever visas vara positiva aspekter när det gäller elever med matematikängslan. / <p>Matematik</p>

Denna uppsats undersöker hur det färgade ljuset i tv-serien Euphoria (2019) kan haen narrativ funktion för att framställa och förstärka speglingen av karaktärerskänsloliv. I undersökningen analyseras sex utvalda scener från första säsongen avEuphoria där det förekommer en tydligt intensiv färgad ljussättning. Vi analyseradesekvenserna utifrån de möjliga känslorna karaktärerna kunde tänkas uppleva ochhur dessa känslor kunde kopplas till ljussättningens färger och kontraster. Detframkom i undersökningen att fanns flera tydliga kopplingar mellan karaktärernaskänslor och ljussättningens färger och kontraster, såväl ur ett nyktert somdrogpåverkat perspektiv.

Ambulanspersonal möter i sitt arbete många olika patienter, patienternas ålder varierar och så också de olika sjukdomstillstånden. En oro hos ambulanspersonal är att vårda sjuka och skadade barn. En känsla av otillräcklighet och att vårda två patienter samtidigt - barnet och dess anhöriga. En svårighet inom ambulanssjukvården är även att den medicintekniska utrustningen är anpassad för vuxna och inte alltid passar barn vilket gör att risker inom patientsäkerheten uppstår. Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av att vårda barn ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Metoden som valdes är en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från år 2007 till 2017 inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och manuella sökningar i referenslistor. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och därefter analyserats utifrån integrerad analys. I resultatet framkom tre kategorier som svarar på studiens syfte. Dessa var Känslomässiga upplevelser, Vård av två patienter - barnet och anhörig samt Behov av utbildning. Det framkom i resultatet att ambulanspersonalen upplevde känslor som stress och ångest vid larm gällande barn. Det framkom även att ambulanspersonalen upplevde svårigheter då de hade en känsla av att vårda två patienter, både barnet och deras anhöriga. Ambulanspersonalen upplevde att mer utbildning inom ämnet behövs. Slutsatsen var att mer utbildning behövs för ambulanspersonalen för att förbereda sig på att vårda barn. Med mer utbildning inom ämnet kan kompetensen förbättras och de känslor som ambulanspersonalen upplever vid dessa larm som exempelvis ångest och stress kan minskas. / Ambulance staff experiences many different patient meetings, different ages of patients and various conditions of illness. One anxiety of the ambulance staff is to care for sick and injured children. A sense of insufficiency to care for two patients simultaneously - the child and their relatives is always present. One challenge in ambulance care for children is also that the medical devices are designed for adults and do not always fit children, which means that risk for patient safety may occur. The aim was to describe ambulance staffs experiences of treating children from a patientcentred view. A literature review was chosen as a method in which the relevant articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and from manual searches in reference lists. 11 articles published between 2007 and 2017 were included, including both quantitative and qualitative methodologies. The included articles were quality-reviewed and then analyzed based on integrated analysis. The results demonstrated three categories in relation to the aim. These were emotional experiences, to care for two patients - the child and the relative and educational needs. Results indicated that ambulance staff experienced feelings such as stress and anxiety in the case of children's alarms. It was also found that ambulance staff experienced difficulty as they had a feeling of caring for two patients, both the child and their relatives. The ambulance staffs also expressed the need for more education in the subject. The conclusion suggests that more training is needed for the ambulance staff to prepare to care for children. With more education in the subject, competence can be improved and the feelings that ambulance staff experience in these alarms, such as anxiety and stress could be reduced.

Bakgrund: ALS är en sällsynt progressiv sjukdom som drabbar cirka 200 personer i Sverige årligen. Att drabbas av ALS påverkar personens dagliga liv samt deras närståendes. Personen som insjuknar behöver komplex vård med ett palliativt fokus. Det ställer höga krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens för att möta de behov personen och närstående ställs inför. Genom ett respektfullt bemötande där personens integritet bevaras kan hälso- och sjukvårdspersonalen bidra till en meningsfull vardag. Syfte: Att beskriva hur inre och yttre resurser påverkar dagligt liv för en person med ALS. Metod: En allmän litteraturöversikt med en deduktiv ansats tillämpades. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Två huvudkategorier med respektive underrubriker påvisades under analysprocessen. Sjukdomens påverkan i det dagliga livet; existentiell ångest, strategier för upplevelse av meningsfullhet och upplevelser av begränsningar i dagligt liv. Omgivningens påverkan vid ALS; närståendes betydelse och bristfälliga resurser från hälso- och sjukvård. Slutsats: Sjukdomen medförde begränsningar i det dagliga livet främst i form av fysiska nedsättningar på personernas kommunikativa förmåga och rörelseförmåga. Begränsningarna medförde svårigheter att finna en meningsfull tillvaro i det dagliga livet. Trots det upplevde personerna att de genom tillgång till yttre resurser som vänner och familj och inre resurser som att utveckla olika strategier som att vara positiv och närvarande i nuet, var resurser av betydelse för att uppleva en meningsfull tillvaro.

SAMMANFATTNING Bakgrund Definitionen av missfall är ett spontant avslut av graviditeten utan att aktiva åtgärder vidtas. Ett missfall innebär att graviditeten avslutas innan vecka 22 och 80–85 procent av samtliga missfall inträffar i tidigt stadie. Varför en kvinna drabbas av missfall kan ha flera orsaker. Vid ett missfall står kvinnan inför fysiska såväl som psykiska utmaningar och vänder sig därför till akutsjukvården där ett personcentrerat bemötande är önskvärt. Syfte Syftet var att lyfta kvinnors upplevelser i mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvården vid missfall. Metod Resultatet i litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar där kvinnors upplevelse av akutsjukvården vid missfall presenterades. För att finna de vetenskapliga artiklarna hade författarna databaserna PubMed och CINAHL till hjälp. I litteraturöversikten beskrevs ett tydligt urval. En kvalitetsgranskning utfördes med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Data analyserades stegvis. Resultat Resultatet beskriver att kvinnor upplevde brister vid besöket med sjuksköterskan inom akutsjukvården. Kvinnorna kunde uppfatta kommunikationen och informationen som oärlig och otillräcklig samt brister i kontinuiteten som gjorde dem förvirrade. De påpekade brister i det emotionella stödet och respekten till deras integritet, vilket för kvinnorna inte främjade förlusthanteringen. I resultatet framhävs fyra kategorier som författarna genom analys lyfte som grundpelare i kvinnornas upplevelse av akutsjukvården. Dessa var information och kommunikation, emotionellt stöd, hotad integritet i den akuta miljön samt uppföljning och framtid. Slutsats Kvinnans upplevelse av akutsjukvården var ett resultat av olika faktorer. Att drabbas ett missfall kunde vara en traumatisk upplevelse. Denna litteraturöversikt visar att kvinnorna önskade ett empatiskt bemötande, tydlig information och att sjuksköterskan i omvårdnaden inom akutsjukvården behövde ett helhetsperspektiv. Vid ett missfall, en förlust, framträdde känslor som sjuksköterskan behöver ha kompetens, respekt och visa emotionellt stöd för. Detta för att kvinnorna skulle uppleva mindre lidande och förbättra deras upplevelse som i dagsläget innefattar betydande brister. Nyckelord: Akutsjukvård, empati, kommunikation, känslor, missfall / ABSTRACT Background Definition of miscarriage is a spontaneous termination of pregnancy without any action being taken. A miscarriage means that the pregnancy ends within week 22, 80–85 percent of all miscarriages occur at an early stage. Why a woman suffer from miscarriage can have several causes. In case of miscarriage, the women face physical and mental challenges and therefore seek care at emergency departments, were a person-centered care is useful. Aim Women’s experiences encountering nurses in the emergency care of miscarriage. Method This literature review was based on 16 scientific articles presenting women's experience with nurses of emergency care in case of miscarriage. To find the scientific articles, the authors used the databases PubMed and CINAHL. A clear selection was described. A quality examination was performed with the support of Sophiahemmet Högskola's assessment basis for scientific classification. Data were analyzed step by step. Results The result describes that women experienced deficiencies of various kinds during their visit with nurses at the emergency department. The women could perceive communication and information as dishonest and insufficient. They pointed out deficiencies in the emotional support and respect for their integrity, which for women did not promoted the management of the loss. The result highlights four categories that lifted as mainstays of women's experience of emergency care. These were information and communication, emotional support, threatened integrity in the emergency environment, and follow-up and future. Conclusions A miscarriage can be a traumatic experience. This literature review shows that women want empathic care, evident information, and a nurse with a holistic perspective. In case of miscarriage, women will show emotions that requires the nurse to have necessary skills, respect and be able to support emotionally. This was helpful for the women so that they shall suffer less and also improve their experience that have great flaws. Keywords: Abortion spontaneous, communication, emergency medical services, emotions, empathy

Bakgrund   Svår akut respiratorisk sjukdom [SARS] var en ny typ av atypisk lunginflammation som orsakades av ett coronavirus som tidigare enbart var känt att smittade mellan djur. År 2002 muterade detta virus och började infektera människor. 2000-talets första epidemi drog igång och över 8000 personer konstaterades smittade. Många personer som smittades blev svårt sjuka och behövde söka vård på grund av andningssvårigheter och hypoxi.  Syfte  Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med svår akut respiratorisk sjukdom på sjukhus. Metod Den valda metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Insamling av artiklar har gjorts från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och analyserades med integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde stor stress, rädsla och maktlöshet. Adekvat skyddsutrustning och kunskap om smittan saknades. Sjuksköterskorna hamnade i en situation där de var tvungna att välja att antingen stanna kvar i sin profession eller leta efter arbete med mindre yrkesrisker. Många valde att stanna, detta för att de insåg att det inte fanns någon annan som kunde ta hand om dessa personer. Slutsats Trots de psykiska påfrestningarna som drabbade sjuksköterskorna kunde de med stöd av varandra ta sig igenom epidemin. Många kände att de växte i sin roll som sjuksköterska och kunde ta med sig nya lärdomar inför framtiden. Dock kunde stora brister uppdagas i sjukvården och dessa kunskapsluckor behöver fyllas med lärdomar från tidigare epidemier och pandemier inför framtida utbrott. / Background Severe acute respiratory syndrome was a new type of atypical pneumonia caused by a coronavirus that previously was known only to spread amongst animals. During late 2002 the virus mutated and started to infect people. The 21st century’s first epidemic began and over 8000 people were confirmed infected with the new disease. A lot of people became severely ill and had to seek medical care due to breathing difficulties and hypoxia. Aim The purpose was to shed light on the nurse's experiences of caring for persons with severe acute respiratory syndrome in hospitals. Method The chosen method for this paper was a non-systematic literature review in which 15 scientific articles were included. The articles included were both qualitative and quantitative and were quality reviewed with the help of Sophiahemmets University’s assessment tool. The articles were collected using the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO and analyzed with an integrated data analysis. Results The results show that nurses experienced a high level of stress, fear and powerlessness. There was a lack of adequate protective equipment and knowledge about the disease. The nurses were forced to choose, either to stay in their profession or search for a different occupation with less risk of getting infected. A lot of nurses chose to stay, they realized that there were no one else who could take care of the patients.  Conclusions Despite the psychological symptoms that affected the nurses, they realized that they could get through the epidemic with the support of each other. Many nurses felt a growth in their profession and could bring a lot of new knowledge with them for the future. A lack of knowledge was discovered in the healthcare system and there are a lot off lessons to be learned for future epidemic and pandemic outbreaks.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MR) är en växande diagnostisk metod som möjliggör bildtagning utan joniserande strålning. Trots Magnetkamerans många fördelar så kan den orsaka obehag och rädsla hos patienter. För att kunna vidareutveckla omvårdnadsåtgärder är det betydelsefullt att uppmärksamma patienters erfarenheter av att genomgå en MR-undersökning. Detta är viktigt för att skapa goda förutsättningar där patienter kan genomföra sina undersökningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå en MR-undersökning.   Metod: Litteraturstudie utifrån åtta studiers kvalitativa resultat. Artikelsökningen utfördes i databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklarna analyserades baserat på Fribergs modell för litteraturöversikter.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; uppleva kroppsliga besvär, uppleva känslor av olust och befinna sig i en främmande miljö.  Konklusion: För att främja patienters upplevelser av MR-undersökningar är kommunikation, anpassad information och känsla av kontroll viktiga faktorer. Detta skapar goda förutsättningar för röntgensjuksköterskan att främja patienters välbefinnande och trygghet. / Background: Magnetic resonance imaging (MRI) is a growing diagnostic method that enables imaging without ionizing radiation. Despite the MRI-camera's many advantages, it can cause discomfort and fear in patients. In order to further develop nursing measures, it is important to draw attention to patients' experiences of undergoing MRI-examinations. This is important to create good conditions where patients can carry out their examinations.  Aim: The aim of this study was to illustrate patients’ experiences of undergoing MRI examinations.  Methods: Literature study based on the qualitative results of eight studies. The search for articles was performed in the databases Pubmed and CINAHL. The articles were analyzed with inspiration from Friberg's model for literature reviews.   Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were experiencing physical discomfort, experiencing feelings of unease and being in a foreign environment.  Conclusion: To promote patients' experiences of MRI examinations, communication, tailored information and a sense of control are important factors. This creates good conditions for the radiographers to promote patients' well-being and security.

I dagens digitala medielandskap har konsumenter större tillgänglighet till konsumtion av mode, på både gott och ont. Relationen mellan känslor och konsumtion av mode är i en ständig rörelse, där känslorna förändras genom processen. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad förståelse för de känslor som uppkommer innan, under och efter konsumtion av mode online. Genom denna studie kommer vi också bidra med en ökad förståelse för hur konsumtion påverkar samt påverkas av det emotionella måendet och den roll som marknadsföring har i relation till känslo aspekten. Studiens resultat lyfts fram med hjälp av Eva Illouz sociologiska syn på känslor i relation till konsumtion samt teorierna The peanut butter theory, Shopping as a sacrifice samt FOMO. Studien visar på att känslor påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online. Känslorna påverkas av faktorer som ekonomi, självkänsla, sociala förväntningar och normer. Studien visar att känslor spelar en central roll i konsumtion av mode online. Denna studie bidrar med ökad förståelse av hur känslor både påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkända forskningen om att affekter har en betydande roll för inlärning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslår att hur elever förhåller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning.Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans läste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de föreställningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehålla tal och att matematik färdigheter mestadels består av att man skall veta och komma ihåg vad som ska göras. Under intervjuerna såg vi återkommande tendenser till att dessa föreställningar förekommer och påverkade elevernas tillvägagångssätt och förmågor vid problemlösning. Utöver detta kunde vi även urskilja ett flertal exempel på vilket sätt elevernas förhållande till affekter hade för inverkan på deras prestationer och på olika sätt bilda så kallade affektiva vägar.