Självtranscendenta känslor har påvisats ha prosociala effekter, men ur ett kognitivt perspektiv är dessa känslor tämligeno utforskade. Här undersöks vilka slags bedömningar av situationer (så kallade appraisal) som utmärker de självtranscendenta känslorna förundran, medkänsla och tacksamhet. Femtiofyra individer mellan 25 och 78 år deltog. Deltagarna skattade varje känsla i ett frågeformulär vars påståenden var relaterade till sju olika appraisaldimensioner. Envägs beroende ANOVOR visade att skattningarna skilde sig åt mellan känslorna för sex av de sju appraisaldimensionerna. Medkänsla skilde sig mest frekvent från de andra känslorna,medan förundran och tacksamhet endast skilde sig från varandra avseende målrelevans. Förundran och tacksamhet, men inte medkänsla, präglades av behaglighet. Vems beteende som var orsak till händelsen varierade mellan känslorna, men alla känslor skattades i låg utsträckning som normöverträdande. Diskussionen tar upp att nuvarande appraisal-teorier har svårt att ringa in självtranscendenta känslor. För framtida forskning skulledet vara av värde att bredda och justera befintliga teorier.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som påverkar hela kroppens ämnesomsättning. Sjukdomen definieras av att kroppens immunförsvar angriper sin egen vävnad och orsakar glukosintolerans samt delvis eller total insulinbrist. När ett barn drabbas av diagnosen bär föräldrarna ett stort ansvar av att hantera allt kring sjukdomen. Att vara förälder till ett barn som insjuknar i diabetes leder det till stora förändringar i livet. Föräldrarna ställs inför nya utmaningar och hinder, både till följd av att anpassa vardagen efter sjukdomen, men även till att kunna bemöta de känslor som uppstår till följd av att deras barn fått diagnosen. Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En innehållsanalys gjordes för att analysera artiklarna. Syfte: Vårt syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Resultat: Resultatet om processen som föräldrar till barn med diabetes typ 1 upplevt sammanställdes under tre huvudkategorier med respektive subkategorier. Huvudkategorierna var: Blodsockret tar över, Den livsavgörande kontrollen samt Den förändrade föräldrarollen. Föräldrarna upplevde att det var en utmaning att anpassa det dagliga livet efter diagnosen och det fanns många nya hinder att överkomma i vardagen. De beskrev även hur viktigt det var med rutiner och hur planering blev en stor del av deras liv, även oro, ångest och dåligt samvete blev känslor som fick ny form i relation till att deras barn fick sin diagnos. Konklusion: Slutsatsen är att föräldrar till ett barn med diabetes typ 1 har ett större behov av stöd, både praktiskt och emotionellt. Likaså finns där ett påtagligt behov av mer information från hälso- och sjukvården. Det bör även vara mer fokus på föräldrarnas känslor och processen av att hantera etableringen på vardagslivet med de nya kunskaper som de får när barnet har fått sin diagnos. / Background: Type 1 diabetes mellitus is a chronic autoimmune disease that affects the entire body's metabolism. The disease defines by the body's own immune system attacking it´s own tissue and causing glucose intolerance and partial or total insulin deficiency. When a child is diagnosed, the parents have a responsibility to handle everything around the disease. Being a parent of a child who is diagnosed with diabetes leads to major life changes. The parents face new challenges and obstacles, both with adapting to a new everyday life combined with the illness, but also being able to respond to the emotions that evolves when their child is diagnosed. Method: Ten scientific articles with qualitative approach were taken from the databases CINAHL and PubMed. A content analysis was performed to analyze the articles. Aim: The aim was to describe the parents' experience of living with a child who has type 1 diabetes. Result: The result highlighted the process that the parents of children with type 1 diabetes had experienced and was compiled under three main categories and associated subcategories. The main categories were: The blood glucose takes over, The life depending control and The transformed parenting role. The parents experience was that it´s a challenge to adapt to a new everyday life after the child has been diagnosed. They declared about the importance of establishing routines and how planning became a big part of their life. It was also explained that they experienced a different kind off concern, anxiety and a bad conscience regarding their child. Conclusion: The conclusion was that parents are in need of greater support, both practical and emotional and more information from the nurse and the diabetes team. There should also be more focus on the parents' feelings and the process of how to manage adaption to the everyday life after the child has been diagnosed.

Bakgrund: Cancer är flera olika sorters sjukdomar men gemensamt för dem är att de påverkar kroppens celler. Det sker en mutation i cellen och den kan börja dela sig okontrollerat och bli en växande tumör. En patient med cancer går igenom flera utmanande stadier och återbesök efter avslutad behandling och det krävs stort stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen, men idag finns inga tydliga tillvägagångssätt och planer. Återfall är inte ovanligt och ofta är prognosen sämre vid återinsjuknande. Syfte: Syftet var att belysa patienter som är återställda efter en cancerdiagnos erfarenheter av oro och rädsla kring ett eventuellt återinsjuknande.Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ ansats valdes då det är en god metod att ta reda på personers uppfattningar och upplevelser kring ett visst ämne eller fenomen. Efter detta identifierades olika sökord och sökblock som användes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som hittades granskades kritiskt, analyserades och sammanställdes. Sju kategorier bildades och från dessa skapades tre teman.Resultat: “Känslor kring ett eventuellt återfall” var det första temat och handlar om att rädsla och oro var de vanligaste känslorna. Vidare var efterkontroller något som skapade mycket ångest, medan vissa fick ett lugn av efterkontrollerna. Nästa tema blev “konsekvenserna av oron och rädslan för återfall” och belyser vad det var som triggar igång känslorna hos patienterna och hur det påverkar deras liv. Det tredje temat blev “Hanteringsstrategier” och tar upp hur patienterna handskas med sina känslor. Strategierna var många och fokuserar på känslor, praktiska förändringar och socialt nätverk. Konklusion: Stöd och råd från sjuksköterskan är högst betydelsefullt för att patienten ska kunna hantera rädsla och oro inför ett eventuellt återfall i cancer / Background: Cancer is several different sorts of diseases, but what they have in common is that they affect the body's cells. A mutation occurs in the cell and the cell begins to divide uncontrollably and become a growing tumor. A patient with cancer goes through several challenging stages and hospital visits after completed treatment and great support is needed from the health care professionals, but today there are no obvious approaches and plans. Unfortunately, relapse is not uncommon and the prognosis is often poorer when relapsing.Aim: The purpose is to highlight patients who have recovered after a cancer diagnosis experience of fear and concer about a possible relapse.Method: The study was conducted as a qualitative literature study and was based on ten scientific articles. A qualitative approach was chosen as it is a good method to find out people's perceptions and experiences about a certain topic or phenomenon. After that, the various keywords and search blocks used in the PubMed and Cinahl databases were identified. The articles found were critically reviewed, analyzed and compiled. From this, seven categories were found and three themes were formed.Results: "Feelings about a possible relapse" was the first theme and it was about that fear and worry were the most common feelings. Furthermore, after-check ups were something that created a lot of anxiety, while some got a calm from the after-check ups. The next main theme is "the consequences of the anxiety and the fear of relapse" and highlights what triggers the emotions of the patients and how it affects their lives. The third theme is “Management strategies” and addresses how patients deal with their emotions. The strategies were many and focused on emotions, practical changes and social networking. Conclusion: Support and advice from the nurse is of the utmost importance for the patient to be able to manage feelings and experiences about a possible cancer relapse.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att lyfta fram och synliggöra vårdnadshavare i den inskolning som sker i förskolan samt att klargöra och belysa likheter och skillnader i vårdnadshavares och pedagogers berättelser kring inskolning. Pedagogernas perspektiv används i studien för att synliggöra huruvida pedagogernas profession samarbetar med vårdnadshavaren som privat. Studiens mening blir därför att kunna bidra till utveckling inom inskolningsprocessen i förskolan. Samtidigt ska vårdnadshavare kunna ta del av andra vårdnadshavares berättelser och känslor för att på så sätt inte känna sig ensamma i denna, vad vi tror, känslosamma period. Tidigare forskning visar på ett glapp eller en avsaknad kring vårdnadshavares perspektiv och känslor vid inskolning. För att kunna fylla glappet har vi ställt oss frågorna: Vad och hur berättar pedagoger respektive vårdnadshavare om inskolningar de har varit med om? och På vilket sätt är berättelserna samstämmiga och hur skiljer sig erfarenheterna åt?Undersökningen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod där berättande intervjuer har nyttjats för att på bästa möjliga sätt kunna ta del av pedagogers och vårdnadshavares berättelser. Av sex intervjuer, tre med vårdnadshavare och tre med pedagoger, har vi fått fram vårt empiriska material som ligger till grund för studiens genomförande. För att sedan kunna analysera det empiriska materialet har begreppet berättande använts som teoretisk ansats. Även teorin om oral history har nyttjats, där berättande skapar förståelse i upplevda händelser. Analysen och resultatet i undersökningen härleder till att vårdnadshavare ser inskolningsperioden som känslosam då vårdnadshavarna beskriver oroskänslor antingen inför, under eller efter inskolningen. Undersökningen visar att dessa känslor är resultatet av att vilja tillfredsställa sitt barns behov och önskemål. Samtidigt synliggörs också att information kring inskolningen hade kunnat hjälpa vårdnadshavarna i denna känslosamma period. Pedagogerna har och andra sidan en annan bild av att mycket information kring inskolningen kan vara överväldigande för vårdnadshavarna. Centralt i studiens resultat är att pedagogers berättelser är samstämmiga med vårdnadshavarnas vad gäller sättet att berätta om inskolning utifrån barnets bästa. Skillnaden är att pedagogerna berättar om barns bästa utifrån ett generellt perspektiv med forskning och teori som utgångspunkt, medan vårdnadshavarna refererar till sina gjorda erfarenheter och det specifika barnet.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform där de drabbade är äldre män. Ungefär en av 20 dör i sjukdomen, men trots detta är det många patienter som ser det som en dödsdom. Män med prostatacancer blir påverkade av sin sjukdom i deras vardag, deras fysiska och emotionella hälsa samt i deras sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att drabbas av prostatacancer. Metod: Fem narrativa berättelser i form av självbiografier har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet belyser mäns upplevelser av att drabbas av prostatacancer. Männen upplevde känslor av rädsla, oro och hopp samtidigt som de upplevde en förändrad livssituation och social tillvaro. De bearbetade det på olika sätt. Diskussion: Männen upplevde sin livskvalitet försämrad som konsekvens av ovisshet och begränsningar samtidigt som den främjades genom information, stöd och acceptans. De upplevde det svårt att välja behandling och behövde därför sjuksköterskans stöd. Konklusion: Stöd från sjuksköterskor och läkare anses vara betydelsefullt för att främja en god hälsa. Att förstå hur män med prostatacancer upplever sin förändrade livssituation kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dem på bästa sätt. / Background: Prostate cancer is Sweden´s most common form of cancer where the victims are mostly older men. About one in 20 dies from the disease, but despite this, many patients see it as a death sentence. Men with prostate cancer are getting affected every day in their social life, their physical and emotional health. Purpose: The purpose of the study was to describe men´s experiences of suffering from prostate cancer. Method: Five narrative stories in the form of autobiographies have been analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result illustrates men´s experiences of suffering from prostate cancer. Men experience feelings of fear, anxiety and hope at the same time as they experience an alteration in their life situation and social existence. They process it in different ways. Discussion: Men experience a deterioration in their quality of life as a consequence of uncertainty and limitations while being promoted through information, support and acceptance. They find it difficult to choose treatment and therefore need the nurse´s support. Conclusion: Support from nurses and doctors is considered important for promoting good health. A better understanding for men whom experience their changed life situation, can help nurses respond and help them in the best way.

Denna studies syfte är att skapa kunskap kring vilken betydelse förskollärare ger musiken i undervisningen idag. Genom semistrukturerade intervjuer har tio verksamma förskollärare fått ge sina svar kring vilken betydelse de ger musiken samt hur de använder den i förskolan. Till hjälp i vår analys har vi använt två begrepp, appropriering och medierande artefakter, från det sociokulturella perspektivet. Vi har bearbetat vår empiri genom en tematisk analys där vi skapat teman utifrån förskollärarnas svar. Resultatet fastställer att förskollärarna upplever att musiken används som hjälpmedel i undervisningen, som uttryck för känslor och att den skapar samspel. Förskollärarnas svar påvisar att ett engagemang från deras sida är viktigt för att musikundervisningen ska bli betydelsefull. Studien visar även olika arbetssätt samt förskollärarnas egna relationer till musik. Tidigare forskning visar bland annat att det som framstår vara av störst betydelse i förskollärarnas arbete med musik är glädje, främst i de musikstunder där fler deltagare är närvarande.

Bakgrund: Det finns ett mörkertal av barn som utsätts för misshandel. Utan intervention riskerar de att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa upp i vuxenlivet. Att möta barn som misstänkts vara utsatt för misshandel är en stark stressor för sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som utsatts för misshandel. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där 10 artiklar inkluderades i resultatet. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Erfarenheter av möten med barn utsatta för misshandel väckte motstridiga känslor inom sjuksköterskan och uppgiften ansågs också svår på grund av att sjuksköterskan kände en osäkerhet i hur de skulle handla i det enskilda fallet. Sjuksköterskors erfarenhet var att de gav stöd till barn och föräldrar genom förtroendefulla relationer men att de också själva var i behov av stöd och utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor som ger omvårdnad till barn utsatta för misshandel löper ökad risk för psykisk ohälsa. Kollegialt stöd, handledning, debriefing och utbildning kan motverka detta. Dessa typer av stöd kan öka anmälningsfrekvensen till socialtjänsten gällande barn som utsätts för misshandel. / Background: There are an unknown number of children exposed to child abuse. Without intervention they risk suffering from physical and mental illness in adulthood. Encountering children where child abuse is suspected is a great stressor for nurses. Aim: To describe nurses’ experiences of encounters with children exposed to child abuse. Method: A literature review with qualitative design was conducted, including 10 articles in the result. Data were analysed using Friberg’s five-step analysis. Results: Experiences of encounters with children exposed to abuse aroused conflicting feelings within the nurse and the task was considered difficult because the nurse felt uncertain about how they would act in the individual case. The nurses’ experiences were that they provided support to children and parents through trusting relationships, but that they themselves were also in need of support and education. Conclusion: Caring for children suffering from child abuse leaves nurses in risk of their mental health. Collegiate support, supervision, debriefing and training may function as a counteract. These measures of support may increase the level of report to Social service concerning child abuse.

Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och i Sverige är invandring en stor anledning till folkökningen. När människor behöver söka sig till hälso- och sjukvården i ett nytt land så kan språkbarriärer uppstå, vilket påverkar kommunikationen. För att uppnå en god relation samt ett personcentrerat förhållningssätt i vården, så är kommunikation en betydelsefull aspekt. Ett sätt att kommunicera på vid språkbarriär är via tolk, vilket sjuksköterskor beskriver som värdefullt men ibland problematiskt. För att förbättra kommunikationen med patienter vid språkbarriärer så behöver patienters perspektiv undersökas, inte endast vårdpersonalens.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som har valts ut till studien har uppfyllt inklusions- och exklusionskriterier, samt har bedömts vara av hög kvalitet i kvalitetsgranskning.  Resultat: Tre huvudkategorier lyftes fram under resultatanalysen; Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården, Missförstånd och konsekvenser samt Användning av tolk. Den första huvudkategorin delades in i tre underkategorier; Upplevd diskriminering, Känslor till följd av språkbarriärer och Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal. Även den sista huvudkategorin delades in i tre; Professionell tolk, Informell tolk och Andra sätt att kommunicera.  Slutsats: Språkbarriärer har stor påverkan på kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal. Detta kan av flera anledningar få negativa följder i vården. För att säkerställa en personcentrerad vård, så är vårdpersonalens bemötande och utveckling av de kommunikationssätt som finns avgörande. / Background: Migration is common in a global perspective and immigration is an important reason for the population increase in Sweden. When individuals are in need of healthcare in a new country, language barriers can arise and affect the communication. To achieve patient-centered care and a good relationship in healthcare, communication is a crucial aspect. Use of interpreters is one way to overcome language barriers, which nurses describe as valuable but sometimes problematic. To improve the communication with patients when there are language barriers, patients’ perspectives needs to be explored in addition to healthcare professionals.  Aim: To investigate patients’ experiences of communication, when there are language barriers between patients and health care professionals in health care.  Method: A literature study based on ten qualitative original articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection. The articles chosen for the study met the criteria of inclusion and exclusion. Their quality was also assessed as high in the quality analysis.  Results: Three main categories were highlighted under the analysis of the results; How language barriers affect person-centered care, Misunderstandings and consequences and The use of interpreters. The first main category was divided into three sub-categories; Experienced discrimination, Feelings due to language barriers and Preferences regarding healthcare professionals. The last main category was also divided into three; Professional interpreter, Informal interpreter and Other ways to communicate.  Conclusion: Language barriers have a big impact on the communication between patients and healthcare professionals. This can affect healthcare negatively for many reasons. The behavior of healthcare professionals and development of existing means of communication, is crucial to ensure a patient-centered care.

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.

Södra Ölands Odlingslandskap skrevs år 2000 in på UNESCO:s världsarvslista på grund av landskapets unika karaktär då jordbruk format odlingslandskapet under årtusenden. I förvaltningen har jordbrukarna fått en central roll då de i sitt vardagliga bruk skapar och förvaltar odlingslandskapet. Studiens syfte är att kartlägga jordbrukares unika känslor och drivkrafter i relation till deras landskapande, samt hur dessa beaktas inom den administrativa förvaltningen av Södra Ölands odlingslandskap. Genom att nyttja Hägerstrands (1992) begrepp förloppslandskap, där jordbrukarna blir en del i processerna i landskapet, framträder i denna studie en komplex väv av känslor kopplade till arv, identitetsskapande och utveckling. Landskapets ekonomiska värden framkommer tydligt i jordbrukarnas relation till landskapet och genom att nyttja Håkansson och Widgrens (2007) teoretisering av markbundet kapital tydliggörs förvaltningen och värdet av marken i en längre tidsperiod än den enskilde jordbrukarens livstid. En tidsaspekt som medför starka känslor inför jordbrukandet. Dessa känslor och jordbrukares drivkrafter ses styra jordbrukarnas rumsliga praktiker och på så sätt forma landskapet. Studien visar genom en innehållsanalys hur den administrativa förvaltningen av världsarvet delar förståelsen av landskapet och gör försök i att beakta jordbrukares drivkrafter och känslomässiga relationer till landskapet genom kommunikationen och diskussionen av förvaltningen.