I denna uppsats undersöks vilka känslomässiga associationer lyssnaren gör till musik i en durtonart och hur dessa påverkas av en text som innehåller ord med negativ valens. Detta har undersökts genom att två versioner av samma komposition producerats, en där melodin representeras av ett piano och en där melodin sjungs med en text skriven kring ord med negativ valens hämtade från Affective Norms for English Words (ANEW). Uppsatsen undersöker även hur dessa associationer uppstår genom att applicera Juslin & Västfjälls (2008) BRECVEMA-modell på den data som samlats in genom en fokusgrupp bestående av 4 deltagare. BRECVEMA-modellen består av 8 olika psykologiska mekanismer som kan förklara hur musik framkallar känslor hos lyssnaren. I uppsatsen har perspektivet assimilation antagits vilket innebär att texten anses som en komponent av musiken. Resultatet av studien visar att lyssnarens associationer till musiken förändras av en text som innehåller ord med negativ valens och nya associationer uppstår hos lyssnaren när musiken paras ihop med texten. En aspekt av resultatet som bedöms intressant är en koppling till människors tonårsperiod och de känslor som människor upplever vid den åldern. Resultatet visar även att uppkomsten av lyssnarens associationer kan kopplas till flera av mekanismerna i BRECVEMA-modellen.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta anhöriga inom palliativ vård. Palliativ vård innebär god vård som handlar om att lindra symtom och stödja anhöriga. Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med anhöriga som oftast upplever ett bra bemötande från sjuksköterskorna, men ibland brister det i kommunikationen kring patienternas vårdsituation vilket skapar frustration hos sjuksköterskorna. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans (2002). Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga inom palliativ vård beskrivs i två teman och den första är involvering i mötet med subteman att minska lidande och uppleva bra kommunikation. Det andra temat är att uppleva otillräcklighet med subteman hindrande i arbetet och brister i kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter kring kommunikationen med anhöriga och behöver utökad kunskap samt erfarenhet om hur de ska bemöta anhöriga i frågor om döden, kunna ge tydlig information och bli bra på att kommunicera.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen ger studenterna förutsättningar att kunna axla sin blivande roll som sjuksköterska genom att tillgodose både praktisk och teoretisk kunskap under sex terminer. Underbemanning och ett stort antal patienter har en stor påverkan på den psykosociala arbetsmiljön i sjukvården idag. En utsatt grupp är nyutexaminerade sjuksköterskor som löper större risk att drabbas av psykosociala påfrestningar. Syftet är att undersöka den nyutexaminerade sjuksköterskans känslor, upplevelser och erfarenheter av sin nya yrkesroll på sjukhus. Metoden är en allmänlitteraturöversikt baserad på nio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i fyrahuvudteman; De första stapplande stegen, relationer, att landa i den nya yrkesrollen och underbemanning - ett arbetsmiljöproblem. Sedan redovisas sju stycken underteman: kollegor, handledare, patienter, en utmaning i att bli självständig, göra misstag, prioritera sin tid och kompromissa bort sig själv. Resultatdiskussionen påvisar glappet mellan akademi och yrkesliv som orsakar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor, vidare diskuteras hur förutsättningar i utbildningen och första tiden i yrket kan påverka denna upplevelse. Etisk stress kopplas till varför de nyutexaminerade sjuksköterskorna kompromissar med sig själva och sin fritid för att leva upp till alla delar av yrkesrollen. De nyutexaminerade sjuksköterskorna behövde stöd, acceptans och respekt från kollegor för att stärka sin jobbtillfredsställelse och upplevelsen av detta kopplas till KASAM.

Dagens studier inom krigsvetenskap har ofta utgångspunkt i den offentliga, politiska och inom Försvarsmakten interna debatten, speciellt ifråga om Sveriges säkerhetspolitik och våra relationer till andra nationer och internationella organisationer. Begreppsapparaten om militära insatser mildras ofta med tillägg som freds- eller utbildningsinsats men oavsett vilken internationell organisation som föranleder den militära insatsen så är undersökningar om stridsrelaterade händelser ofta relaterade till vilken påverkan som de har på beslutsfattning och chefens ledarskap. Det finns i dagsläget en avsaknad av kvalitativa studier på lägre nivå inom Försvarsmakten avseende hur soldater och officerare påverkas känslomässigt före, under och efter stridsrelaterade händelser.  Studien utgår från djupintervjuer med soldater och officerare med grounded theory som metod. Den fokuserar på hur svenska soldater och officerare påverkas av stridsrelaterade händelser och hur denna erfarenhet i sin tur påverkar militära organisationer. Syftet med denna studie är att utforska och förstå det militära våldets innersta beståndsdelar.    Resultatet visar att olika rädslor påverkar organisationen positivt eller negativt samt förstärks genom alla ledningsnivåer. Stridserfarna soldater och officerare har en större förmåga att reglera sin rädsla och deras rädsla är större inför en strid än under och efter striden. Studien kompletterar och förstärker tidigare israelisk forskning och visar att även svenska stridserfarna soldater och officerares största rädsla före, under och efter strid är att svika sina kamrater (letting others down).

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen kan komma med flertalet utmaningar vilka kan påverka sjuksköterskan emotionellt. Sjuksköterskans ansvar innefattas av personcentrerad vård där patientens lidande ska lindras och det kan ställa krav på sjuksköterskan emotionellt. Bland annat för att den egna hälsan ska bevaras för god och säker vård för patienten. Tidigare forskning beskriver de känslor som kan uppstå i vårdandet såsom trötthet, tillfredställelse och kraft, vilka kan bidra till konsekvenser för sjuksköterskan och patienten beroende på hur sjuksköterskan hanterar dessa. Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av vad som ger kraft i vårdandet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats där datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerad intervju med fyra allmänsjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Datamaterialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplevde kraft i vårdandet i det vårdande mötet där sjuksköterskan fick göra skillnad för patienten och att skapa relationer med patienten och anhöriga genom samtal och kontakt. Kraften kunde även upplevas i möjligheten till kontroll genom ett samarbete i teamet och att utvecklas som sjuksköterska. Slutsats: Sjuksköterskan önskar vårda på både ett fysiskt och emotionellt plan och kan behöva verktyg för att hantera utmanande situationer i vårdandet för upplevelsen av kraft. / Background: Emotions can occur within the nurse in the nursing practice, which can be a challenge for the nurse. The nurse has responsibilities to put the patient first where the nurse can help the patient with his/hers suffering. This responsibility can be demanding because of the emotional responsibility for the nurse to take care of him/herself for the possibility to provide care for the patient. Studies describes that emotions such as fatigue, satisfaction and energy can occur within the nurse in the nursing practice, which can lead to consequences for the nurse and the patient depending on how the nurse handle the situation. Aim: Describe the experience of the general nurse regarding the source in the nursing practice that generates energy. Method: A qualitative design with inductive hypothesis and the data was collected by semistructured interviews in which four nurses working in a hospital ward in the middle region of Sweden was included. A qualitative content analysis was used when analyzing the collected data. Result: The nurse can experience energy in the nursing practice when meeting with the patient where a difference can be made for the patient and when creating relationships with the patient and close relative's trough conversations and connections. Good teamwork and growth in the nursing practice could lead to a sense of control for the nurse, which could generate energy. Conclusion: in situations that are difficult emotionally for the nurse, tools may be used for the nurse which can give the nurse energy.

Spelmekanik används i många konstnärliga spel för att förmedla hur något fungerar eller känns. I det här examensarbetet skapades ett analogt konstnärligt spel som förmedlar ett självbiografiskt narrativ med hjälp av både mekanik och text för att undersöka hur spelare upplever sådana spel. Mekaniken skapades för att förmedla vissa känslor medan texten fungerade som en kontext att förstå de känslorna utifrån. Genom speltester och intervjuer så gick det att se att spelarnas upplevelser i form av känslor och reflektioner skiljde sig åt beroende på vem som spelade och vad de hade för inställning till spelet. Spelarkaraktärens känslor stod inte utskrivna i texten, men spelarna upplevde i stor utsträckning samma känslor som karaktären genom mekaniken. Spelarna var dock inte särskilt medvetna om den kopplingen och framtida forskning skulle kunna undersöka hur man kan göra kopplingen starkare samtidigt som man främst förlitar sig på spelmekanik.

Syftet med studien var att undersöka vad för känslor som riksdagens partiers propaganda genererar och vad för utbildningsnivå Alliansen och de Rödgrönas väljare har. Studien undersökte vilket block som genererade flest negativa kontra positiva känslor över hur Sverige ser ut idag. Känslorna som användes i undersökningen härstammade från Paul Ekmans teori om grundkänslor men har utvecklats för att passa in i undersökningen. Metoden som användes var en kvantitativ undersökning där en pappersenkät utformades och delades ut. Utfallet blev att 93 enkäter gick att analysera i undersökningen. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan vad Alliansen och de Rödgröna framkallade för känslor om hur Sverige ser ut idag. Signifikant skillnad förelåg däremot i att Sverigedemokraterna genererade fler negativa och färre positiva känslor över hur Sverige ser ut idag än de övriga två blocken gjorde. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan Alliansen och de Rödgrönas väljare beträffande utbildningsnivå. / The purpose of the study was to investigate what kind of emotions the propaganda of the parliamentary parties generates and what level of education the Alliance and the Red-Green voters have. The study examined which block generated the most negative versus positive emotions about how Sweden looks today. The feelings used in the study was developed from Paul Ekmans theory of basic emotions. The method used was a quantitative survey and the outcome was that 93 of the distributed questionnaires could be analyzed. The result showed that there was no significant difference between what emotions the Alliance and the Red-Greens brought out about how Sweden looks today. A significant difference, however, was that the Swedish Democrats generated more negative and fewer positive emotions about how Sweden looks today than the other two blocks did. There was no significant difference between the Alliance and the Red-Green voters regarding educational level.

I denna uppsats görs ansatsen att finna vilka slags diskursiva handlingar det är som skapar och frammanar känslor i debatterna Ecce Homo och Rondellhunden. Undersökningen har koncentrerats vid tre olika känslor – vrede, blidhet och fiendskap. Känslobeskrivningarna som används i denna uppsats kommer från Aristoteles beskrivningar av pathos i Retoriken. Dessa tolkas med hjälp av W.W. Fortenbaughs undersökningar av Aristoteles pathos-beskrivningar, så som de tolkas och operationaliseras av Janne Lindqvist. Enligt Lindqvist kan Aristoteles topiker för pathos bland annat delas upp i tre typer av schematiska topiker, vilka i sin tur består i att känslor väcks endast hos vissa typer av individer (subjekt) om en viss typ av person (agent) har utfört en viss typ av handling (stimuli). Dessa tre fungerar som undersökningens grundläggande begrepp, och syftar till att klargöra hur skribenterna i de tre debatterna tecknar subjekt, agent och stimuli just som sådana att de väcker vrede, blidhet eller fiendskap.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur texterna utmärks av retoriska grepp för att frammana vrede, blidhet eller fiendskap mot debatternas olika agenter. Detta för att bidra till fördjupade kunskaper om två av det senaste halvseklets mest uppmärksammade konstdebatter och vidare insikter om förhållandet mellan retorik och känslor mer generellt.

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste cancerformen kvinnor drabbas av bröstcancer. Då kvinnor fortfarande är i arbetsför ålder kan sjukdomen även drabba familjelivet och arbetet. När diagnosen ställs förändras livsvärlden för kvinnan då behandlingar samt andra förändringar kommer att bli en ny del av vardagen. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att vara drabbad av bröstcancer. Metod: Studien grundades på sex självbiografier som har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket skapade olika kategorier. Resultat: Fem kategorier och tio underkategorier bildades som belyste livsvärldsförändringar för kvinnor, känslor kring den förändrade kroppen och anhörigas inverkar. För kvinnor är det många känslor av rädsla, ångest och oro som påverkar och det tar även tid för kvinnor att acceptera vad som hänt. Diskussion: Den förändrade livsvärlden som uppkom för drabbade kvinnor innehåller aspekter om både det psykiska måendet samt om hur den fysiska kroppen förändras. Konklusion: Bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då det uppstod kroppsliga förändringar samt svårigheter med att få ihop en fungerade vardag. Kvinnor upplevde att stödet från anhöriga och sjuksköterskan är betydelsefullt för att främja en god livsvärld. Genom att förstå hur förändringarna påverkar bröstcancerdrabbade kvinnor kan sjuksköterskan möta kvinnors livsvärld på bästa sätt. / Background: In Sweden, the most common form of cancer that women suffer from is breastcancer. When women are still in working age, the disease can also affect family life and work. When the diagnosis is made, the life of the woman changes as treatments and other changes will become part of everyday life. Purpose: The purpose is to shed light on women's experience of being affected by breast cancer. Method: The study was based on six autobiographies that were analyzed according to a qualitative content analysis which created different categories. Results: Five categories and ten subcategories were formed that illuminated life-world changes for women, feelings about the changed body and the influence of relatives. For women, many feelings of fear, anxiety and anxiety affect, and it also takes time for women to accept what has happened. Discussion: The changed world ofl ife that emerged for afflicted women contains aspects about both the mental feeling andhow the physical body changes. Conclusion: Breast cancer-affected women experienced a changed world of life as there were bodily changes as well as difficulties in getting together a functioning everyday life. Women felt that the support of relatives and the nurse is important in promoting a good life. By understanding how women's lives are changing, the nurse can best meet women.