Bakgrund: Delirium är ett vanligt förekommande tillstånd inom somatisk vård. År 2016 var 85 % av patienterna som diagnosticerades med delirium i Sverige 70 år eller äldre. Det finns många olika faktorer som bidrar till uppkomsten av delirium, bland annat hög ålder, hypertoni, att genomgå kirurgi, tidigare hjärtsjukdom eller stroke och kognitiva nedsättningar.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av delirium. Metod: En litteraturstudie där resultatet grundas på tio kvalitativa originalartiklar med intervjustudie som metod. Artiklarna söktes i databaserna PubMED, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vid granskning av resultatet; Upplevelser av en förändrad verklighet, Upplevelser av starka känslor, Upplevelser av att minnas tillbaka och Upplevelser av bemötande. Patienterna beskrev starka känslor av rädsla, oro och ilska i samband med delirium. Känslor av isolering och otrygghet förekom när patienternas verklighetsuppfattning var nedsatt. Rädsla kunde uttryckas genom aggressivitet vilket kan bidra till stigmatisering och försvårande omständigheter för patienten. Lugn, närvaro och säkerhet hos sjuksköterskan ingav patienterna trygghet. Att minnas tillbaka på delirium orsakade känslor av skam, skuld och ånger. Några förnekade att de haft delirium medan andra uppskattade att samtala om sina upplevelser. Sjuksköterskans kompetens hade stor betydelse för patienternas upplevelser av bemötande. Slutsats: Upplevelsen av delirium är individuell. Att bli bekräftad och sedd som en unik individ beskrevs av patienterna leda till ökat välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och stötta patienten för att minska stigmatisering och lidande. Det är också betydelsefullt att sjuksköterskan behandlar patienternas upplevelser med respekt. / Background: Delirium is a common condition within somatic care. In 2016 85 % of patients diagnosed with delirium in Sweden were 70 years of age or older. There are many different factors that contribute to the onset of delirium, including high age, hypertension, undergoing surgery, previous heart disease orr stroke and cognitive impairments. Aim: The aim of the study was to explore patients’ experiences of delirium. Method: A literature study where the result is based on ten qualitative original articles with interviews as a method. The articles were searched in the databases PubMED, CINAHL and PsycINFO. Results: Four main categories emerged when reviewing the results; Experiences of a Changed Reality, Experiences of Strong Emotions, Remains of Remembrance and Experiences of Personal Treatment. Patients described strong feelings of fear, concern and anger associated with delirium. Feelings of isolation and insecurity occurred when the patient's perception of reality was reduced. Fear could be expressed through aggressiveness, which could contribute to stigmatization and aggravating circumstances for the patient. The calm, presence and safety of the nurse provided patients with security. Recalling delirium caused feelings of shame, guilt and regret. Some denied that they had delirium while others appreciated talking about their experiences. Nursing skills were of great importance to the patient's experiences of treatment. Conclusion: The experience of delirium is individual. Becoming confirmed and seen as a unique individual was described by patients leading to increased well-being. The nurse has an important role in informing and supporting the patient to reduce stigmatization and suffering. It is also important that the nurse treats the patient's experiences with respect.

Syftet med studien är att undersöka hur lärares attityder påverkar elevernas intresse inom de naturorienterande ämnena. Kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer har använts för att nå ett representativ resultat. Både lärare och elever har intervjuats och vid elevintervjuerna användes bildstöd för att förenkla elevernas svar. Resultatet delades upp i två kategoriseringar av lärare A och lärare B för att kunna ställa de två lärares attityder mot varandra och därigenom se skillnader och vilken påverkan de har på eleverna. Slutsatsen är att lärarnas attityder kan påverka elevernas intresse men att det inte går att ge ett definitivt svar då det finns flera påverkande faktorer. Dessa faktorer kan vara konflikter, vilken tidpunkt på dagen lektionen är placerad och vilka läromedel som används.

Syftet med undersökningen var att få en djupare förståelse för hur musiken skapar känslor hos oss människor. En kvalitativ enkät har genomförts där respondenterna fick besvara vilka musikval de gör för att framkalla ett visst sinnestillstånd men också besvara ett lyssningstest med sex låtar där de skulle välja en känsla som väcktes hos dem. Utifrån de musikaliska elementen rytm, tempo, harmoni, klangfärg, dur/moll, tonhöjd och situation så tenderade respondenterna att välja liknande musik med specifika element. Våra hjärnor bearbetar ljud genom dessa musikaliska element både instinktivt för att upptäcka faror men också för att musiken liknar språk som vi lärt känna igen redan i moderns mage. Musik och språk leder oss till tendenser att tolka musik på liknande sätt som vi tolkar språk och dess strukturer via syntax och semiotik. Slutsatsen av denna undersökning visar att musiken har en stark koppling till oss människor medvetet som omedvetet. De musikaliska elementen, situationen och individuella erfarenheter är bidragande faktorer som gör att vi tenderar att skapa vissa känslor när vi lyssnar på musik. Generaliseringsbarheten i undersökningen kan diskuteras då endast femtiofyra svarade på enkäten. I de öppet ställda frågorna visade sig att respondenterna hade svårt att analysera och förklara sitt vardagslyssnande.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs. dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger. Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi. Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden. Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.

Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor.

Det här kandidatarbetet kommer att diskutera karaktärsskildringar och maskuliniteter inom filmen The King’s Speech. En mans karaktär definieras av dess maskulina drag och en makthierarki går att hitta, även i film. Vidare kommer det här arbetet försöka komma fram till vad som gör att vi som publik känner det vi gör när vi tittar på film. Det här arbetet kommer fokusera på Connells teori om maskuliniteter och vi kommer att applicera teorin på karaktärerna i filmen The King’s Speech, med protagonisten i fokus. Vi har enbart valt att gå in på mannen och dess maskulinitet i det här arbetet då vi måste begränsa arbetet. Vi kommer använda oss av Actor Network Theory (ANT) när vi analyserar filmen och karaktärer för att urskilja de relevanta aktörerna i vårt nätverk. Vi har i slutändan dragit bland annat slutsatsen att makthierarkier samt sättet det skildras är viktigt för att skapa dynamik i film. Vi har även gjort en gestaltande produktion i form av ett filmmanus. Manuset är inspirerat av protagonisten i The King’s Speech. / This bachelor thesis will discuss character potrayals and masculinities within the film The King’s Speech. A man’s character will be defined by his masculine traits and a power hierarchy can be found, even in film. We will furthermore try to come to an understanding of what makes us as an audience feel different emotions while we’re watching films. This thesis will focus on Connells theory concerning masculinities and we will apply her theory on the different characters in The King’s Speech, but mainly the protagoninst. We have chosen to only analyze the man and his masculinity because we need to limit our work. We will use Actor Network Theory (ANT) when interpreting the film and the charcters, to find the relevant actors in our network. In the end we came to the conclusion that power hierarchies and the way they are portrayed are crucial to create dynamics within film. We have also made a interpreting production in the shape of a screenplay for a film. The screenplay is inspired by the protagonist in The King’s Speech.

I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats.

This study focuses on the case workers, employed by the Social insurance agency and how they experience their work, and the contact with the insured members of the society they deal with on a daily basis. The study is conducted by five interviews from two of the departements that constitutes the agency. Even though the decision making differs in the departements, the informants share many of the same perceptions of their work and how it feels to maintain contact with the insured individuals. The result shows that the case workers maintain a distance to the individual by not trying to engage personally in the different errands. The study also focuses on the organizational endeavours they encounter, for example a high turn over of the staff. The high turn over leads to a difficulty for them to manage all the errands and the employees are there for forced to prioritize among the errands. That becomes a subjective priority based on the case workers view of the importance of the errand. The study has also taken in to account whether or not the case workers engage to coping strategies to cope proffesionally with their insured members. The empirical material has been analyzed mainly with the theories regarding street-level bureaucrats that was first introduced by Michael Lipsky (2010) and Roine Johansson (2007). / Denna studie behandlar hur Försäkringskassans handläggare upplever sina yrken och förhållningssätt till sina uppgifter och de försäkrade individer de möter och har kontakt med. Uppsatsen består av fem kvalitativt genomförda intervjuer på två av myndighetens olika avdelningar. Trots att de beslutsfattande organen på avdelningarna skiljer sig från varandra uppvisar informanterna liknande uppfattningar om arbetet och hur det känns att ha kontakt med de försäkrade. De bibehåller en distans till den försäkrade genom att försöka undvika personligt engagemang till personen. Vidare behandlar studien organisatoriska utmaningar de möter, så som hög arbetsbelastning och stundtals bristande ledarskap. Den höga arbetsbelastningen leder till att de får svårt att hinna med alla ärenden och tvingas att prioritera bland dessa. Det leder till en subjektiv bedömning i vad för handläggaren anses som viktigt. Studien behandlar även om huruvida handläggarna är benägna att använda försvarsstrategier för att kunna vidhålla en professionell attityd till den försäkrade. Det empiriska materialet har bearbetats till största del med hjälp av teorier om gräsrotsbyråkrater av Michael Lipsky (2010) och Roine Johansson (2007)

Bakgrund: Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom som angriper friska celler, vävnader och organ. Varför patienter får SLE är ännu inte helt klarlagt. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och den är svår att diagnostisera. Det finns endast medicin som används för att lindra symtom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med SLE. Metod: Litteraturstudien utgick från en induktiv ansats, kritisk granskning och genomgång av artiklar. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i fyra olika kategorier: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av psykiska begränsningar, upplevelser av begränsningar och möjligheter i det sociala livet samt upplevelser av ekonomiska problem. Patienterna upplevde svårigheter vid fysisk aktivitet på grund av smärta. De upplevde psykiska problem som depression och ångest. Relationsproblem och ekonomiska problem uppkom även. Slutsats: Patienter med SLE är i behov av stöd som gör att de kan ta sig genom sin dag lättare då patienterna upplever att sjukdomen påverkar kroppen negativt. Mer utbildning behövs för sjuksköterskestudenter och personal för att lättare förstå patientens upplevelser och utforma omvårdnadsåtgärder därefter. / Background: Systemic lupus erythematosus is a chronic autoimmune disease which attacks healthy cells, tissues and organs. Why patients get SLE is not yet 100% clear. There's no cure for SLE and it's hard to diagnose. Only treatment for relief the symptoms are available. Aim: The aim of this study was to investigate patients´ experience of living with SLE. Method: The method used in this study was a structured literature review with an inductive approach and a clear view of audited articles. The databases used in this study were CINAHL, PubMed and PsycInfo. Result: The result of this study was divided into four groups: Experiences of physical limitations, experiences of psychic limitations, experiences of limitations and benefits in social life and experiences of economic limitations. The patients experienced difficulties with pain which affected all the physical activities. The patients experienced psychic problems. Depression and anxiety was a big problem. The patients also experienced relationship problems and economic problems. Conclusion: Patients with SLE is in need of support because they experience that the illness affects the body in a negative way. More education for nursing students and personnel is necessary to understand patient experiences of SLE and form care measures.

Romance in the era of romanticism A comparative study of representations and conceptions of love in literature and among the Swedish nobility 1741-1782. The period of investigation chosen for this master’s thesis is often said to be the birth of the romantic era, a time when love supposedly conquered marriage. My aim has been to study both fiction and autobiographical texts, such as diaries and letters, to broaden our understanding of conceptions of love in the period of Romanticism. With hopes to provide a new perspective on historical conceptions of love: how people understood and described it in their everyday lives. The men and women of the nobility are often portrayed as unable to afford love, as it were; too much of their good name and wealth were dependent on marriage alliances and the politics of landed property and inheritance. But they too read the famous novels of their day and were influenced by the changes in culture and society, but to what extent? On the basis of a modern definition of romantic love, I have chosen a number of themes for comparison; independence, gender, class and faith. This study shows that the concept of love imagined and the love experienced differ depending on these themes. Love was an idea as well as an emotion experienced. However, the idea proved elusive in the everyday lives of the men and women studied. The novels are critical towards the nobility’s way of life: love ought to be natural and differences in income or status ought not to stand in the way of love. Love in its purest form was perceived to be a way to God. Two souls in love were considered destined by nature for each other. To love was to live, and to live was to love.