Studiens syfte var att synliggöra och förstå barns upplevelser kring vilket utrymme deraskänslor ges under ett aktivitetsbyte från inne- till utelek på förskolan. För att fånga barnensperspektiv genomfördes barnintervjuer där barnen uttryckte sina upplevelser i ord och genomvisuella narrativ. Studiens resultat visar att ett aktivitetsbyte väcker känslor hos barnen menatt de sällan uttrycker vad de känner samt att pedagogerna sällan bemöter barnens känslorunder ett aktivitetsbyte. Diskussion förs om hur stressen som barnen upplever vid ettaktivitetsbyte kan minskas med hjälp av olika strategier. Vidare diskuteras pedagogensbetydande roll i att stödja barnen i deras lärande om känslor. Slutligen diskuteras pedagogersbemötande av olika barns känslor utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

The aim of this study is to reach a deeper understanding of which feelings counsellors encounter among social workers and how they deal with these, as well as how counsellors can prevent secondary trauma among social workers. This study is based on six semi-structured interviews with professional counsellors who are counselling social workers in the social services, who work with children and adolescents. The data is analyzed by using a thematic analysis. The analysis of the result is interpreted with the theory of emotional labor.This study indicates that counsellors face strong emotions among social workers, something the counsellors need to manage. Counsellors also need to manage their own feelings,something the majority do by taking support of colleagues. To prevent secondary traumaamong social workers, it is important to talk about it, to have knowledge about it and that thesocial workers harbor each other’s feelings. However, the counselling cannot prevent secondary trauma by itself. The findings are in line with previous research, but this study focuses on the counsellor’s perspective, something that is absent in the current research field.

Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.    Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.   Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt. / Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.    Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.    Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.    Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous. Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.   Conclusion: The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.

Att vara familjehem är ett uppdrag som kan innebära både positiva och negativa händelser i vardagen som kan skapa olika känslor hos familjehemsmammorna. I tidigare forskning har obetydligt fokus lagts på kvinnans upplevelser som familjehemsmamma. Syftet med studien är därför att genom en kvalitativ metod undersöka hur familjehemsmammor ser på sin roll och vilka känslor som uppstår i uppdraget. Studien genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Urvalet var tio familjehemsmammor i varierande åldrar. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter i studien var symbolisk interaktionism, rollteori, emotionsteorier och bindningsrelationen i anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemsmamman ser på sin roll som att vara en omsorgstagande och kärleksfull mamma. Det var en drivkraft att få göra skillnad i ett barns liv, älska ett barn som tidigare haft det svårt och ge det en trygg och kärleksfull uppväxt. Uppdraget som familjehemsmamma krävde mycket tid och engagemang som orsakade rollkonflikter som då ledde till skuldkänslor. Resultatet visar även att formella krav i uppdraget och kontakten med det biologiska nätverket runt familjehemsbarnet kunde vara konfliktfyllt och familjehemsmamman kunde då inte ge barnet den trygghet som hon ansåg vara viktig i rollen vilket skapade känslor av oro och maktlöshet. / Being a family home is an assignment that can involve both positive and negative events in everyday life that can create different feelings in the family home mothers. In previous research, insignificant focus has been placed on the woman's experiences as a foster mother. The purpose of the study is therefore to investigate through a qualitative method how foster mothers look at their role and what emotions arise in the assignment. The study was conducted using ten semi-structured interviews. The sample was ten foster mothers of varying ages. The empirics were analyzed using thematic analysis. Theoretical starting points in the study were symbolic interactionism, role theory, emotion theories and the bonding relationship in attachment theory. The results showed that the foster mother sees her role as being a caring and loving mother. It was a driving force to make a difference in a child's life, to love a child who has previously had a difficult time and to give it a safe and loving upbringing. The assignment as a foster mother required a lot of time and commitment, which caused role conflicts that then led to feelings of guilt. The results also show that formal requirements in the assignment and contact with the biological network around the foster child could be conflict-filled and the foster mother could not then give the child the security she considered important in the role, which created feelings of anxiety and powerlessness.

Denna studie utgår från en innehållsanalys där syftet är att undersöka hur skönlitteratur kan främja kunskapen om explicita känslor, hur de gestaltas och bemöts av andra karaktärer i boken Musse och Helium Mysteriet med hålet i väggen (2018). Känslokunskap är en del av det socioemotionella lärandet som denna studie utgår ifrån, vilket även kan ses i läroplanens värdegrundsarbete och kan kopplas ihop med kursplanen i svenska. Studien undersöker vilka explicita känsloord som framkommer i boken samt bemötande och gestaltningar av känslorna och även om det finns sammansatta känslor. Bearbetningen av materialet skedde genom en tematisk analys, där de mest förekommande orden plockades ut, färgkodades och sammanställdes. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och affekteori. Resultatet av studien visar att denna bok kan ligga som grund i boksamtal för elevers socioemotionella utveckling. Dock är boken bristande när det kommer till enbart läsning, så vikten av att lyfta frågor och ha en diskussion om känslorna samt bemötandet är viktig. Genom diskussioner och samtal om känslorna som skrivs ut explicit i boken tillsammans med elever skapas ett gemensamt språk om känslorna samt att eleverna kan lära av varandra. Slutsatsen av denna studie är; för att kunna arbeta med de känslor en skönlitterär bok innehåller bör läraren ha läst boken innan och ha en förkunskap om vilka känslor och beskrivningar som kan arbetas med utifrån den skönlitterära boken.

Title: IN THE NAME OF GOD. THE YEARS 1096-1098 OF THE FIRST CRUSADE The purpose of this essay is an attempt to understand how God is understood during the First Crusade 1096-1098. How feelings such as fear, shame, betrayal are perceived and portrayed. An Emotional Historical approach. In addition, a qualitative text analysis is applied to see how the concepts are described in sources such as letters and a chronicle. My predominant result and how I understand my source material is that God is the greatest and the power that governs human destiny. As a result, he decides who wins the crusade. Fear is hidden or repressed by ascending into God plus the feeling of being fulfilled by Him. When doing something shameful you break the knight ideal. It occurs, and in some cases leads to an exclusion from the community of knights and nobles and exclusion from the church. Exclusion can be revoked by once more go on a crusade. Betrayal is attributed to the enemy but is used to the same degree by the Crusaders.

Syftet med studien är att undersöka nudges utifrån dess design och psykologiskaeffekter för att skapa en förståelse för hur marknadsföringsmetoden nudging som växeralltmer, påverkar användares känslor, tankar och beteenden i valsituationer. Forskningsfrågorna för studien var 1) Vilken roll har design inom nudging? 2) Vilken psykologisk påverkan har nudging på användarna? 3) Vilken psykologisk påverkan har design på användarna? Studien är baserad på en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats som  tillämpats på 161 respondenter respektive 4 informanter. Först delades en surveyundersökning ut via sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Därefter tillhandahölls semistrukturerade, personliga intervjuer med två beteendedesigners samt två psykologer. Denna studie har utgått från teorierna; NUDGES, Teman för färgord som härledsav LDA-dual model, PAD - Emotionell tillståndsmodell, ABC-modellen av attityder,Platons tre funktioner av själen och Teorin om planerat beteende. Slutsatserna för studien är följande; 1) Design beaktas i dag endast som en del av designprocessen vid skapandet av nudgesnär det borde vara en utav grundpelarna för nudging. 2)Nudging påverkar användare psykologiskt genom att påverka de tre faktorernakänslor, tankar och beteenden. 3) Designs estetiska faktorer som färger, former och typsnitt påverkar användarnapsykologiskt genom känslor, tankar och beteenden. 4) I grund och botten är det inte nudgen som avgör beteendeförändringen när detkommer till att hålla avstånd i samband med Covid-19, utan det är den uppfattadebeteendekontrollen som styr användaren.

Bakgrund: Antalet fastställda suicid i Sverige år 2019 var 1269. Omvårdnaden av suicidala patienter ställer höga krav på sjuksköterskor när det kommer till kompetens, engagemang och empatisk förmåga. Grundutbildade sjuksköterskor kan komma att möta patienter med eller suicidtankar i olika instanser, även utanför psykiatrin. Den omvårdnad som sjuksköterskan ger dessa patienter består till stor del av professionella samtal och kräver att sjuksköterskan besitter förmåga att identifiera och hantera de känslor som kan uppstå hos denne i vården av den suicidala patienten. Syfte: Studien ämnar kartlägga vilka känslor som uppkommer hos sjuksköterskor då de vårdar suicidbenägna patienter. Metod: Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för litteratursökningar. Latent innehållsanalys användes som analysverktyg. Resultat: Sex kategorier av närliggande känslor identifierades: Osäkerhet, otrygghet och känslan av att vara oförberedd, Ansvar och skuld, Ilska, frustration och aversion, Maktlöshet, hopplöshet, meningslöshet och hjälplöshet, Ångest, oro och rädsla, Medkänsla, intimitet och trygghet. Konklusion: Studien visar att sjuksköterskorna upplevde vården av suicidbenägna patienter som emotionellt påfrestande, vilket väckte många olika känslor. Känslospektrat innehöll inte enbart påfrestande känslor, utan också känslor som var gynnsamma för omvårdnadsarbetet. I flera fall efterfrågades möjlighet till reflektion och ventilering, något som kan understryka vikten av att införa verktyg som omvårdnadshandledning på fler arbetsplatser. / Background: The official number of suicides committed in Sweden were 1269 in 2019. Caring for suicidal patients put high demands on the nurses’ competence, dedication and empathic ability. Nurses who are not specialized in the field of psychiatry can still come across and care for these patients in other, more generalized wards. The care provided by the nurse consists to a great extent of professional conversations which demands the ability to identify, and deal with, the feelings which can arise in the care for the suicidal patient. Aim: The aim of the review is to map which emotions nurses’ feel when caring for suicidal patients.Method: The databases CINAHL and PsycInfo were used in the search for articles. Latent content analysis was used as a tool for the analysis. Findings: Six categories were identified: Insecurity, feeling unsafe, and feeling unprepared, Responsibility and guilt, Anger, frustration and aversion, Powerlessness, hopelessness, meaninglessness and helplessness, Anxiety, worry and fear, Empathy, intimacy and security. Conclusion: The study shows that the nurses experienced the care of suicidal patients as emotionally challenging, which awoke various feelings. The spectra of feelings did however not only contain strenuous emotions, but also feelings which were benefiting to the care. The nurses expressed a need to reflect and ventilate in multiple studies, which may underline the importance of implementing tools like clinical nursing supervision in more workplaces.

I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla. Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen av musiken.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta dödsorsaken bland yngre kvinnor världen över. Insjuknande av bröstcancer i ung ålder kan ge konsekvenser som tidig menopaus, infertilitet och förändrat utseende vilket kan öka risken för psykisk ohälsa. Yngre kvinnor med bröstcancer kan uppleva livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Lidandet beskrivs som en kamp mellan hopp och hopplöshet vilken kan minska välbefinnandet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar har genomförts och analyserats med induktiv ansats. Sökning efter resultatartiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Valda resultatartiklar har analyserats enligt Fribergs femstegsstruktur samt kvalitetsgranskats enligt protokollet framtaget av Avdelningen för omvårdad, Hälsohögskolan, Jönköping. Resultat: Det framkom två teman, Känslor av förlust (störd kroppsbild och feminin identitet) samt Oro för framtiden (kroppen sviker och osäkerhet i relationer).  Slutsats: Det krävs en ökad kunskap kring fenomenet bröstcancer för att möta yngre kvinnors unika behov / Title: Live with breast cancer & maintain a normative female body – A litterature review Background: Breast cancer is the leading cause of death among young women worldwide. Breast cancer at a young age can have consequences such as early menopause, infertility and altered appearance which may increase the risk of mental illness. Younger women with breast cancer can experience suffering caused by life, disease and health-care. Suffering is a struggle between hope and hopelessness which can reduce well-being. Aim: The aim of the literature review was to describe younger women's experiences of living with breast cancer. Method: A literature review with 13 qualitative articles has been conducted with an inductive approach. Search for result articles was performed in the databases Cinahl and Medline. Selected result articles have been analyzed according to Friberg´s five step structure. The quality of the articles has been ensured by the protocol produced by the Department of Nursing, Jönköping School of Health and welfare. Results: Two main themes emerged: Feelings of loss (disturbed body image and feminie identity) and Concerns about the future (the body fails and insercurity in realtionships).    Conclusion: Increased knowledge of the phenomenon breast cancer is required to meet the unique needs of younger women.