<p>Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av att få mer vårdrelaterad kulturkunskap. De positiva känslorna inför vårdandet upplevdes vara att känna sig uppskattade av patienterna, privilegierade och glada. Negativa känslor var osäkerhet, stress och frustration. Positiva attityder hos sjuksköterskor var respektfullhet, tolerans och förståelse. Negativa attityder var omedvetenhet, oförståelse och generaliseringar. Strukturella faktorer som upplevdes påverkaden kulturellt anpassade vården var ett stressfullt arbetsklimat, sjukhusets uppbyggnad och motstånd från ledningen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen utgjorde ett hinder. Tolk och icke-verbal kommunikation var verktyg för att överkomma hindret. Kollektivistiskt synsätt hos patienten och dess familj kunde inverka på sjuksköterskornas arbete. Slutsatsen är att mer utbildning med diskussion och reflektion för sjuksköterskor behövs för att en kulturellt anpassad vård ska kunna ges.</p>

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet. Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD. Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP. Utfallsmåtten var Inventory of Interpersonal Problems, Adult ADHD Self Report Scale, Beck Anxiety Inventory och Patient Health Questionnaire-9. Primärt utfallsmått var Adult ADHD Self Report Scale. Patientens problem mättes vid 4 tillfällen, vid första, fjärde, sjunde och sista veckan av behandlingen. Resultat: Patienterna förbättrades signifikant på Inventory of Interpersonal Problems och Adult ADHD Self Report Scale och på Beck Anxiety Inventory. Det fanns dock en stor variation inom gruppen. Vissa patienter förbättrades tydligt, andra förblev oförändrade och någon försämrades. Slutsatser: ISTDP som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling och kan hjälpa vissa personer med AD/HD att fungera bättre interpersonellt. Det fanns också tecken på minskning av symptomen på AD/HD samt visar tendenser till reducerad ångest. Ingen följsamhetskattning till ISTDP gjordes. Detta samt det låga deltagarantalet och avsaknaden av kontrollgrupp gör att det är svårt att generalisera resultaten. De ska snarare ses som indikationer på vikten av ytterligare forskning.

När och varför tillsätter man musik till en scen i ett filmscenario? Med informationsresurser och teorier från etablerade medieteoretiker såsom Michel Chion, Oliver Sacks samt Johnny Wingstedt söker vi svaret. Genom beprövade analysmetoder bryter vi ner kritikerrosade filmer för att finna hur musiken präglat dem. Analyserna har sedan sammanfattats och jämförts för att kärnan av dem skall kunna identifieras. I diskussionen slår vi fast att det finns många verktyg att tillämpa när man vill styrka expressiviteten eller känslointensiteten, och varför man tillsätter musik till film; Att antingen stärka ett budskap som gestaltas i bild, eller inducera känslan av något som inte går att tolka genom endast visuella medel. Dessa resultat använde vi sedan för att skapa ett ramverk inför produktion av musik och ljud till Emil. (2014) , en modern samt mörkare tolkning av Emil I Lönneberga (1971) med en underton av ett dysfunktionellt familjeförhållande. Nyckelord: Musik, dramaturgi, film, känslor, analys, narrativ When and why is music implemented to a specific scene in a film? With informational resources and theories from established media-abstractionists like Michel Chion, Oliver Sacks and Johnny Wingstedt, we’re on a hunt for the ultimate answer. With well proven analytic methods we break down critically acclaimed movies in search of how music has characterized them. The outcome of the analyses has been put together to identify their common dramatic core. In the discussion we state that there are many tools available when one wishes to accentuate the expressionistic and emotional effects of a piece, and why one would use these pieces for film. The reason being that of wishing to emphasize a message or feeling show in picture, or induce a feeling of something not visible on screen. The results were then used for the framework which we work within when producing sound and music material for Emil. (2014), a modern, darker interpretation of Emil I Lönneberga (1971). Keywords: Music, dramaturgy, film, emotions, analysis, narrative / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

I studier gällande våldsbrott görs vanligen en uppdelning av gärningsmän. Feshbach (1964) presenterade en teoretisk distinktion som redovisade två separata former av aggression, reaktivt samt instrumentellt våld. Det reaktiva våldet kunde ses som spontant och impulsivt medan instrumentella våldet var planerat och proaktivt. Föreliggande studien syftade till att undersöka om det existerar en skillnad mellan reaktiva respektive instrumentella gärningsmäns olika grader av starka känslor/stress i samband med brottet, brottsbegåendets längd, samt val av mordvapen. Studien bestod av 215 brottslingar som begått instrumentellt eller reaktivt våld. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan högre grad av känslor hos reaktiva gärningsmän samt att instrumentella gärningsmän begick signifikant mer utdragna våldsbrott. Vid val av vapen påvisades även ett signifikant samband mellan strypning med verktyg och instrumentellt våld. / In studies regarding violent crimes a division of offenders is usually made. Feshbach (1964) presented a theoretical distinction which reported two separate forms of aggression, reactive and instrumental violence. The reactive violence could be seen as spontaneous and impulsive, while instrumental violence is planned and proactive. The present study aimed to investigate if it exists a difference between reactive and instrumental offenders' various degrees of emotions/stress associated with crime, the length of the crime, and the choice of murder weapon. The study consisted of 215 offenders who committed instrumental or reactive violence. The results showed a significant association between higher levels of feelings amongst reactive offenders while the instrumental offenders committed significantly more protracted violent crimes. A significant association between strangulation with tools and instrumental violence was also detected.

I denna studie uppmärksammas hotfulla och våldsamma situationer i kriminalvården. Syftet har varit att undersöka vilka känslor som uppstår hos kriminalvårdare i dessa situationer. I samband med detta har studien syftat till att få en djupare förståelse för vilken betydelse kollegor har för de känslor som uppstår och för hur känslorna hanteras. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Totalt genomfördes tio intervjuer med yrkesverksamma kriminalvårdare från häktesverksamheten i Stockholm och Uppsala. Gemensamt för kriminalvårdarna var att de upplevt hot och våld i arbetet. För att få en djupare förståelse för kriminalvårdarnas beskrivningar har dessa analyserats utifrån Arlie Russell Hochschilds teori om emotioner samt Randall Collins teori om interaktionsritualer. Gemensamt för dessa teorier är att de belyser aspekter av hantering av känslor, både på individ- och gruppnivå. Studiens resultat visar att olika känslor uppstår hos kriminalvårdarna vid hotfulla och våldsamma situationer samt att kollegors närvaro har betydelse hur dessa känslor hanteras. Förväntningar från kollegor påverkar kriminalvårdarna att trycka undan känslor som oro, stress och rädsla. Istället uppvisar kriminalvårdarna lugn och kontroll för att agera i linje med gruppens förväntningar. Resultatet visar även att god sammanhållning inom arbetsgruppen leder till känslor av trygghet och lugn hos kriminalvårdarna i hotfulla och våldsamma situationer. I dessa situationer är gruppens sammansättning även av betydelse. Vilka samt hur många kollegor som närvarar påverkar kriminalvårdarnas hantering av känslor. Resultatet visar att kollegor även har betydelse för hur kriminalvårdarna hanterar sina känslor efter att de utsatts för hot och våld. Här beskrevs debriefing som ett effektivt verktyg för att ventilera känslor med kollegor. Hur debriefing används i praktiken skiljde sig åt i kriminalvårdarnas beskrivningar. / This study highlights threats and violence within correctional facilities, where the focus is directed towards the correctional officers' feelings that arise in these situations. The aim of this study has been to examine if colleagues' presence has an impact on the emotions that the correctional officers experience and on how these emotions are handled. The study is based on qualitative interviews of semi-structured character. A total of ten interviews were conducted with correctional officers from correctional facilities in Stockholm and Uppsala. What the correctional officer's has in common is that they all have experienced threats and violence at their workplace. The correctional officers' descriptions have been analyzed on the basis of Arlie Russel Hochschild's theory of emotions and Randall Collins's theory of interaction rituals. Both theories highlight aspects of the management of emotions, on an individual as well as on a group level. The result of the study indicates that the correctional officers experience different feelings in threatening and violent situations. In these situations the presence of colleagues is significant when it comes to how correctional officers are handling their emotions. Expectations from colleagues seem to affect the correctional officers to hide feelings such as anxiety, stress and fear. Instead the correctional officers show feelings of calm and control which, according to them, complies with the colleagues' expectations. The result also shows that good cohesiveness within the working group affects the correctional officers to feel calm in threatening and violent situations. Other factors that seem to affect the emotions that correctional officers experience and how the emotions are handled are which colleagues the correctional officers are working with and how many colleagues that attends in the situation. Furthermore the result indicates that colleagues have a significant importance when it comes to handling emotions after threatening and violent situations. Debriefing was described as important, by the correctional officers, to vent their emotions after a critical situation. How the debriefing was applied in practice differed among the correctional officers.

Mobiltelefonen som ett objekt har en stor betydelse för ungdomarna i dagens samhälle. Unga människor uppfattar sin mobiltelefon som en förlängning av sig själva och kan inte uthärda tanken på att vara borta från den. Men i olika situationer som tillexempel ett reklamationstillfälle, har den unga konsumenten inget annat val än att lämna in sin mobiltelefon för reparation. Reklamation är något som är oundvikligt och kan ses som ett misslyckande i sig, men det är hanteringen av reklamationen som avgör om den anses vara lyckad eller misslyckad för kunden.Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan den unga konsumenten och deras mobiltelefon och hur detta förhållande kan påverka varför de uppfattar en reklamation som misslyckad. Genom sju intervjuer har vi bett våra respondenter att prata om deras specifika reklamationstillfälle och hur de använder sin mobiltelefon i vardagen.Resultaten visade att de främsta anledningarna till att våra respondenter funnit sin hantering av reklamationen som ett misslyckande berodde på faktorer såsom väntetid, merkostnader, dålig ersättningsprodukt och ovänliga personal. Det visade också att våra respondenter har en anknytning till sin mobiltelefon och på grund av detta förhållande kan ovannämnda faktorer komma att ändras beroende på hur fästa en individ är till hans eller hennes produkt. / The mobile phone as an object has a great meaning for the youth in today's society. Young people perceive their mobile phone as an extension of themselves and cannot bear the thought of being apart from it. However, in different situations such as a customer complaint handling, the young customer has no other option but to hand it in for reparation. The customer complaints is something that is unavoidable and can be seen as a failure in itself but it is the handling of the customer complaint that decide if a customer complaint has been successful or not.This study aimed to investigate the relationship between the young consumer and their mobile phone and how this relationship might affect why they perceive a customer complaint handling as failed. Trough seven conducted interviews we asked our respondents to talk about their specific customer complaint situation and how they use their mobile phone.The results showed that the main reasons why our respondents found their complaint handling as failed depended on factors such as, waiting time, additional costs, poor substitute product and unfriendly personnel. It also showed that our respondents have an attachment to their mobile phone and because of this relationship the aforementioned factors might change dependent on how attached an individual is to his or her product.

Denna uppsats är, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsägelser och ångest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjälp av känslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrån Arne Næss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslår en egen definition av ångest och jämför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn på ångest skiljer sig från Sartres, då han menar att ångest kan lösas upp och att den ofta är väldigt specifik och konkret till sin karaktär, medan Sartre menar att ångesten är omöjlig att lösgöra sig ifrån och att den är av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den ångestdefinition, som författaren vill lägga fram, består i att ångesten uppstår i vissa valsituationer där valalternativen, i någon form, är sinsemellan motsägande och där ett val är tvunget att göras. / This paper is, as the title states, an analysis of the connection between contradictionsand anxiety. The present everyday expressions of these concepts are investigated with the help of philosophical theories from Arne Næss and Jean-Paul Sartre concerning emotions and rationality. The author presents his own definition of anxiety and compares it to other philosophers and thinkers’ definitions of the same concepts, and this way he reaches a conclusion. For example this conclusion diverge with Sartre’s view of anxiety, because the author states that it is possible to get free from anxiety and that it is often something very particular and precice, while Sartre says it is impossible to free yourself from it and that it is very general by nature. This specific element in the author’s definition of anxiety lies in the fact that he thinks of it as something that often occurs in situations with two or more options, and where these options are, amongst themself, contradictory in one form or an other, and where a choice has to be made.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter.   Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ”Key Strategies” for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning – Putting it into practice. De förändringar som gjordes genomfördes av den ordinarie matematikläraren med stöd av mig som handledare under hela försöksperioden.   För metodinsamling valdes, enkät, observation och intervju för att därigenom kunna göra en triangulerad ansats. Både enkät och intervju gjordes som för- och eftermätning och riktades mot eleverna. Observationer gjordes även de före försöket i avseende på att studera lärarens undervisning och de utvalda elevernas beteende och effektiva arbetstid i klassrummet. Däref­ter gjordes fortlöpande observationer under hela försökets gång. Av klassens 15 elever valde 14 att ställa upp i undersökningen.   Förändringar tar tid, vilket medför att resultatet inte blev häpnadsväckande men visade ändå på tendenser till att elevernas motivation och lust till matematiken ökade genom implemente­ring av formativ bedömning i undervisningen.

Dementia is a concept that describes different conditions when memory and cognitive abilities degenerate. Approximately 140 000 persons in Sweden suffers from some kind of dementia. Many are stricken with behavioral and psychological symptoms of dementia, BPSD. The aim of this study was to illuminate nursing staff’s experiences of caring for persons suffering from dementia and BPSD within municipal and institutional care. Four nurses, five assistant nurses and two nursing auxiliary participated in the study. Data were collected using a qualitative design via semi-structured interviews and were analyzed with content analysis and resulted in three categories: ” The experience of satisfaction and safety in the work; ”The experience of insecurity and insufficiency”; ”The experience of strength in work experience and skills”. The results showed that the staff feels secure with colleagues and with the way the group works when caring for persons suffering from dementia and BPSD. They feel a satisfaction in solving and managing with BPSD in a good way and are confident in interpreting the patient and understand the importance of appearance when caring for persons with dementia and BPSD. At the same time they have a wish and a need for supervision and education. They are of the opinion that the lack of resources, mainly too little staff, creates more situations with BPSD. In these situations they feel exposed. The results in the study are important knowledge and can be used by nurses, head of department and other job types in leading roles with the aim to increase understanding for and improve the working situation for nursing staff in the care of persons with dementia and BPSD, and within development work in dementia care.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.