Background: Self-injury behavior is common in society. Nurses will meet patients with these problems during their daily work. Patients with self-injurious behavior do often feel misunderstood and are often dissatisfied with the health care they are given.   Aim: the aim of the study was to investigate nurses 'experiences of caring for patients with self-injurious behavior and nurses' perceived needs for education in the subject.   Method: A qualitative study with descriptive design was performed in order to explore the nurses’ experience of caring for patients with self-injurious behavior and nurses’ perceived needs for more education in the subject. The data collection consisted of eight semi-structured interviews and was analyzed with a qualitative content analysis.   Results: The results of the interviews develop into four main categories; "Nurses 'perception of self-injurious behavior", "nurses' experience of care", "emotional impact" and "nurses need of education".Nurses where satisfied with their workplace. The nurses have a perception that most patients self-harm as an anxiety-relieving action, but that there are exceptions where patients self-harm in an attention purpose. The nurses are satisfied with their treatment when they are acting low arousal approach, but they do also experience a difficulty in balancing the low arousal approach with the natural reactions that awakes when a self-harm incident happens. The nurses feel dissatisfied with their behavior when they are unsure of how to act. The nurses say they in larger extent became emotionally affected by self-harm when they were new employees on the psychiatric ward. With more experience the nurses became more accustomed to seeing self harm. The nurses are now experiencing a greater emotional impact when health care fails to help patients in the long term. All the nurses who participated in the study want more education in the subject.   Conclusion: The nurses say they thrive in their workplace and their work with patients who self-harm, but they sometimes experience difficulties in caring for these patients. Lack of time, stress and repetitive self-injurious acts are stressful for the nurses. The nurses describe that there is generally a negative attitude among health professionals towards these patients, which the nurses believe can change with more education on the subject. All nurses interviewed wanted more education about self-injury. / Bakgrund: Självskadebeteende är vanligt förekommande i samhället. Sjuksköterskor kommer i sitt dagliga arbete möta patienter med självskadeproblematik. Patienter med självskadebeteende är ofta missnöjda med sjukvården och känner sig missförstådda.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende samt sjuksköterskors upplevda behov av utbildning inom ämnet.             Metod: Denna studie har deskriptiv kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor som arbetar på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning har intervjuats angående deras upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende.   Resultat: Intervjuerna gav upphov till fyra huvudkategorier; “sjuksköterskornas uppfattning om självskadebeteende”, “sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnaden”, “känslomässig påverkan” och “sjuksköterskornas behov av utbildning”. Resultatet visar att sjuksköterskorna är nöjd med sin arbetsplats och med patientgruppen. Sjuksköterskorna har en uppfattning om att de flesta patienter självskadar i ångestlindrande syfte men att det finns undantagsfall då patienter självskadar i uppmärksamhetssyfte. Sjuksköterskorna är nöjda med sitt bemötande då de agerar lågaffektivt men upplever samtidigt en svårighet i att balansera det lågaffektiva bemötandet med deras naturliga reaktioner vid en självskadeincident. Sjuksköterskorna beskriver att de blir missnöjda med sitt bemötande när de är osäkra på hur de ska agera vid självskadeincidenter. Sjuksköterskorna uppger att de i större mån blev känslomässigt påverkade av självskadebeteende när de var nyanställda på den psykiatriska avdelningen men att de med erfarenhet blivit mer vana vid att se självskador. Sjuksköterskorna upplever en större känslomässig påverkan när sjukvården inte lyckas hjälpa patienter långsiktigt. Alla sjuksköterskor som deltog i studien önskar mer kunskap om självskadebeteende.   Slutsats: Sjuksköterskorna uppger att de trivs bra på sin arbetsplats och att arbeta med denna patientgrupp men upplever ibland svårigheter i vårdandet av patienter med självskadebeteende. Tidsbrist, stress och upprepande självskadehandlingar är påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskriver att det generellt finns en negativ attityd bland vårdpersonal gentemot dessa patienter, vilket sjuksköterskorna tror kan förändras med mer utbildning inom ämnet. Alla sjuksköterskor som intervjuades önskade mer kunskap om självskadebeteende.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många människor. Strokeanfall medför inte bara bestående förändringar för den strokedrabbade utan påverkar även de närståendes situation. Det är inte ovanligt att närstående hamnar i en krissituation i det tidiga skedet av en stroke. Syftet: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med stroke. Metod: Detta är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data insamlades genom litteratursökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades och analyserades utifrån Fribergs (2012)  analysmodell litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att många närstående inte erhåller tillräckligt med information, stöd och vägledning i sjukvården. Situationen förändras för många närstående och detta påverkar olika aspekter så som närståendes sociala liv, relationer samt syn på tillvaron. Den nya situationen medför en känsla av oro, osäkerhet och ensamhet. Diskussion/slutsats: I resultatet framträder närståendes upplevelser anknutna till vårdpersonalen, den strokedrabbade samt andra närstående. Närståendes livsvärld påverkas när någon nära drabbas av stroke. Närstående vill ha mer uppmärksamhet från vårdpersonalen och framförallt delaktiggöras i patientens vård under sjukhusvistelsen. Denna litteraturstudie visar på att närståendes upplevelser kan se olika ut och att det därför är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa som unika individer. Således bör den information samt stöd som de erhåller vara individuellt anpassat. Om närståendes behov och upplevelser bemöts på ett professionellt sätt kan sjuksköterskan bidra med att den nya situationen blir mer hanterbar för dessa. / Background: Stroke is a common disease that affects many people. Stroke causes permanent changes in the life of the stroke survivors and consequently affects the lives of next of kin. It is not uncommon for next of kin to end up in a crisis in the early stage of a stroke. Purpose: The purpose of this study is to describe next of kin’s experience of life after a close person suffered a stroke. Methods: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative approach. Data were collected through literature search in the databases Cinahl and Pubmed. Articles were reviewed and analyzed using Friberg (2012)  analytical model. Result: The results show that most next of kin do not receive adequate support and guidance in health care. Situation changed for most next of kin and this in turn affect their social life, relationships and view toward life. This new situation leads them to feel sense of anxiety, insecurity and loneliness. Discussion/Conclusion: The results show next of kin’s experiences in relation to nursing staff, the stroke victims and other related next of kin.  Life situation and the life-world of next of kin is affected when someone close suffer a stroke. Next of kin’s wanted more attention from healthcare professionals and above all to be involved in the patient's care during hospitalization. This literature study shows that next of kin experiences can be different from person to person and it is therefore important that the nurse recognizes them as unique individuals. Thus, the information and support they receive should be individually adapted. If the next of kin’s needs and experiences are encountered in a professional manner, the nurse can assist in making the new situation more manageable for them.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att få ett besked om en livshotande sjukdom kan generera starka känslor. Hur kvinnorna hanterar ett sådant besked beror på omedvetna försvarsmekanismer och medvetna copingstrategier vilka kan vara mångfacetterade. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja dessa copingstrategier för att främja en god omvårdnad.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och copingstrategier efter ett bröstcancerbesked. Metod: En litteraturöversikt gjordes utifrån tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna är författade mellan år 2010 och år 2018 och var av kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Utifrån artiklarnas resultat identifierades likheter och skillnader vilket resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Resultat visade att vanligt förekommande känslor och copingstrategier vid ett bröstcancerbesked var olika känslor i form av chock, rädsla och ångest och oro samt copingstrategier vilka visade sig hos kvinnorna i form av förnekelse, ändra fokus, positiv attityd, social stöttning och tro. Diskussion: Diskussionen berör att ångest kan förekomma innan, under och efter att ett bröstcancerbesked givits. Ångesten är således existentiell och kan påverka livskvalitén under längre tid än vid diagnostillfället. Ändringen av fokus och prioritera saker som var betydelsefulla diskuterades ge en känsla av kontroll. Social stöttning var en copingstrategi vilken diskuterades kunna ha en positiv effekt och negativ effekt för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Receiving news regarding a life-threatening disease can cause strong emotions. How women handle such news is due to defense mechanisms and conscious coping strategies that can all be multifaceted. The nurse has an important role to support these coping strategies and to promote good caregiving. Aim: The purpose was to highlight women’s feelings and coping strategies after breast cancer diagnosis. Method: Twelve scientific articles were analyzed in the present literature review according to the method recommended by Friberg. The articles were written between year 2010 and 2018, which were of qualitative, quantitative and mixed methods. Based on the results of the articles, similarities and differences were identified which became two head categories and eight sub-categories. Results: The result showed that common kinds of feelings and coping strategies when receiving the news of breast cancer were feelings such as shock, fear and anxiety and worries. It also showed coping strategies such as denial, change of focus, positive attitude, social support and faith. Discussion: The discussion concerns that anxiety can occur before, during and after a breast cancer message. Anxiety is therefore existential and can affect quality of life for longer time than at the time of diagnosis. The change of focus and prioritizing matters that were significant were discussed to give a sense of control. Social support was a coping strategy that was discussed to have a positive and negative effect for the women.

Background: In Sweden, approximately 440 children die in intrauterine fetal death annually. Losing a child before birth causes great sadness and despair to the parents. Midwives' have a significant role in supporting and nurturing parents in those situations, which is often experienced as a difficult and emotional task. Aim: To describe midwives' experiences associated to intrauterine fetal death. Method: Focus group interviews made with midwives working at a delivery ward in central Sweden, data were analyzed with  qualitative content analysis. Result: The data analysis resulted in ten subcategories,four categories and an overall theme. The categories were Presence, A meaningful task, Being both professional and a human being, and Support at work. The overall theme was To make meaning of the seemingly meaningless. The midwives needed time to be able to be fully present with the parents. According to the midwives it was a meaningful experience to be supportive and make a difference for the parents. To be professional while at the same time dealing with their own feelings appeared as a difficult task. They received the best support from their colleagues. Conclusion: Supporting the parents and creating a memorable moment with their stillborn baby was experienced as the most eager in these situations, and made the task meaningful for the midwives.

No description available.

Studien syftar till att undersöka vad Luftstridsskolans chefer upplever som det svåra i samband med ett svårt samtal. Vi kommer även att undersöka hur deras utbildning och erfarenhet påverkar hanterandet av svåra samtal. I denna studie har vi valt att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare, detta utifrån chefens perspektiv, med hjälp av enkät och intervjuer.   Svåra samtal är en del av chefers vardag och genomförs av chefer på alla nivåer i olika former. Redan från gruppchefsnivå förväntas chefer tillämpa det utvecklande ledarskapet enligt Försvarsmaktens ledarskapsmodell. I ledarstilen eftersträvas bland annat personlig omtanke i form av att ge stöd och feedback.   Vad som upplevs vara det svåra i samband med ett svårt samtal beror på flera aspekter, såsom vilken erfarenhet man har, vilket mått av empati man besitter och vilken personlig relation man har till medarbetaren.   Det som övergripande upplevs som svårt är oron för hur medarbetaren reagerar på negativ feedback och dennes känslomässiga reaktioner i samband med detta. Även oro för att budskapet inte skall nå fram på grund av bristande självinsikt hos medarbetaren är en gemensam nämnare för de flesta cheferna i studien. Dessa oroskänslor upplevs oftast starkare inför samtalet än under själva genomförandet.  Utbildning kan underlätta själva genomförandet av ett samtal i form av samtalsmetodik och utbildning av delgivning av feedback. Utbildning minskar dock inte det obehag som kan upplevas inför ett svårt samtal. Obehaget grundar sig till stor del på oro för hur motparten kommer att reagera på negativ feedback eller kritik. Denna oro blir inte mindre oavsett utbildning, men kan lindras genom personlig reflektion och tillvaratagande av erfarenhet genom liknande genomförda samtal eller situationer.

Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. / This thesis focuses on how music can affect the experience you get from motion picture, and the process of writing music to it. A scene from the movie Jurassic Park from 1993, was used to write new movie music to, with the purpose of investigating whether the new music could induce other feelings than the original music. After preparations, studying and composing the new written orchestra piece The Dinosaur emerged, which was recorded with both digital sounds and real string instruments. A survey was made where test persons got to see both scenes with the two different music components and describe their feelings by answering a questionnaire. Questionnaire showed that the test persons felt more different feelings to the scene with the new music, and showed more the same emotions when the scene with the original music was shown. This work has resulted in the author gaining a deeper understanding of the composing of film music, as well as how movie music can affect an audience’s feelings.

Syftet med denna studie var att undersöka vad publiken känner när de ser på tv-serier och vad som motiverar publiken till att följa dem. Tillgången till tv-serier har ökat under de senaste åren på grund av internets utveckling och i takt med detta har också konsumtionen ökat. För att undersöka vad publiken har för känslor för de tv-serier de följer har kvalitativa intervjuer utförts med fem informanter som flitigt ser på tv-serier. Materialet har analyserats utifrån teorier om reception av film- och tv-tittande. Resultatet visade på att tv-serier får publiken att känna en samhörighet, eller en vänskap, till karaktärerna i sina tv-serier, det får dem att reflektera över sin tillvaro, fly verkligheten och samtidigt får tv-serier publiken att må bra. Dessa resultat kan vara motiv till varför publiken fortsätter att se på tv-serier, avsnitt efter avsnitt.

Background: Every year approximately 10 000 children and adolescents are given care at the hospital. The majority of children under the age of 18 are treated at special pediatric units. The aim and the primary goal with child care in Sweden is to promote the development and well- being of all children by identifying problems in its health, development and social environment, and addressing these problems to prevent ill health. Aim: The aim of the present literature study was to describe how children and adolescents experiences hospitalization and also to describe the articles choice of research groups. Mehtod: A literature study with a descriptive design. The present study is based on ten scientific articles that describe children's experiences of being in the hospital. The article searches were made via Cinahl and Medline via PubMed, where only english language was used as a restriction. The authors have reviewed the articles multiple times as well as reviewed and compared the articles' research groups. Main result: Children were found to have different experiences of being in a hospital. The majority of the children experienced hospitalization more positive when there were good communication, a good environment where there was an opportunity for activities, good relationships with healthcare staff and also space for relatives to attend. To get a better understanding of their illness or hospital stay, the children expressed that they wanted to participate in the care and they did not like when the healthcare staff spoke over their heads. The presence of family and close relatives made the children feel more confident, also good relationships with healthcare professionals made the children feel less lonely.Conclusion: Children's experiences are affected by several factors. Previous research shows that parents feel fear and concern about having their children hospitalized. It is important for the nurse and other healthcare professionals to know this in order to meet both children and their close relatives in a way that supports the whole family's experiences. / Bakgrund: Varje år vårdas ungefär 10 000 barn och ungdomar på sjukhus och vanligast är det att barn under 18 år vårdas på speciella barnavdelningar. Syftet och främsta målet med barnhälsovård i Sverige är att främja alla barns utveckling och välbefinnande genom att identifiera problem i dess hälsa, utveckling och sociala miljö samt åtgärda dessa problem för att förebygga ohälsa. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att vara inneliggande på sjukhus samt beskriva artiklarnas val av undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som beskriver barnens upplevelser av att vara på sjukhus. Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och Medline via PubMed där endast engelskt språk användes som begränsning. Författarna har granskat artiklarna ett flertal gånger samt granskat och jämfört artiklarnas undersökningsgrupper. Huvudresultat: Barn visade sig ha olika upplevelser av att vara på sjukhus. Majoriteten av barnen upplevde sjukhusvistelsen mer positiv vid god kommunikation, ren miljö där det fanns möjlighet till sysselsättning, bra relationer till vårdpersonalen samt utrymme för närstående att närvara. För att få en större förståelse för sin sjukdom eller sjukhusvistelse uttryckte barnen själva att de ville vara delaktiga i vården och gillade inte när vårdpersonalen pratade över huvudet på dem. Närvaron av familj och närstående gjorde att barnen kände sig mer trygga, även bra relationer till vårdpersonalen fick barnen att känna sig mindre ensamma. Slutsats: Barnens upplevelser påverkas av flera faktorer. Tidigare forskning visar på att föräldrar upplever rädsla och oro över att ha sina barn inneliggande på sjukhus. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att känna till detta för att kunna bemöta både barn och dess närstående på ett sätt som främjar hela familjens upplevelser.

Content marketing kännetecknar ett värdeerbjudande där budskapet är personligt som stärker mottagarens livsstil genom en berättelse som är trovärdig och autentisk, som skapar värde för mottagaren iform av kunskap och social identitet och utgår från avsändarens värderingar. Content marketing kräver en strategi och långsiktighet som används i egna kanaler iform av artiklar, sociala medier och personliga events. Empowerment och en SEO är två sätt att effektivisera sin content marketingstrategi. / Content marketing characterizes a value offering where the message is personal that strengthens the recipient's lifestyle through a story that is credible and authentic, which creates value for the recipient in terms of knowledge and social identity and based on the sender's values. Content marketing requires a strategy and long-term use in custom channels in the form of articles, social media and personal events. Empowerment and an SEO are two ways to streamline their content marketing strategy.