Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos. Känslor av ensamhet, sårbarhet och maktlöshet infann sig i samband med diagnosen. Efter diagnosen fick många föräldrar en ny syn på livet och familjen blev nu högsta prioritet. Stöd och hjälp från sjuksköterskorna och anhöriga var mycket viktigt, för att kunna klara av situationen på bästa sätt. Denna studie kan komma till nytta för sjuksköterskor som arbetar med svårt sjuka barn och deras familjer.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av att få mer vårdrelaterad kulturkunskap. De positiva känslorna inför vårdandet upplevdes vara att känna sig uppskattade av patienterna, privilegierade och glada. Negativa känslor var osäkerhet, stress och frustration. Positiva attityder hos sjuksköterskor var respektfullhet, tolerans och förståelse. Negativa attityder var omedvetenhet, oförståelse och generaliseringar. Strukturella faktorer som upplevdes påverkaden kulturellt anpassade vården var ett stressfullt arbetsklimat, sjukhusets uppbyggnad och motstånd från ledningen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen utgjorde ett hinder. Tolk och icke-verbal kommunikation var verktyg för att överkomma hindret. Kollektivistiskt synsätt hos patienten och dess familj kunde inverka på sjuksköterskornas arbete. Slutsatsen är att mer utbildning med diskussion och reflektion för sjuksköterskor behövs för att en kulturellt anpassad vård ska kunna ges.

Bakgrund: Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. Resultat: MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. Diskussion: Ofrivillig social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. Slutsats: Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare / Background: Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. Aim: The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis Method: A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. Results: MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. Discussion: Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. Conclusion: As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.

Sår och sårvård har existerat lika länge som människan levt. För att kunna utföra sårvård som täcker patientens vårdbehov är sjuksköterskan i nuläget dåligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sår. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell. Faktorer som påverkade sjuksköterskans sårvård var sjuksköterskans kunskap, upplevelser samt sjuksköterskans samarbete med teamet. Ytterligare faktorer var omvårdnadsdokumentationen, tiden, organisationen och kostnadens inverkan på sjuksköterskans sårvård samt sjuksköterskan i relation till den evidensbaserade sårvården. Studenter i sjuksköterskeutbildning men även färdigutbildade sjuksköterskor behöver mer utbildning om sårvård. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna måste bidra med mer personalresurser och tid för att främja en god sårvård. Organisationerna måste bidra med tydliga riktlinjer och se till att sjuksköterskan följer dessa. Det är sjuksköterskans ansvar att följa riktlinjer och söka upp samt ta till sig evidensbaserad kunskap om sårvård. Det krävs mer forskning kring faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård till patienter. Sårvården kan förbättras genom att faktorerna som påverkar sjuksköterskans sårvård uppmärksammas.

<p>Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.</p><p>dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger.</p><p>Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi.</p><p>Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden.</p><p>Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.</p>

<p>Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till rekvisita och uppfattas av betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken <em>Unmasking the face</em>.<em> </em>En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras. Problemställningen besvarades genom en enkätundersökning i Skövde centrum på fyrtiotvå slumpmässigt utvalda personer.</p><p>Glädje, ilska och förvåning uppfattades av majoriteten, även om förvåning var otydligare. Rädsla uppfattades av en mindre del. Generellt uppfattades rädsla som förvåning eller vemod.</p><p>Examensarbetets syfte är att skapa underlag till att fortsättningsvis använda känslouttryck i döda ting. Exempelvis kommunicera känslor i terapeutiskt verktyg, dataspel eller andra mediala sammanhang. </p>

<p>Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete. Dagens samhälle har av olika anledningar bidragit till att läraryrket har kommit att omfatta nya sociala och emotionella dimensioner, och arbetet med EQ kan bidra till att lägga en stabil och trygg grund hos eleverna inför den framtid som väntar dem.</p>

<p>In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people. Some of the result show that these two helpers creates very different relations to their clients, and that it can be understood through their different sets of goals. We can also notice that both believes that some of the citizens reaction towards this group of people, could depend on fear and a lack of knowledge.</p> / <p>Den här uppsatsens syfte är att visa för läsarna några av de känslor som professionella hjälpare upplever i sitt dagliga arbete. De frågeställningar som jag arbetat efter är; Hur ser hjälpare på sin egen roll och deras relation till klienterna, och vilka tankar har de kring denna grupp av människor som de arbetar med? Jag vill även visa på några av de erfarenheter som dessa hjälpare har gällande samhällets påverkan och ansvar mot dessa människor. Denna uppsats baseras på intervjuer gjorda med två personer som båda arbetar med människor som har varierande problem. Sådana problem kan till exempel vara alkoholism/drogmissbruk/psykisk sjukdom eller en kombination av problem. En del av resultatet visar att de två hjälparna skapar mycket olika relationer till sina klienter och att detta skulle kunna förstås genom deras olika målsättningar i arbetet. Vi kan även se att båda informanterna tror att en del av allmänhetens reaktioner på denna grupp av människor skulle kunna bero på rädsla och brist på kunskap.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms-</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10p</p><p>Titel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.</p><p>Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN – a study of the handlers’ experiences.</p><p>Författare: Karolina Lindh och Lisa Petersson</p><p>Handledare: Marita Rosell</p><p>Datum: Mars 2007</p><p>Antal sidor: 30</p><p>Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt på andra barn,</p><p>sexuella övergrepp, känslor, bemötande</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förståelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta känslor och tankar som kan uppstå i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt på andra barn. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån von Wright och Buber. Resultatet av vår undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen är som vilka barn som helst som man bemöter med respekt. Analysen visar att det kan finnas en del svåra känslor i mötet med barn som förgripit sig på andra barn, i form av ilska, vrede, äckel, avsky och sorg, men detta är något man även kan känna i mötet med andra klienter. För att kunna hantera dessa känslor är det viktigt med handledning och samtal mellan kollegor.</p>

<p>Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos. Känslor av ensamhet, sårbarhet och maktlöshet infann sig i samband med diagnosen. Efter diagnosen fick många föräldrar en ny syn på livet och familjen blev nu högsta prioritet. Stöd och hjälp från sjuksköterskorna och anhöriga var mycket viktigt, för att kunna klara av situationen på bästa sätt. Denna studie kan komma till nytta för sjuksköterskor som arbetar med svårt sjuka barn och deras familjer.</p>