En njurtransplantation är ett stort ingrepp och en stor omställning för patienten både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien är att öka förståelsen för och beskriva patienters upplevelser och känslor i samband med en njurtransplantation. Studien är empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: känslomässig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvården. Resultatet visar att en njurtransplantation innebär en stor frihet, samtidigt som en känsla av nedstämdhet upplevts . De transplanterade känner ansvar för det nya organet och uttrycker oro för avstötning. Sjuksköterskan har genom sin stödjande roll skapat en trygghet som visat sig vara betydelsefull i samband med en njurtransplantation. Deltagarnas hantering av sjukdom har i denna studie påvisats vara varierande och har tolkats utifrån Lazarus & Folkmans (1984) copingstrategier. / A kidney transplant is a major procedure and a big adjustment for the patient both physically and psychologically. The aim of the study was to understand and describe the patients’ experiences and feelings in relation to the kidney transplant. This empirical study was had a qualitative descriptive approach and includessemi-structured interviews with eight kidney transplant recipients. The data was analysed according to Burnards contents analysis and resulted in three main categories: Emotional management, life with a new kidney and the experience of the health care. The result showed that a kidney transplant results in a feeling of freedom, but is also followed by a down period. The patients feel a sense of responsibility for the new organ and express concern for rejection. The nurses have, through their supporting role helped the patient feel secure which in turn has shown to be important in relation to the patients recovery. The participants in this study have shown to cope with their disease in varying ways and this has been interpreted using Lazarus & Folkmans (1984) coping strategies.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes av båda författarna, oberoende av varandra, utifrån ett protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa respektive kvantitativa studier av Willman et al (2006). Resultatet presenteras i form av fem kategorier med tillhörande subkategorier, som belyser olika effekter av bildterapi eller bildskapande: genom engagemang ändra fokus, uttryck av känslor, reducerade psykologiska och fysiska symtom, utvecklande av sociala relationer samt utvecklande av inre styrka och autonomi. Bildterapi och bildskapande har en mängd positiva effekter och kan hjälpa cancerpatienter till ett ökat välbefinnande. Sveriges hälso- och sjukvård behöver bli mer öppen för nya eller komplementära behandlingsformer så att fler patienter med cancersjukdom får möjlighet att ta del av bildterapi. / Patients with cancer often experience psychological distress alongside physical symtoms such as pain and fatigue. Art therapy and art-making provide a way for patients with cancer to express and come to terms with a debilitating array of emotions such as anxiety, fear and depression. The aim of this study was to investigate the field of art therapy and the effects of its application in the care of adults with cancer. The study is a literature review based on qualitative and quantitative research articles retrieved from two databases, PubMed and Cinahl/Ebsco. The articles were screened independently by both authors, using protocols for quality assessment of qualitative and quantitative research studies devised by Willman et al (2006). In-depth analysis and comparison of all 10 research articles resulted in the formulation of five categories (including subcategories) describing and summarizing major aspects of patients’ perceptions of the effects of art therapy and/or art-making: development of an alternative focus through involvement in creative activities, expression of emotions, reduction of psychological and physical symptoms, enhanced social relationships, and development of inner strength and autonomy. The conclusion drawn by the authors of this study is that art therapy and art-making offer a host of benefits to adult patients with cancer who are experiencing various forms of psychological stress. The Swedish health care establishment needs to cultivate a more open- minded approach to new or complementary forms of treatment which have proven beneficial to patients, including making art therapy available to adult cancer patients.

Syftet med denna uppsatsen är att studera hur förskollärare upplever att de ser på, bemöter och arbetar med barns olika affektuttryck. Detta för att bidra till en djupare förståelse för hur känslor kan komma till uttryck, kan få möjlighet att komma till uttryck, och hur kompetenser kring affekter kan se ut i förskolan. Genom kvalitativa metoder har fem olika semistrukturerade djupintervjuer med förskollärare genomförts individuellt, och dessa utgör empirin till studien. Den teoretiska referensramen i uppsatsen utgörs av ett bio-psyko-socialt perspektiv, med utgångspunkt i Tomkins affektteori samt Sterns teori om utvecklingen av ett själv, kombinerat med ett funktionshinderperspektiv. I studiens resultat framträder en syn på arbetet med barns känslor i förskolan som komplext. Framträdande är att respondenterna upplever att känslor oftast bekräftas verbalt och speglas, och att ilska tenderar att få störst fokus och mest verktyg att hantera. De menar dock att olika barn behöver bemötas på olika sätt, och de framhåller vikten av att skapa ett inkluderande och tillåtande klimat där man skapar utrymme i förskolan att känna sig trygg i att visa alla olika känslor. De upplever svårigheter när det kommer till starka känslor som kräver andra metoder och menar att en viktig grund är att skapa förståelse i resten av gruppen för känslostarka barn. De framhåller dock svårigheter när det kommer till barn som skulle kunna ha något bakomliggande funktionshinder som gör att de inte kan reglera sina känslor. De framhåller även att positiva affekter gynnar samspelet med omgivningen och inlärningsförmågan, medan negativa affekter istället kan verka blockerande.Vad som påverkar hur känslor bemöts och arbetas med i förskolan, menar de är yttre faktorer såsom tid, resurser, krav och kompetens. De lyfter en önskan om mer generell kunskap från sin grundutbildning för att kunna möta alla barn, men att mycket kompetens utvecklas i det faktiska arbetet, och det är oftast bara när barn påvisar svårigheter med sina känslor och beteende de tenderar att få hjälp med kompetensutveckling.

The fact that brands create trust and develop cognitive and emotional ties with customers are well recognized. However, this is primarily associated with B2C markets. More recent studies admit to the fact that despite the differences between B2C and B2B contexts brands can have valuable features in B2B as well as B2C. Purchases in a B2B context are a combination of decisions made by individuals where the decision can be affected by personal factors as well as cognitive and affective factors, although in an organizational environment. This study aimed to examine potential factors that can influence a buyer in a buying process within a B2B-context and was restricted to investigate products that the company does not use themselves and organizations based in Sweden. At the start of our research, we found that previous research within purchase decisions with emotions as a variable for the most part only focuses on B2C organizations or B2C relationships. This created an interest in for the authors if it is possible to investigate B2B in a similar way. The original research showed that one of the reasons for this could be that many previous researchers have rejected emotion as a variable to consider in B2B purchasing decisions due to the fact that B2B is often about companies acting on orders from higher-ups. An employee who makes purchasing decisions has therefore been put as a cog in the machine whose task has been to buy the highest quality at the lowest price possible. Therefore, it has been particularly interesting to respond to this norm in order to be able to determine whether it is true or not. After interviews with buyers from organizations in the Swedish markets, the authors have gained a clearer picture of what the reality of the matter actually is. For this study, a research model was developed based on recognized brand concepts and organizational buying behavior models. The model includes the underlying hypothesis that organizational buying behavior is influenced by brands and that dual processes play a decisive role in the individual's decision. The research is of a qualitative kind which, with the help of in-depth interviews, provides a deeper understanding of human behavior and factors to this behavior. The results show that organizational buying behavior has connections to the buyer's individual buying behavior, meaning that when the buyer lacks motivation, knowledge or interest in the product, the emotions are stronger and have a greater impact on the buying decision.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnen vi lär oss och dagens samhälle ställer höga krav på matematiskt kunnande, oavsett utbildningsnivå. Samtidigt har elevresultaten försämrats sedan mitten av 90-talet och har sedan 2013 legat relativt stabilt, där cirka 10% av samtliga elever i årskurs 9 går ut grundskolan med ett F eller streck i matematik. Syftet med studien är att undersöka vad elever med ett icke-godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 har för uppfattning om och attityd till ämnet, samt försöka se hur det påverkat deras skolgång. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie och en enkätundersökning där sex elever från olika skolor, inom samma kommun, deltog. Resultaten analyserades därefter med hjälp av en tolkande fenomenologisk metod. Resultaten visade att eleverna hade ett växande statiskt mindset och en bristande självförmåga som utvecklats genom åren fram till årskurs 9. En tydlig framgångsfaktor för majoriteten av eleverna var att ett ökat lärarengagemang och stärkt relation mellan lärare och elev främjade elevernas motivation och självförtroende. Slutligen diskuteras behovet av välutbildade lärare som förstår vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vidare forskning i större omfattning krävs dock för att kunna dra generaliserbara slutsatser kring elevers affektiva faktorer i relation till matematik.

Brottsigheten har de senaste åren gått längre ner i åldrarna påpekar Justitiedepartimentet (2023) och regeringen har lämnat in en rad åtgärder som ska bekämpa denna utveckling. Det var med detta i åtanke som jag formulerade mitt syfte, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de hanterar och hjälper känslostarka barn i den dagliga verksamheten på förskolan. Det ligger även i studiens intresse att undersöka vilken kompetens och kunskap förskollärarna anser sig ha när det gäller att använda sig av ett lågaffektivt bemötande. När jag samlat in det empiriska materialet har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semistruktuerade intervjuer. Eftersom detta är ett komplext ämnesområde har jag valt relationellt perspektiv, relationell pedagogik, pedagogiska relationer, omsorgsetik och tydliggörande pedagogik som analysverktyg. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärarna uppfattar att känslostarka barn ibland har svårigheter i att uttrycka sig verbalt och att de därför behöver hjälp och stöttning i att tyda och hantera dessa starka känslor. Förskollärarna uppmärksammar barns olikheter samt att alla barn behöver olika för att uppnå likvärdighet i den dagliga verksamheten på förskolan. Vidare uppfattar förskollärarna sig få kompetens och kunskap genom åren på förskolan eftersom det erbjuds fortbildning. Trots att jag haft svårigheter att hitta vetenskapliga belägg för att det lågaffektiva bemötandet fungerar, upplever jag att förskollärarna som deltagit i min studie upplever metoden som användbar i den dagliga verksamheten på förskolan.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem världen över och våldsutsatta kvinnor har olika behov när de söker vård. Sjuksköterskor kan möta kvinnor utsatta för våld inom all hälso- och sjukvård. Ansvaret är att möta kvinnorna på ett personcentrerat sätt genom kommunikation och att skapa ett partnerskap. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer inom all hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt med sökningar från två databaser genomfördes. Urval och relevansbedömning skedde i fyra steg och artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Krav på etiskt godkännande eller etiska resonemang fanns. Resultat: Sjuksköterskor upplevde svåra känslor som exempelvis ilska, hjälplöshet och nedstämdhet i mötet med våldsutsatta kvinnor. Upplevelser av deras roll gentemot utsatta kvinnor gällande ansvar och utmaningar i att identifiera kvinnornas utsatthet framkom, de upplevde svårigheter i mötet samt ett behov av mer kunskap och stöd inom ämnet. Diskussion: En medvetenhet om egna känslor och attityder samt hur det påverkar mötet med kvinnor var en viktig aspekt. Sjuksköterskor bör se både psykiska och fysiska symtom för att bli medvetna om individuella behov. Sjuksköterskors möjligheter att skapa en trygg miljö och ge kvinnor tid i mötet var viktigt. Att besitta kunskap och få stöttning genom utbildning ansågs vara en viktig förutsättning. Slutsats: Utbildningsinsatser för att förbättra kunskapsnivån och förändringar i attityder behövs för att uppnå god vård samt en stödjande atmosfär för de våldsutsatta. Fortsatt forskning inom ämnet behövs. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom, som kan förebyggas med hjälp av egenvård. Egenvård och livsstilsförändringar är delar i behandlingen. Stöd från vården samt närstående behövs för att behålla motivationen för de nya förändringarna som kom. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sin egenvård. Metod: Detta examensarbete genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades från Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Analysprocessen skedde med hjälp av Graneheim och Lundman (2004), som resulterade i tre huvudkategorier, med tillhörande underkategorier. Resultat: Att få DM2 kunde vara tufft. Socialt stöd och stöd från sjukvården var nödvändigt, för att behålla motivationen till sina nya livsstilsförändringar samt få känna omhändertagande, och mer säkerhet kring sin egenvård. Diskussion:. Egenvården var en svår uppgift att utföra utan några förkunskaper till den. Sjuksköterskan behövde motivera personen, samt ge information och kunskap, medan det sociala stödet var viktigt för att personerna skulle känna sig trygg, och inte tappa motivationen lika lätt. Slutsats: Blandade känslor kring sin egenvård kom fram. Stöd från närstående och vården krävdes för att bibehålla sin nya livsstilsförändring, och sin motivation till egenvården, trots att de kom svåra stunder i livet. Vidare forskning behövs inom området, för att se hur sjuksköterskor kan minska stigmatiseringen kring egenvården vid DM2, hur stigmatiseringen yttrar sig, samt hur den skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett plötsligt och chockartat insjuknande som efteråt påverkar patientens upplevelse av livets samtliga aspekter. För sjuksköterskan är insikt i och förståelse av komplexiteten i patientens upplevelser, såväl fysiskt som psykiskt och socialt, av största vikt. Detta för att kunna stödja patienten mot ett upplevt välbefinnande i efterförloppet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelser efter en genomlevd hjärtinfarkt.  Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 11 vetenskapliga artiklar.  Resultat: En hjärtinfarkt upplevs av många patienter som en väckarklocka som resulterar i stora livsstilsförändringar. Svårhanterliga känslor som rädsla, ångest, depression och ensamhet drabbar många efteråt och i de processerna upplever patienterna ofta att stöttning från närstående, sjukvården och stödgrupper är till stor hjälp. Självbilden och livsvärlden upplevs av många bli förändrad och nya perspektiv på prioriteringar kan uppdagas. Konklusion: Både negativa och positiva upplevelser kan följa en genomlevd hjärtinfarkt. Patienternas upplevelser av livets olika aspekter påverkas. Många patienter upplever känslor och tankar som är svåra att hantera. Andra finner motivation till att förbättra sin livsstil. Sociala nätverk är av stor vikt för patienterna för att finna stöd och motivation som kan främja tillfrisknande och upplevelsen av välmående. / Background: A myocardial infarction is a sudden state of disease that affects how the patient afterwards experiences different aspects of life. It is vital for the nurse to have an understanding for the complexity of the patients’ experiences after the infarction, physical, psychological and social, in order to help the patient experience well-being. Aim: The aim with the study was to acknowledge grown up patients' experiences after a myocardial infarction. Method: A literature-based study based on 11 qualitative scientific articles.  Findings: A myocardial infarction is experienced by many patients’ as a wake-up-call resulting in major life-style changes. Afterwards the patients’ often experience emotions difficult to manage. During these processes the patients’ experience social support as being of great importance. Many experience a changed self-image and life-world and new perspectives on prioritizing. Conclusion: Negative and positive experiences may follow a myocardial infarction. Patients’ views on different aspects of life get affected. Many patients experience emotions and thoughts that are difficult to handle. Other patients find motivation to change their way of living for the better. Social networks are of great importance for the patients in order to find support and motivation which may promote recovery and an experience of well-being.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrke är mötet med döden oundvikligt och det ingår även i sjuksköterskans professionen att vårda döende och också att ta hand om patienterna efter döden. Döden kan ha en positiv eller negativ innebörd och kan vara förknippad med olika känslor såsom medkänsla, sorg och hjälplöshet. Forskning visar att utbildning är viktigt för att få en positiv attityd till döden då attityden kan påverka hur sjuksköterskor vårdar döende patienter. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor hanterar sina känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar som alla har kvalitativ ansats och är hittade efter specificerad datasökning med hjälp av PEO-modellen i Cinahl och Pubmed. Alla artiklar är kvalitetsgranskade enligt en kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier utförd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Efter kvalitetsgranskningen har artiklarna analyserats med hjälp av Popenoes analysmetod. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor bäst hanterar sina känslor som uppstår vid dödsfall av patienter genom rutin och erfarenhet, genom stöd av andra, genom emotionella strategier och genom reflektion. Dessa fyra beskrivningar är också de fyra huvudkategorier som kom fram i resultatet genom analysen och som bäst beskriver sjuksköterskornas sätt att hantera känslor som uppstår vid dödsfall av patienter. Konklusion: Det som hjälpte sjuksköterskor att hantera sina känslor som uppstod när patienter avled var att lära sig att acceptera döden, att prata om döden och att få tid att på olika vis processa de känslor som uppstod när en patient avled. / Background: In the nursing profession, the encounter with death is inevitable and it is also part of the nursing profession to care for the dying and to take care of the patients after they die. Death can have a positive or negative meaning and can be associated with different emotions such as compassion, sadness and helplessness. Research shows that education is important to have a positive attitude towards death as the attitude can affect how nurses care for dying patients. Purpose: To investigate how nurses cope with their emotions in case of death of patients in inpatient care. Method: This literature study is based on 10 scientific articles that all have a qualitative approach and were found after a specified data search using the PEO model in Cinahl and Pubmed. All articles are quality reviewed according to a quality review template for qualitative studies carried out by Swedish agency for health technology assesment and assessment of social services (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). After the quality review, the articles have been analyzed using Popenoe's analysis method. Results: In the results, it emerged that nurses best deal with their emotions arising from the death of patients through routine and experience, through support from others, through emotional strategies and through reflection. These four descriptions are also the four main themes that emerged in the results and which best describe the nurses' way of dealing with emotions that arise when patients die. Conclusion: It helped nurses to deal with their emotions that arose when patients died by learning to accept death, to talk about death and to have the time to process emotions which occurs when a patient died.