Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär ett barn om dagen av cancer. Barncancervård är komplext och ansvaret hos sjuksköterskan är stort och kräver kunskap. Sjuksköterskor som arbetar med barncancer upplever arbetet emotionellt intensivt och är utsatta för emotionell stress. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors känslomässiga upplevelse av att vårda barn med cancersjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes till studien. Genom en semistrukturerad intervjuguide intervjuades 11 sjuksköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån studiens fyra kategorier: Känsla av meningsfullhet, Känsla av otillräcklighet, Behov av begriplighet och Hanterbarhet eftersträvas. Konklusion: Sjuksköterskor påverkas emotionellt både positivt och negativt av att vårda barn med cancersjukdom. Det är emotionellt krävande men också givande och glädjefyllt. Arbetet kräver erfarenhet och kompetens. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskors känslomässiga upplevelse inom barnonkologi för att de ska trivas och stanna kvar i yrket. / Background: In Sweden, approximately one child per day is diagnosed with cancer. Pediatric oncology care is complex, and the responsibility of the nurse is significant and requires expertise. Nurses working with pediatric cancer experience intense emotion and are exposed to emotional stress. Aim: The aim of the study was to describe nurses' emotional experiences of caring for children with cancer. Method: A qualitative study based on interviews with inductive design was used for the study. Eleven nurses were interviewed using a semi-structured interview guide. The material was analyzed through qualitative content analysis which resulted in four categories and seven subcategories. Result: The results are presented based on the study’s four categories: Sense of meaningfulness, Sense of inadequacy, Need for comprehensibility and Strive for manageability. Conclusion: Nurses are emotionally affected both positively and negatively by caring for children with cancer. It is emotionally demanding, but also rewarding and joyful. The work requires experience and competence. It is important to recognize nurses' emotional experiences to ensure them to thrive and stay in the profession.

Bakgrund: Forskning visar att elever upplever provångest under hela skolgången. Få studier studerar elever i årskurs tre och deras känslor, ännu färre studerar deras känslor inför de nationella proven i årskurs tre. Forskning har även visat att provångest kan orsaka negativa effekter längre fram i livet när man upplever det under en längre period. Genom att sätta elevernas känslor och behov i fokus kan vi få en djupare förståelse för hur de nationella proven påverkar dem på en individnivå. Detta kan hjälpa till att identifiera eventuella utmaningar eller problem som eleverna står inför och utveckla mer effektiva strategier för att stödja deras lärande och välbefinnande. Genom att belysa elevernas upplevelser kan vi också öka medvetenheten om vilka åtgärder som behövs för att skapa en mer positiv och stödjande miljö kring de nationella proven. Syfte: Syftet med den här studien är att genom en enkät ta reda på hur elever känner inför de nationella proven i årskurs tre. Vi vill ta reda på i vilken grad eleverna känner sig förberedda inför proven. Även om de anser att de nationella proven är på en högre nivå av highstakes än vad de anser att andra prov är som de genomför under sin skolgång. Metod: Denna studie är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av 16 frågor med stängda svarsalternativ som belyser elevernas känslor inför de nationella proven. Frågorna i studien är inspirerade av CTAS (children's test anxiety scale). Vi fick sammanlagt in 27 svar med elever från olika bakgrunder och kommuner. Den insamlade datan infördes sedan i SPSS för analys. Resultat: Resultatet av vår studie visar att eleverna i årskurs tre upplever provångest redan innan provperioden påbörjat. Det finns tydliga kopplingar mellan hur förberedda eleverna är inför proven och hur hög deras ångestnivå är. De som upplever att de inte är förberedda är också de som skattar högre ångestnivåer. Vi finner ingen tydlig koppling mellan kön och provångest däremot är antalet böcker i hemmet en betydande faktor. De nationella proven upplevs som viktigare än andra prov och är därmed av high stakes natur. Vi anser att skolväsendet bör aktivt söka efter möjliga preventiva medel för att minska elevernas oro inför dessa standardiserade tester för att öka välmåendet för eleverna i Sverige.

In today's digital society, digital games have become an increasingly integrated part of people's lives, offering entertainment, excitement, and new challenges. Games provide a playground where players can explore virtual environments and stories, forming emotional connections with characters akin to real-life relationships. Research has shown that men and women appreciate different aspects of games, with men often motivated by competition and achievement, while women tend to favor social aspects. Understanding how players of different genders emotionally connect with game characters is crucial for game developers to create immersive experiences for all players. This study aims to show differences and similarities in how players of different genders form emotional attachments to characters in digital games and how these attachments contribute to the gaming experience. Through qualitative interviews, factors influencing emotional attachment were explored, revealing similarities between genders. Findings from our study suggest that both genders value aspects like character depth, appearance, and realism in forming emotional bonds with game characters. The study contributes insights for game designers to craft characters that resonate emotionally with players, emphasizing the importance of creating characters that feel human and players can emotionally relate to. By understanding and incorporating these factors, game developers can enhance player engagement and motivation, fostering deeper emotional connections and enriching the gaming experience.

Bakgrund: Antalet människor som lever med tarmstomi ökar. Omvårdnaden hanterar patienterna på egen hand, vilket innebär att egenvården för dessa blir central. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att motivera och ge den kunskap som behövs för att optimera egenvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Upplevelserna av att leva med en tarmstomi varierade i stor omfattning. Graden av stöd de mottog påverkade acceptansen och hur det upplevdes att leva med stomi. Det rådde delade åsikter kring hur mycket livet förändrades, vissa upplevde frihet och autonomi, vissa isolerades och begränsades. Patienterna fick anpassa livet efter stomin och hitta strategier som fungerade. Många känslor uppstod i livet med tarmstomi, såsom rädsla, skam, oro och frustration. Konklusion: Upplevelsen av att leva med tarmstomi varierar mycket. Patienterna får genomgå förändringar på flera områden i livet. Alla nya förändringar påverkar patienternas psykiska och fysiska välbefinnande. För att hantera alla känslor och vardagliga prövningar skapade patienterna olika strategier. Det upplevda stödet från närstående och vårdpersonal har inflytande på omställningen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja egenvården och stötta patienten i sin förändrade livsvärld. / Background: The number of people living with a bowel ostomy is increasing. The patients manage the nursing on their own, which means that self-care becomes central. The nurse has an important role in motivating and providing the knowledge needed for optimal self-care. Aim: The purpose of this study is to highlight patients' experiences of living with a bowel stoma. Method: The study is a qualitative literature review based on eleven scientific articles. Findings: The experiences of living with a bowel stoma varied. The level of support they received affected their acceptance and experience of living with a stoma. The opinions on how life changed were manifold, some experienced freedom and autonomy, some isolation and restriction. The patients had to adapt and find strategies that worked. Many emotions arose with a bowel ostomy, such as fear, shame, worry and frustration. Conclusion: Living with an intestinal stoma varies greatly. Patients may undergo changes in several areas of life. All new changes affect patients' mental and physical well-being. Different strategies were created to cope with emotions and everyday trials. The perceived support from relatives and care staff affects the transition. The nurse plays an important role in promoting self-care and supporting the patient’s new life.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 sjukdomar som uppkommer på grund av okontrollerad celldelning. Var tredje person drabbas av cancer under sin livstid men sjukdomen ses påverka hela familjen på olika sätt. Familjen kan vara ett betydelsefullt stöd för den som är sjuk, men anhöriga kan bli lidande på många sätt på grund av cancerdiagnosen. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemedlem som har cancer. Metod: En allmän litteraturstudie som bestod av 14 resultatartiklar hämtade från CINAHL och PsycINFO. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre teman och dessa var: förändrade roller och relationer i familjen, en känslomässig påverkan och erfarenheter av information och stöd. Kategorierna belyste hur det kan vara att leva med en familjemedlem som har cancer. Känslor som oro, ångest, rädsla och stress framkom samt behov av information sågs som viktigt då det påverkade hur mycket stöd de anhöriga behövde. Anhöriga upplevde en förändrad vardag med nya roller och ökat ansvar. Resultatet visade liknande erfarenheter av familjemedlemmar mellan olika länder. Konklusion: Anhöriga som lever med en familjemedlem som har cancer har ett behov av information och stöd från såväl sjukvårdspersonal som närstående. / Background: Cancer is a collective name o about 200 illnesses that appears because of uncontrolled cell division. Every third person is affected at some point in their lifetime, but the illness can affect the whole family in different ways. The family can be a significant support for the person who is ill, but the relatives may suffer in many ways because of the cancer diagnosis. Aim: The aim of the study was to illustrate relatives experiences of living with a family member who has cancer. Method: A general literature study that consisted of fourteen result articles collected from CINAHL and PsycInfo. Results: From the data analysis three themes emerged these where: changed roles and relationships in the family, an emotional impact and experiences of information and support. The categories illustrated how it can be to live with a family member who has cancer. Relatives experienced a changed everyday life with new roles and increased responsibility. The result showed similar experiences of family members between different countries. Conclusion: Relatives living with a family member who has cancer have a need for information and support from healthcare personell as well as relatives.

Introduktion: Tiotusentals barn dör varje dag världen över, vissa av dessa dör på sjukhus. Sjuksköterskor bildar relation med ömsesidig påverkan till barn de vårdar. Vårdrelationer bildas även till vuxna patienter. När vuxna patienter dör upplever sjuksköterskor negativa känslor och använder coping. De anser även att äldres död är lättare att hantera än yngre patienters. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 11 artiklar med kvalitativa data. Identifierade dataenheter har översatts, kodats och tematiserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde negativa känslor såsom hjälplöshet, ledsamhet, sorg och skuldkänslor. Känslorna kunde förvärras av anknytning till barnet och det döda barnets familj samt yrkeserfarenhet. Barns död kunde uppfattas som ett professionellt misslyckande och sjuksköterskor kände sig oförberedda av tidigare utbildning. De använde sig av kognitiva och beteendemässiga strategier för att hantera känslor och situationer relaterade till barns död. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barns död som negativ och smärtsam. För att hantera händelsen använder sjuksköterskor copingstrategier. De kände sig oförberedda att möta och hantera barns död och bör därför erbjudas utbildning om detta. / Introduction: Tens of thousands of children die every day across the world, some of which die at hospitals. Nurses form relationships with mutual influence to children they care for. Caring relationships are also formed with adult patients. When adult patients die, nurses experience negative emotions and use coping. They consider elders' deaths to be easier to cope with than those of younger patients. Method: A narrative literature review based on the results of 11 articles with qualitative data. Identified data units have been translated, coded and organized thematically. Results: Nurses experienced negative feelings such as helplessness, sadness, grief and guilt. The emotions could be exacerbated by attachment to the child and to the dead child’s family, as well as professional experience. The death of a child could be perceived as a professional failure and nurses felt unprepared by their earlier education. They used cognitive and behavioral strategies to cope with feelings and situations that related to the death of children. Conclusion: Nurses experienced the death of children as negative and painful. To cope with the incident, nurses use coping strategies. They felt unprepared to face and cope with the death of children and should therefore be offered education regarding this.

Bakgrund: Att hantera luftvägen hos en patient i samband med anestesi är en av anestesisjuksköterskans huvuduppgifter. Då en oväntat svår luftväg uppstår så ställs det höga krav kompetensmässigt på anestesisjuksköterskan. Tidigare forskning har i liten utsträckning fokuserat på anestesisjuksköterskans erfarenheter kring denna komplexa situation. Det är därför önskvärt att utföra ytterligare studier inom detta ämne med fokus på erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av den oväntat svåra luftvägen i samband med anestesi. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor anställda på två olika operationsavdelningar i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier som beskriver anestesisjuköterskornas erfarenheter av oväntat svår luftväg i samband med anestesi; upplevelser av att arbeta under press, att samarbeta i team, betydelsen av att känna sig trygg i sin yrkesroll samt värdet av reflektion. Slutsats: Anestesisjuksköterskornas delade erfarenheter tyder på en samstämmighet om att när en oväntat svår luftväg uppstår så efterfrågades mer träning tillsammans. Detta dels för att underlätta samarbetet och för att kunna ta del av andras erfarenheter och strategier för att lösa liknande situationer i framtiden. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, oväntat svåra luftvägar, erfarenheter, känslor, upplevelser. / Background: Managing the airway of a patient during anesthesia is one of anesthesia nurse's main tasks. When an unexpected difficult airway occurs, the high demands in terms of competence of the nurse anesthetist. Previous research has small extent focused on the nurse anesthetist experiences of this complex situation. It is therefore desirable to perform further studies on this subject, focusing on experience. Aim: The aim was to illustrate anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia. Method: The study was conducting using qualitative approach. Data were collected through semi-structured interviews with ten anesthetic nurses employed in two different surgical departments in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed by content analysis. Result: The analysis revealed four categories that describe anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia; experiences of working under pressure, to work in teams, the importance of feeling safe in their professional capacity and the value reflection Conclusion: Anesthetic nurses shared experiences suggest a consensus that when these situations occur they requested more training together. This is partly to facilitate cooperation and also to take advantage of others' experiences and strategies to solve similar situations in the future. Keywords: Nurse anesthetist, unexpected difficult airways, experiences, feelings.

Denna uppsats undersöker den pågående debatten kring "woke"-begreppet och dess roll i det svenska samhället genom en tvärvetenskaplig djupanalys av 10 svenska nyhetsartiklar, från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera frekvensen, mönster och teman i begreppets användning över tid och en analys av ”woke”-begreppet uppfattningar och innebörd i olika sociala sammanhang. Studien använder sig av olika teoretiska perspektiv och ramverk, vilket ger en mångfald av tolkningar och åsikter kring begreppet ”Woke”.  Studien betonar betydelsen av att integrera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av begreppet, därigenom används centrala teorier inom genusvetenskapen, såsom intersektionalitetsteorin och performativitets-teorin. En djupare analys kommer inkludera en mer känslomässig dimension, där teorier såsom Ahmeds "culture politics of emotions" och begreppet "sticky objects" kommer belysa hur "woke"-begreppet mobiliserar känslor och kopplingen till bredare samhällsrörelser.  Resultaten visar att "woke" har blivit en central term i den offentliga diskursen och har polariserat samhället, vilket försvårar öppen dialog och samarbete. Studie visar på en fördjupad förståelse för "woke"-debatten och dess komplexitet, vilket bidrar till en ökad insikt i dess roll och implikationer för samhället.

Alla barn genomgår förändringar och utvecklas kroppsligt och mentalt. Parallellt med det utvecklas även deras integritet. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskolepersonals och rektorers uppfattningar om arbetet med barns rätt till sin kroppsliga integritet. Genom sex semistrukturerade intervjuer med två rektorer och fyra förskollärare eller barnskötare har empiri samlats till studien. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett relationellt perspektiv och relevant forskning. Användningen av det relationella perspektivet grundar sig i dess utgångspunkt, vilket är kommunikation, relationers betydelse och hur dessa relationer kan påverkas över tid. Betydelsen av kroppslig närhet och närvaro för barns trygghet stöds både av forskning, styrdokument och informanter. Att bygga starka relationer med barnen är avgörande förderas utveckling, trivsel och känsla av trygghet, samt för respekten för egen och andras integritet. När barnen känner sig trygga med sina pedagoger kan de utforska och lära sig mer effektivt. Resultatet visar även att den kroppsliga och mentala integriteten inte går att skilja åt. För att förskolepersonalen ska kunna stödja barnen i detta behöver de själva verktygen som krävs för att arbeta med integritet.

Bakgrund: Att vara partner till en person med obotlig cancer i den tidiga palliativa fasen, kan bli en omfattande livsförändring, associerat med en lång sorgeprocess. Cancern kan leda till bland annat en känsla av begränsad tid, sorg och ökad risk för ohälsa, om stöd inte erbjuds. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara partner till en person med obotlig cancer, i en tidig palliativ fas. Metod: Narrativ design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod och dataanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Innehållsanalysen ledde fram till tre huvudkategorier med tillhörande tolv underkategorier. Den första huvudkategorin – ”Partnern hyser egna tankar och känslor” – avser partnerns egna tankar och känslor under sjukdomsförloppet, som inbegriper underkategorierna ”En pendel ensam mellan hopp och hopplöshet”, ”En oviss framtid”, ”Varför händer det här mig?” och ”Viktigt att ha någon”. Den andra huvudkategorin – ”Partnern ser den vårdade personen på olika sätt” – beskriver partnerns perspektiv till den vårdade personen, och omfattas av underkategorierna ”Jobbigt att stå bredvid obotlig cancer”, ”Känner inte igen personen”, ”Relationens upp- och nedgångar” och ”Kan ibland se förbi sjukdomen”. Den tredje, och slutgiltiga, huvudkategorin – ”Partnern och den vårdade personen bär på tankar och känslor tillsammans” – utgår från partnern och den vårdade personens gemensamma tankar och känslor, och innefattar underkategorierna ”En kamp tillsammans”, ”En gemensam pendel mellan hopp och hopplöshet”, ”Viktigt att ta tillvara på de bra stunderna” och ”Vara den bärande väggen för varandra”. Slutsats: I den tidiga palliativa fasen av obotlig cancer, genomgår partnern många känslomässiga påfrestningar, varpå stöd blir en nödvändighet för att underlätta bearbetningen under sjukdomsförloppet. Ett av målen med palliativ vård, är att partnern får stöd och information. Emellertid, får partnern sällan det stöd som erfordras. Av den anledningen, behövs mer kunskap och spridning av den om partnerns upplevelser.