Denna kvalitativa uppsats undersöker ungdomars upplevelser av att tvångsvårdas på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SiS). Syftet är att förmedla en bredare förståelse för hur ungdomarna upplever placeringen och sin livssituation. Studiens frågeställning är: Vilka centrala teman vad gäller känslor och upplevelser, kan identifieras bland tvångsvårdade ungdomars texter? Materialet i studien baseras på totalt 314 texter och dikter, publicerade på SiS hemsida, och som ungdomarna själva författat. Analysmetoden som har använts är tematisk textkondensering. Resultaten visar att de mest centrala teman som identifierades var: Insikt och lärdomar, anhörigas betydelse, framtidstro, negativa konsekvenser av tvång och isolering, samt hat och hopplöshet. Avslutningsvis diskuteras större prioritering av social återanpassning och eftervård för den unge, med slutsatsen att tvångsvård borde användas med försiktighet på grund av de negativa konsekvenser på individen som vården kan medföra. Det konstateras slutligen att det behövs mer forskning och uppföljning kring tvångsvårdens effekter på individen och dennes utveckling, ur ett mer långsiktigt perspektiv. / This qualitative essay investigates young people’s experiences of being placed at a social care institution against their will. The aim of this study is to mediate a better understanding for how these adolescents comprehend and feel about the compulsory care that they are given and all that it involves. The research question is: What feelings and experiences can be identified among adolescents who are placed at a social care institution and treated against their will? A total of 314 poems written by the adolescents themselves have been analysed. Which have all been published at The National Board of Institutional Care (in Swedish SiS.) The method that has been used is a thematic textual analysis. The results show that the most common themes among the adolescent’s poems were: Enlightenment and lessons, the importance of family, hope, damaging impacts caused by the institution’s coercion and isolation, hate and hopelessness. Conclusions made from this study, is that coercion care seems to be associated with a variety of negative effects on the individual and his or her future development. Recommendations are that there should be a broader focus on integration, rehabilitation and the life outside the institution, ad that coercion care should be used with caution. Further research needs to be done of the effectiveness of coerced treatment in a long-term perspective.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö. Syftet är att skapa förståelse kring denna yrkeskategoris psykosociala arbetsmiljö. Metoden i vår studie är en kvalitativ intervjustudie med ett utforskande forskarintresse. Vi har intervjuat tre chefer som arbetar närmast produktionen inom offentlig verksamhet i Skåne. Fokus i studien ligger på chefernas upplevda arbetsmiljö och hur vi kan förstå denna. Uppsatsen diskuterar de konsekvenser som kan uppkomma om chefers psykosociala mående är dåligt. I uppsatsen belyses också vikten av ett gott psykosocialt mående för chefer. Ett resultat i undersökningen visade att en faktor som påverkar det psykosociala måendet är de förväntningar chefen ställer på sig själv och hur väl chefen lyckas leva upp till dem.

Syftet med denna studie var att undersöka riskkommunikation rörande förhöjd terrorhotnivå i Sverige. Studien kommer främst fokusera på hur artiklarna kommunicerar risken bakom hotet och hur de beskrivs. Artiklarna är från Sveriges två största tidningar Aftonbladet och Expressen. Materialet i studien är nio artiklar som analyseras med en kvalitativ innehållsanalys av hur risken kring terrorhot kommuniceras tillsammans med känslor som trygghet och otrygghet. Teorier som spelar roll för kommunikationen och dess utformning är risksamhället, medielogik, trygghet och den andre. Hur effektiv riskkommunikation bör utformas har framställts genom tidigare forskning. Resultaten visade att riskkommunikationen kommuniceras tillsammans med verktyg inom riskkommunikation. Författarna av artiklarna använder sig främst av experter som ger råd till allmänheten för att kommunicera trygghet. Samtidigt som trygghet kommuniceras framkommer viss otrygghet genom tvetydiga budskap och instruktioner. Identifieringen av den andre sker i form av en stereotypisering av onda andra.

Denna studie undersöker hur det är att få diagnosen typ 1 diabetes i vuxen ålder, hur en kronisk sjukdom påverkar identiteten och känslan av att vara annorlunda. Det görs med hjälp av en hermeneutisk metod. Genom att intervjua fem individer undersöks vilka känslor, tankar och bemötande en individ med typ 1 diabetes kan stöta på. Med fokus på livet innan, diagnostillfället och det första året studeras deltagarnas omvandling av identiteten, den inre resa de har gjort och hur de har hanterat denna livskris. Det existentiella perspektivets teori angående kris samt Goffmans teori om den stämplades roll och identitet har använts för att fördjupa förståelsen för individernas berättelser. Dessa två teorier ligger till grund för både den fördjupade tolkningen och huvudtolkningen.

In this paper, I provide a rich account of the mental content representing the intentionality of empathic emotion in cases concerning activist art. At the core of this account is a distinction between intentional content and what I call mediating content. Intentional content is, with regard to empathic emotion, a proposition referring to the relationship between the emotion empathised with and its intentional object. Mediating content is a proposition representing the emotion empathised with which also attributes that emotion to the person empathised with. I argue that this distinction is necessary to account for when a person’s affective empathy is provoked by activist art. This is because the emotion empathised with is, in such cases, not per se an actually occurring emotion. I suggest that the emotion empathised with is instead a hypothetical emotion which attributes to a description of the people within the situations symbolised by activist art.

Introduktion/Bakgrund: Den palliativa vården är ett förhållningssätt som ska främja en god livskvalitet för patienten och dess närstående. Den grundar sig i de fyra hörnstenarna, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Att vården bedrivs i det egna hemmet anses vara förenligt med patientens bästa för att både bevara integriteten och självkänslan i en trygg miljö. När vården bedrivs i hemmet blir även närståendes roll en betydande del av vården och inkluderas. Situationen när närstående stöttar en familjemedlem kan bli omvälvande och skapa en förändrad livssituation för den närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Studien följde Polit och Becks nio steg som är avsedd för en litteraturstudie. Tolv vårdvetskapliga artiklar påvisades och analyserades. Resultat: Presenteras i fyra kategorier – närståendes behov av stöd, känslor av hjälplöshet, uppkomst av oro/rädsla och närståendes känslor av ansvar. Slutsats: Närstående som befinner sig i en situation där en svårt sjuk familjemedlem vistas upplever olika känslor och är i behov av kommunikation och stöd. Det är viktigt att vårdpersonal identifierar dessa behov och kan inge en trygghet.

I förskolans läroplan framgår förskollärares ansvar att stötta barns emotionella utveckling. Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur pedagoger i förskolan arbetar med barns emotionella kompetens. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med totalt elva pedagoger och den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna strävar efter ett förhållningssätt som tillåter alla känslor och stöttar barnen att förstå, uttrycka och hantera dessa. De upplever att de har möjlighet att utveckla barns emotionella kompetens som möjliggör för barnen att bli trygg i sin identitet och stärka sin självkänsla. Samtidigt upplever pedagogerna många olika svårigheter i arbetet med barns känslor, till exempel att stötta individen samtidigt som de ska se till hela barngruppen. Slutsatsen är att arbetet pågår ständigt i pedagogernas förskoleverksamhet och att deras kommunikation fungerar som ett redskap för barnens utveckling och lärande.

Bakgrund: Studier visar att personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus har en större benägenhet att uppleva psykiska och kognitiva problem, däremot saknas kunskap om patientens erfarenheter efter att ha överlevt hjärtstopp på sjukhus (Bremer et al., 2019). Forskning visar att vägledning och stöttning är bristfällig gällande den psykologiska återhämtningen av personerna (Haydon, 2017).   Syfte: Syftet var att beskriva personers känslor efter överlevt ett hjärtstopp.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes baserad på tre patografier. Analys av material genomfördes utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017).   Resultat: Studiens resultat visar att personer som har överlevt ett hjärtstopp upplever samexisterade känslor av Glädje och Tacksamhet, Att inte förstå, Frustration, Att känna obehag och Känslan av att vara sårbar.   Slutsats: Personerna upplever ett negativt bemötande från vårdpersonal och att miljön inte är gynnsam för deras återhämtning. Personerna belyser vikten av stöd av både närstående och sjukvårdspersonal för att kunna främja hälsa och välbefinnande.

Varje ar drabbas cirka 50000 barn av att deras foraldrar skiljer sig. Tillsammans med det uppfostringsuppdrag vi har i skolan bar vi pa ansvar att ge eleverna de kompetenser och det stod de behover vid eventuella kriser. I uppsatsen analyseras Nina Ljungbergs Mina föräldrar skall skiljas samt Eva Staafs Pang Poff Pavlo. Syftet med uppsatsen ar att ta reda pa hur tva valda barnbocker framstaller skilsmassor samt hur de inom ramen for amnet svenska kan stotta barn som gar igenom en sadan handelse. For att uppna syftet har en kvalitativ textanalys av de valda barnbockerna anvants som metod. Forskning visar att elever som gar igenom skilsmassor riskerar att prestera samre i skolan om de inte far den stottning som de behover. Det medfor att relationen mellan larare och elev ar av stor vikt for att vi som larare ska kunna ge den stottning som berorda elever behover. Resultatet av analysen visar att de bada barnbockerna tar upp flera kanslor som kan uppkomma i samband med en skilsmassa. De kanslor som uppkommer ar bade negativa och positiva vilket gor att det kan hjalpa eleverna att forsta att det till slut kommer att bli battre. Resultatet visar aven att det ar valdigt individuellt hur en skilsmassa paverkar barnet dar ingen skilsmassa ar den andra lik. Variationen gor att elever har en mojlighet att kunna relatera till barnen i bockerna och inse att de inte ar ensamma. Slutsatsen som gar att dra efter analysen ar att det gar att anvanda barnbocker for att stotta elever vars foraldrar valjer att skilja sig.

Klimataktivism är högaktuellt, såväl i Sverige som i resten av världen och klimataktioner väcker starka känslor i den offentliga debatten. Den här studien undersöker hur det kan kännas att delta i en klimataktion, vilken betydelse känslorna har och hur klimataktionerna kan skapa och upprätthålla dessa känslor. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svenska klimataktivister om deras deltagande i klimataktioner ger studien en inblick i hur aktivisterna själva resonerar. Tidigare forskning om sociala rörelser har konstaterat att ett kollektivt engagemang som tar sig uttryck i till exempel demonstrationer kan dämpa rädsla och förstärka hoppfulla känslor. I studien används Durkheims och Collins ritualbegrepp för att illustrera hur vissa idéer och metoder kan förstås som heliga och hur aktionerna, i form av ritualer, förhåller sig till dem. I den här studien tar ickevåldet, eller det fredliga motståndet, det heligas plats. Studien visar att känslor, i synnerhet glädje, ilska, rädsla och lugn spelar en viktig roll i genomförandet av en aktion. Glädjen förstärks och rädslan dämpas av ett delat engagemang och känslan av att göra något konkret för klimatet. I linje med det fredliga motståndet strävar aktivisterna efter att behålla lugnet i mötet med en potentiellt aggressiv publik. Genom förberedande träning och genomförande av aktioner upprätthålls idén om ickevåldet, som också stärker aktivisterna i deras moraliska övertygelse.