No description available.

Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys där syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i fyra bilderböcker. Studien har utgått från dessa tre frågeställningar, hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras bemötandet från vuxna av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna? I studien har både texter och illustrationer analyserats i fyra bilderböcker som alla behandlar känslan sorg i form av förlust av en närstående eller i form av ett husdjur. Analysen utgår från teorier om genus och specifikt genus i bilderböcker.   Resultatet visar att de fyra bilderböckerna till viss del följer normer som finns i samhället kring manligt och kvinnligt beteende men de kvinnliga karaktärerna ses oftare inneha egenskaper som betraktas som typiskt manliga än tvärtom.

Tidigare forskning visar att det är möjligt att uppfatta övergripande känslor som glädje och sorg i musik. Däremot saknas forskning kring uppfattningen av mer specifika känslor. För denna studie skapades ett musikstycke med målet att förmedla känslan av ensamhet, som är en underkategori av sorg. Musiken skapades med utgångspunkt i tidigare forskning och ett antal inspirationskällor från annan musik. Under intervjuer fick deltagarna lyssna på musiken och svara på vilken känsla de hörde. Deltagarna beskrev en sorglig känsla och vissa använde specifikt ensamhet. Resultatet visar att kompositörer kan behöva skriva musik utifrån målet att förmedla en specifik känsla. Valet av olika musikaliska parametrar som klangfärg och musikteoretiska moment var viktigt. Vid en utveckling av studien kan andra känslor utöver ensamhet undersökas. I framtida forskning borde även den undersökta målgruppen utökas. Ökad kunskap i forskningsområdet kan leda till bättre förståelse kring hur musik kan användas för att förmedla specifika känslor.

38 personer deltog i ett experiment där ljudbildens faktorer (mer specifikt ambiencen) isoleras för att testa om personerna agerar annorlunda beroende på den känsla som uppstår från ljudet. En fördjupning i teorier kring begreppen immersion, realism i spelmediumet och ambience utförs för att driva studien framåt. Den initiala fokuspunkten för studien var att observera deltagarnas vägval, men övriga intressanta noteringar gjordes under projektets gång. Studiens frågeställning är "Hur skiljer sig spelarnas vägval till följd av den övergripande känslan som förmedlas via ambience?" Studiens omfattning är inte tillräckligt stor för att fastställa konkreta bevis för att just ambience framkallar känslor som i sin tur bedriver spelarnas vägval, men indikationer över hur deltagarna yttrat sig pekar mot en viss korrelation till hur de utförde speltestet i denna studie.

För många kvinnor innebär en önskad graviditet glädje och förväntningar och vid ett missfall byts lyckokänslan ut mot känslostormar av skuld, sorg och skam. Missfall är vanligt förekommande och cirka 15–25 procent av alla påbörjade graviditeter slutar med spontana missfall. Ett missfall innebär en stor förändring av den förväntade framtiden. Forskning visar att det finns en brist i bemötandet och stödet som kvinnor erhåller vid ett missfall och att detta kan bero på en avsaknad av utbildning hos vårdare. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av vårdens bemötande i samband med ett missfall. Studien utgick från åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Dessa har analyserats enligt Fribergs analysmodell för att få fram resultatet. Studien resulterade i tre teman: Upplevelsen av bemötande, Upplevelsen av stödjande vård och Upplevelsen av maktlöshet och innehåller ett flertal underteman. Kvinnorna upplevde ett bristande bemötande där de inte blev prioriterade, respekterade eller fick tid för att bearbeta sin sorg. Avsaknad av information och stöd från vårdarna var något som kvinnorna också upplevde. De upplevde även att den personliga integriteten kränkts samt att en känsla av övergivenhet fanns i samband med ett missfall. I resultatdiskussionen lägger författarna fokus på viktigaste aspekterna från resultatet och belyser vikten av stöd, information samt tid för att låta kvinnor bearbeta sorgen efter förlusten. Genom att uppmärksamma behoven kan lidande förebyggas och därmed psykiska ohälsa.

Årligen drabbas uppskattningsvis 60 000 svenskar av cancer, varav 11 000 av dessa har barn under 18 år. Barn påverkas på många olika sätt när en förälder blir allvarligt sjuk och tidigare forskning visar att dessa barn ofta lider av psykologiska och beteendemässiga problem så som ångest, depression, skuldkänslor och uppvisade svårigheter i skolan. För att sjukvården skall kunna bemöta dessa utsatta barn och ge dem de stöd de behöver krävs kunskap om hur barnen upplever situationen. Syftet med uppsatsen var att beskriva barns upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Genom en litterarutöversikt med granskning av nio kvalitativa artiklar har en analys genomförts för att utöka förståelse och kunskap kring ämnet. Resultatet presenteras i fem kategorier och 12 subkategorier. Barnen upplevde att adekvat information om cancern underlättade för att hantera situationen. Det framgick även att barnen hade olika syn på att prata om situationen men att många saknade stöd utifrån. Barnen upplevde stora förändringar både hos sig själva och inom sina nära relationer och oron inför framtiden var överhängande. Diskussionen belyser barnens upplevelser, samt vikten av att öka kunskapen hos sjuksköterskan vad gäller att inkludera och informera anhöriga barn till en svårt sjuk förälder. Med ökad kunskap hos sjuksköterskan har både barn och föräldrar möjlighet att anpassa sig till att hantera situationen bättre.

No description available.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden som vi använt är en "allmän litteraturstudie" där artiklar söktes i olika ämnes databaser samt manuella sökningar. 15 artiklar hittades, varav 12 stycken inkluderades i detta arbetet. Resultatet visar att framförallt smärta är en negativ faktor hos personer med bensår. Andra faktorer som påverkar livssituationen är: hygien, rörlighet, ekonomi,val av kläder, stöd, samt hopp och förtvivlan. Diskussion: i metod diskussionen diskuteras svagheter och styrkor med arbetet. Under resultat diskussionen diskuteras 3 huvudfynd: smärta, ekonomi och lukt & läckage, fynden disskuteras med hjälp av Carnevalis teori om det dagliga livet samt ny forskning. Slutsats: som sjuksköterska är det viktigt att se hela personen och förstå vad det är som inverkar på det dagliga livet. Kunskap om smärtstillning och adekvat omvårdnad av huden krävs för att hjälpa personerna i sitt dagliga liv. / The background shows that people living with venous leg ulcers is facing major changes in their daily lives, in addition to a variety of treatments persons are also facing significant changes in their lifestyle, priorities and behavior. Research shows that people living with venous leg ulcers have a reduced quality of life, suffers from pain, is affected by anxiety and depression. In Sweden, about 50 000 persons are living with leg ulcers. Especially older people are affected and the incidence increases with age. The aim is to describe people's experiences of living with venous leg ulcers. The method we used is a "general literature study" in which articles were searched in various subject databases and manual searches. 15 articles were found, of which 12 pieces included in this work. The results shows that above all, pain is a negative factor in people living with leg ulcers. Other factors that affect the life situation are: hygiene, mobility, economy, choice of clothing, support, and hope and despair . Discussion: in the method discussion we discuss weaknesses and strengths in the work. During the results discussion we discuss three main findings: pain, economy and smell & leakage, findings are discussed with Carnevali theory of everyday life as well as new research. Conclusion: As a nurse, it is important to see the whole person and understand what it is that affects daily life. Knowledge of pain relief and adequate care of the skin is needed to help people in their daily lives.

Bakgrund: Döden är oundviklig och väcker starka känslor som kan upplevas som svåra att hantera men som sjuksköterskan måste hantera i sitt yrke. Bristande reflektion i samband med plötsliga dödsfall kan leda till ohälsa för sjuksköterskor och vissa väljer därmed att lämna yrket. Syfte: Syftet med litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall. Metod: Studien baserades på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De analyserades enligt Fribergs (2012) innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Dessa var Inre konflikt, Att möta anhöriga och Strategier för att hantera känslor. Vid plötsliga dödsfall kände sig sjuksköterskor oförberedda, otillräckliga och i vissa fall oprofessionella. Sjuksköterskor upplevde utmaningar med patienter som de kunde relatera till utifrån sin egen livssituation. Det var också en utmaning i att stötta anhöriga och hantera deras reaktioner. Det kunde uppstå konflikter i teamet vid diskussion om hur anhöriga skulle bemötas. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med plötsliga dödsfall och det fanns behov av mer tid för reflektion och även utbildning. Ytterligare studier rekommenderas rörande insatser som ger mer kunskap och strategier för hur plötsliga dödsfall ska hanteras.

The study is examining in which ways arranged educational trips to concentration camps are affecting high school and secondary school students. The aim of this study is to increase the knowledge of how meaningful the visit to concentration camps are for students. The result is based on six interviews with different teachers who arrange these sorts of trips.  The result of the study demonstrates that these kinds of educational trips often make students more motivated to learn more about the subject. The teachers emphasize the importance of them guiding the students in the concentration camps, rather than using guides, since they can adapt the content to be more suitable for a history lesson. As well as it is important for the students to take part in information during the trip, it is shown to be as important for them to take time to reflect on the information afterwards.