Bakgrund: Skillnader existerar i vård och behandling mellan män och kvinnor. Samhällets normer påverkar alla människors förförståelse för specifika fenomen. Könsnormer ger mannen mer makt än kvinnan. Omedvetenhet om normstereotyp förförståelse riskerar att bli ett hinder i mötet med patienten och den professionella vårdgivarens bedömning. Syfte: Att beskriva rådande könsnormer inom svensk hälso- och sjukvård. Forskningsfrågor: Hur uppfattas män som patienter? Hur uppfattas kvinnor som patienter? Påverkas vårdpersonalens bemötande av könsnormer? Metod: Kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys enligt Evans (2002). Resultat: Analysen av de utvalda artiklarna resulterade i två huvudteman med fyra respektive två subteman som beskriver rådande könsnormer inom svensk hälso- och sjukvård. Det första huvudtemat är ‘Bemötande utifrån könsnormer’ med fyra subteman; ‘Idén om könsneutralt bemötande’, ‘Bemötande av kvinnor’, ‘Bemötande av män’ och ‘Lika barn leka bäst’. Andra huvudtemat är ‘Uppfattningen om könsskillnader i beteende’ med två subteman; ‘Den självständiga mannens krav’ och ‘Den känslosamma och vårdsökande kvinnan’. Slutsats: När kvinnor och män söker hälso- och sjukvård i Sverige, influeras mötet med sjukvårdspersonalen av rådande könsnormer och det riskerar att påverka den individuella patienten negativt. Sjuksköterskan bör arbeta för att förbättra vården för varje individ genom att genusreflektera mer och genom att aktivt utmana samhällets könsnormer.

Syftet med denna studie var att genom observationer studera barns användande av rolleksmaterialutifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna bidra med en större kunskap hos pedagoger om genusoch rolleksmaterial i förskolan. Undersökningen har skett genom fältobservationer på fyra förskolor iSverige där barnen som deltagit har varit mellan 1-6 år, fyra observationer har skett påyngrebarnsavdelning och fyra stycken observationer har skett på äldrebarnsavdelning. Vi har i dennastudie utfört våra observationer och analyserat vårt materialet utifrån ett genusperspektiv. Resultatetvisar att det finns skillnader i användandet av rolleksmaterial utifrån kön och ålder. De yngre barnenhar ett mer könsneutralt perspektiv på sin användning medan de äldre barnen visar att de besitter enkönsmedvetenhet. Gränsöverskridanden av könsnormer och upprätthållande av traditionellakönsmönster synliggörs mellan barnen i studien. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

No description available.

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt.  Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.

This study aims at examining how music teachers perceive gender norms in music videos and song lyrics as well as how or if the teacher successively incorporates this into the education happening in the classroom. In other words, this study investigates further methods that music teachers use in terms of selection, as to which teaching materials may be included in the lesson, and how the teachers actually use the material. In order to collect the reflections that music teachers make about gender norms a questionnaire has been used in order to gather data. Surveys are usually quantitative, but when the questions in the questionnaire gave a chance at reflection, it was possible to do a qualitative study without the survey being shallow. The questionnaire in itself was performed in conjunction with three different music videos and their coupled lyrics in order to portray distinct differences in differing situations. The results of this study are subjective in the sense that no people are alike in thoughts and opinion, but the general concensus among the music teachers is that there is a clear misogynistic undertone in all videos although they are varied in their respective degree of gender norms. Therefore, this essay also investigates what material music teachers choose and how they use it in the classroom.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till genus i högläsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre olika förskollärare. Jag har tagit del av forskning och litteratur som visar att högläsning och genus är två viktiga ämnen i förskolan och jag har upplevt att böcker som finns tillgängliga för barn på förskolor oftast handlar om manliga karaktärer. I förskolan är högläsning något som är vanligt förekommande och jag ville se om könsnormer är något som förskollärare finner viktigt att ta i beaktning vid denna sorts aktivitet.Det finns inget bestämt tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med varken genus eller högläsning och när informanterna i denna studie talar om hur de arbetar så nämner alla begreppet läsvila när det gäller högläsning och de belyser vikten av bemötandet när det gäller genus. Det fanns skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar om ämnet men alla var de överens om att det är viktigt att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Det framgår även att förskollärarna inte tycker att könsnormer i böcker är något problem eftersom dessa könsnormer är under förändring och går att utmana.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomsten av normer kring maskulinitet bland pojkar på högstadiet och om dessa normer har en relation till pojkars attityder till studier. Följande frågeställningar ämnas besvaras i studien: I vilken utsträckning upplever pojkar att det förekommer en machokultur i skolan? Finns det något samband mellan machokultur i skolan och pojkars studietimmar? Metod Denna uppsats bestod av en kvantitativ metod med enkäter som undersökningsform. En enkät delades ut till pojkar på̊ ett antal utvalda högstadieskolor inom Stockholmsområdet. Totalt 169 pojkar medverkade i studien och 147 enkäter var brukbara. Pojkar i årskurs åtta och nio rekryterades där individer födda år 2004–2005 deltog i studien. Enkäten omfattade två̊ olika delar, av vilken den ena inkluderade påståenden kring machokultur och den andra innehöll frågor kring deltagarnas demografi samt studietimmar. Microsoft Excel och statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes sedan för att analysera samt bearbeta samtlig framtagen data ur enkätundersökningen. Resultat Sammanställningen av den framtagna data från undersökningen visade att majoriteten, drygt 75%, av pojkarna lade ner 0–3 timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid. Studiens resultat visade även att en hög nivå av machokultur var vanligt förekommande inom skolan utifrån pojkarnas upplevelse, en siffra som motsvarar drygt 25%. Resultatet gav dessutom ett signifikant, positivt samband mellan pojkarnas upplevda förekomst av machokultur och deras studietimmar. Slutsats Resultaten tyder på att majoriteten av pojkarna lade ner få timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid samt att dessa pojkar även upplever en högre nivå av machokultur inom skolan i jämförelse med de pojkar som lade fler timmar på skolarbete. / Aim The purpose of the study is to investigate the prevalence of norms regarding masculinity among high school boys and whether these norms have a relation to boys’ attitude to studies. The following questions intend to be answered in the study: To what extent do boys feel that there is a macho culture in school? Is there any connection between macho culture at school and boys’ study hours? Method This essay consisted of a quantitative method with questionnaires as a survey form. A questionnaire was distributed to boys at a number of selected high schools in the Stockholm area. A total of 169 boys participated in the study and 147 questionnaires were usable. Boys in grades eight and nine were recruited where individuals born in 2004-2005 participated in the study. The survey included two different parts, one of which included statements about macho culture and the other included questions about participants demographics and study hours. Microsoft Excel and the statistical program Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) were then used to analyze and process all the data obtained from the survey. Results The compilation of the data obtained from the survey showed that the majority, just over 75%, of the boys spent 0-3 hours per week on schoolwork beyond lesson time. The study's results also showed that a high level of macho culture was common in the school based on the boys’ experience, a figure that corresponds to just over 25%. The result also gave a significant, positive connection between the boys’ perceived prevalence of macho culture and their study hours. Conclusions The results indicate that the majority of the boys spent a few hours per week on schoolwork beyond lesson time and that these boys also experienced a higher level of macho culture within the school compared to the boys who spent more hours on schoolwork.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Bakgrund Redan tidigt i små barns liv lär de sig vad som är lämpligt beteende utifrån deras kön, vilket är en följd av konstruerade könsnormer. Barn lär sig inte enbart vad som är lämpligt beteende hemifrån utan även i skolan och genom olika medier (Eriksson &amp; Gottzén, 2020, s. 21, 25). I lärarens uppdrag ingår det att motverka könsmönster som kan begränsa eleverna (Lgr11, 2019, s. 6).Tidigare forskning har visat att samtal kring barnlitteratur är ett effektivt sätt att närma sig genusnormer, eftersom sagor och berättelser kan innehålla flera stereotypiska normer (Eriksson &amp; Gottzén, 2020, s. 25). Det är därför viktigt för lärare att undersöka vilka budskap som uttrycks om genus i barnlitteraturen som eleverna tar del av. Syfte Syftet med studien är att, ur ett didaktiskt perspektiv, undersöka hur genusnormer uttrycks i ett urval av barnlitteratur, genom en multimodal analys. Metod Ett socialsemiotiskt perspektiv har legat till grund för studien och en multimodal diskursanalys har genomförts på den utvalda barnlitteraturen. Studiens empiri har valts ut genom sökningar på biblioteket och på topplistor hos tre internetbokhandlare, samt genom observation under tidigare VFU-perioder. De semiotiska resurserna färg, illustration och skrift har valts ut till analysen för att tillsammans med den textuella metafunktionen ge svar åt studiens frågeställningar. Resultat Den multimodala diskursanalysen har visat att de utvalda semiotiska resurserna är mer eller mindre framträdande i texterna, men att resurserna samspelar för att erbjuda mening och betydelse till läsaren. Studien visar även att genusnormer uttrycks i barnlitteraturen, vilket erbjuder olika budskap om hur man bör uppträda beroende på kön. Studiens resultat visar även att barnlitteraturen bryter tidigare konstruerade normer om genus, vilket då kan erbjuda en annan mening och betydelse för läsaren.

Syftet med denna studie var att undersöka olika läromedel för SO i låg- och mellanstadiet med fokus på kön och genus. Den första forskningsfrågan som analysen baserades på var hur många kvinnor/flickor och män/pojkar som fanns med i de utvalda läromedlen. Vår andra forskningsfråga som analysen baserades på var hur män/pojkar samt kvinnor/flickor representerades i bild i läromedlen för låg- och mellanstadiet. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av kvantitativ analysmetod, för att beräkna antal nämnda kvinnor och män och kvalitativ analysmetod, för att fördjupa oss mer i ämnet om hur kön framställdes i bild. Vårt insamlade material har haft genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att män överlag var dominerande i alla läromedel och att läromedlen genomsyras av en manlig norm. Kvinnor nämndes ofta i sammanhang till män, ofta som hustrur eller som modern och männen framställdes som den arbetande, i maktposition eller i krigsrelaterade sammanhang. En skillnad i jämförelsen av de olika läromedlen för grundskolan var att i PULS SO-boken (2021) visades det mer jämlikhet mellan könen än tidigare utgivna läromedel. I de äldre utgivna läromedlen får kvinnan väldigt lite plats i jämförelse med män. Läromedel med senare utgivningsår har påvisat en mer jämlik könsfördelning och har fått en mer heterogen diskurs. Efter genomförd läromedelsanalys har slutsatsen påvisat att innehållet visar en problematik och därav har läraren ett stort ansvar att granska läromedel då dessa har stor betydelse för undervisningen.